torsdag 15 april 2021

Personlig tjänst utan inlåsning

Personlig tjänst i Region Kalmar län är en lösning för de medarbetare över 55 år, vars chanser att arbeta kvar i ordinarie tjänst just nu bedöms vara små.

Det kan exempelvis handla om kökspersonal som arbetat med tunga lyft under många år och nu drabbats av värk som gör fortsatt ordinarie arbete i storkök svårt. En personlig tjänst kan då innebära lättare arbetsuppgifter bakom ett skrivbord eller någon annan form av arbete anpassat till medarbetarens behov och möjligheter att arbeta istället för att vara sjukskriven.

Det finns också en möjlighet att under synnerliga skäl även låta en medarbetare under 55 år att få personlig tjänst. Rådande regelverk håller dock fast medarbetare i denna anställningsform resterande yrkesverksam tid. För den nära pension medför inte detta någon större problematik, men för de under 55 år – med kanske upp emot 20 år kvar i yrkeslivet – kan personlig tjänst bli en fälla svår att ta sig ur. När medarbetaren träder in i personlig tjänst kan viss rehabilitering fortsatt vara möjlig, men den stora rehabiliteringsprocess som pågick innan byte av arbetsuppgifter upphör. 

Vi vill inte döma ut yngre medarbetare, utan istället fortsätta bistå dem med aktiv rehabilitering samt möjliggöra en prövning av den personliga tjänsten, exempelvis vart femte år tills 55 års ålder passerats, för att se om medarbetaren har möjlighet att återgå till ordinarie tjänst. Visar sig detta omöjligt ska personlig tjänst givetvis kvarstå. Detta är på inget sätt tänkt att skapa osäkerhet eller otrygghet hos den enskilde anställde, utan att aktivt bry sig genom att försöka stödja medarbetaren i sin rehabilitering med målet att återgå till ordinarie arbetsuppgifter när eller om det så blir möjligt.


Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
personalutskottet, Region Kalmar län

torsdag 8 april 2021

Kvinnors företagande är en nyckel för Sveriges tillväxt

Den bristande jämställdheten vad gäller entreprenörskap och ägande gör att Sverige går miste om tillväxtpotential och arbetstillfällen.

Enligt en ny rapport från Almi och Företagarna är bara cirka en tredjedel av Sveriges egenföretagare och startupentreprenörer kvinnor. Sett till alla företag är andelen kvinnor ungefär densamma.

Detta är beklagligt i Sverige, som ska vara ett av världens mest jämställda länder.

Företagande handlar dels om individens frihet, egenmakt och om att bidra till samhället. Det för många goda saker med sig. Men det handlar också om Sveriges konkurrenskraft. Företagen och deras export driver Sverige framåt - de skapar jobbtillfällen, tillväxt och finansierar välfärden. Därför är det ett oerhört kompetenstapp att inte fler kvinnor driver företag. Vi går miste om idéer och innovationer.

Enligt rapporten från Almi och Företagarna, samt en ny rapport från tankesmedjan Ownershift, driver kvinnor framför allt soloföretag, ofta inom personliga och kulturella tjänster som vård, skola och omsorg. En av de största utmaningarna enligt kvinnor som är företagare är kontakter och nätverk, medan de värderar självständighet, makt över sin egen tid och frihet högt. Ownershifts rapport visade också att kvinnor generellt sett äger mindre och bara får en bråkdel av riskkapitalet till sina företag.

Det lyfts också fram att kvinnor vill att deras verksamhet ska växa organiskt, och söker hellre bidrag än lån samt använder hellre egna pengar. Detta betyder mindre risk, men också mindre investeringar och tillväxt.

Kvinnors företagande är en nyckel för Sveriges tillväxt och i allas intresse. I det moderata företagarrådet arbetas det bland annat för att få upp företagarperspektivet och exportfrämjande till kommun och regionnivå. När vi arbetar med att underlätta för företagare och främja export till EU:s inre marknad och till resten av världen, måste vi därför titta på hur fler kvinnor ska vilja starta företag och vilka förutsättningar som behövs. Det handlar inte om att kvinnor ska göra allt på samma sätt som män eller om kvotering, utan att skapa lika möjligheter.

Vi behöver även underlätta för kvinnor att sitta i styrelser och ha VD-poster samt att få fler att stanna kvar som företagare även efter familjebildning. Nätverkande, ledarskapsutbildningar och mentorsprogram är ytterligare sätt att tydliggöra och lyfta de framgångsrika exempel som finns och föra dem samman med kvinnor som vill starta och driva företag.

Vi kan konstatera att Sverige ligger efter med jämställdhet inom entreprenörskap och ägande. När vi i politiken och näringslivet arbetar för att öka svensk konkurrenskraft och export måste vi ha detta med oss. Fler kvinnor som leder företag har en stor potential för vår tillväxt och skulle öka jämställdheten i Sverige.


Malin Sjölander, Förbundsordförande Moderaterna i Kalmar län
Jörgen Warborn, Europaparlamentariker Moderaterna

Vi måste stoppa supertrålarna

Det kustnära fisket har en lång historia i vår del av landet och det är hög tid att regeringen tar ansvar för att förbättra förutsättningarna för Östersjön och dess fisk.

Det finns många som har ett intresse av fisket, inte bara kustfiskare utan även den växande besöksnäringen kring sportfiske. Det som inte är ett hållbart intresse är supertrålare som till stor del lossar sin fångst i utländska hamnar. Flera länsstyrelser, inklusive Kalmar län, har uttryckt oro över hur fisket efter skarpsill/sill bedrivs i Östersjön idag. Utvecklingen har drivits till färre fartyg med betydligt större kapacitet och effektivitet. Länsstyrelserna anser därför att det är rimligt att diskutera ifall stora kustnära uttag är långsiktigt hållbart.

Sill har under långa tider varit en betydande del av kustsamhällens livsmedelsförsörjning men dagens fiske är i princip helt koncentrerat till framställning av djurfoder. Fiskekvoter bestäms av EU. Sveriges talan i dessa förhandlingar sker via regeringen. Fördelningen av den svenska kvoten beslutas sedan av Havs- och vattenmyndigheten.

En konsekvens av dagens system för fördelning av kvoter är enligt länsfiskekonsulenten en av många orsaker till att det småskaliga kustnära fisket är på väg att försvinna i Kalmar län. Vi vill ha levande kustsamhällen som attraherar fisketurister och där det professionella fisket fokuserar på livsmedelsframställning och möjliggör för lokala familjer att bo och bygga sig en tillvaro på orten. Det betyder inte att det storskaliga industrifisket behöver fasas ut helt men det måste anpassas till Östersjöns förhållanden. Det ena utesluter inte det andra men samarbete krävs mellan olika typer av fisken och alla inblandade myndigheter för att utforma ett fiske som är hållbart och ekonomiskt lönsamt på lång sikt.

En annan betydande faktor är säl och skarv. Enligt länsfiskekonsulenten befinner sig Östersjön i en ekologisk kollaps, vilket i allra högsta grad motiverar aktiv förvaltning av skarv och säl för att skydda fiskbeståndet. En vuxen skarv äter ett halvt kilo fisk per dygn. Vid en inventering i Kalmarsund 2018 uppskattades antal skarvar till drygt 57 000 fåglar exklusive årsungar. Det betyder, vågar vi påstå, att skarvarna dagligen äter mer fisk än vad vårt kustnära fiske någonsin plockat upp under en dag, ens när det stod på sin topp. Länsstyrelser i andra delar av landet har redan agerat i enlighet med EU:s nya beslut och har fattat beslut om att halvera sina skarvbestånd. Vi tycker det är väl motiverat att fatta samma beslut här, med tanke på skarvpopulationens explosiva tillväxt i Kalmar län.

Vi anser också att man bör lyfta en diskussion angående en allmän avgift för att fiska, liknande jaktkortsavgiften som alla jägare måste betala idag. En avgift på ett par hundra kronor för vuxna skulle ge förutsättningar att också mer samordnat arbeta med frågor som tillsyn, ekosystembaserad förvaltning och fiskevård. De flesta fiskare är nog beredda att betala en sådan summa för den goda sakens skull. Östersjöns framtid måste upp på den politiska agendan på kommunal såväl som regional, nationell och europeisk nivå.


Hanne Lindqvist (M), Oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsråd Region Kalmar län
Patrik Olsen (M), Vice ordförande Vatten- och miljönämnden Kalmar kommun
Betty Malmberg (M), Riksdagsledamot, fiskepolitisk talesperson

tisdag 30 mars 2021

Tänk nytt om morgondagens kollektivtrafik

Kollektivtrafiken behöver tänka nytt – det gällde före coronapandemin och det gäller ännu mer nu.

I arbetet med en strategi för Kalmar läns kollektivtrafik under 2020-talet har vi försökt få in detta perspektiv. Även om vi gärna hade sett ännu mer nytänkande ser vi positivt i synnerhet på ett utvecklingsområde som beskrivs i strategin, så kallad kombinerad mobilitet.

Vad döljs bakom detta krångliga begrepp? Det är inget mindre än en revolution. Utgångspunkten är inte vad som passar producenten, kollektivtrafikmyndigheten, utan vilka behov resenären har. Vi vill skapa den enkla resan. Det finns ingen konflikt eller konkurrens mellan offentligt och privat, utan resenären ska enkelt kombinera alla slags resor vem som än erbjuder dem. Och framgången mäts inte i hur många resenärer kollektivtrafiken ”tar” från bilarna, utan hur mycket invånarnas vardag förenklas.

I förslaget till så kallat trafikförsörjningsprogram som nu behandlas står det: ”Kombinerad mobilitet blir allt viktigare för att möta framtidens behov av resor. Trängseln i stadskärnorna tillsammans med starkare miljökrav gör att olika sätt att förflytta sig behöver kombineras.”

Och beskrivningen fortsätter: ”Bilen är oöverträffad för resor på landsbygden. För resor från landsbygd till stad, eller i och i närheten av staden, kan parkering vid viktiga bytespunkter eller infartsparkeringar (pendlingsparkering) för fortsatt resa i stark kollektivtrafik utgöra en möjlighet för att minska behovet av parkeringsplatser i centrum. Cykelpooler med koppling till kollektivtrafiken och viktiga målpunkter i staden eller samhället öppnar för ett nytt sätt att klara hela resan.”

Detta är precis det synsätt som behövs. För mycket av strävan inom kollektivtrafiken har handlat om att konkurrera med bilen på områden där bilen är överlägsen. Det är ett tvivelaktigt sätt att hushålla med skattemedel.

I praktiken har också kollektivtrafiken konkurrerat med cykling, vilket ur både miljö- och folkhälsoperspektiv är klart olyckligt. När bil, kollektivtrafik och cykel kombineras istället för att konkurrera blir helheten mycket bättre.

Idén om kombinerad mobilitet är inte alldeles ny. Den finns med även i den nu gällande strategin, där det talas om en gemensam sökmotor som redovisar såväl privata initiativ för mobil samåkning som utbudet i den samhällsstödda trafiken. Detta skulle vara angeläget att utveckla särskilt för områden vid sidan om de starka stråken.

Men vi hoppas och bedömer att utvecklingen under kommande år kommer att gå snabbare än den har gjort hittills. Det finns inga politiska, ekonomiska eller miljömässiga skäl till att olika sätt att färdas ska ställas mot varandra. Det finns heller inget skäl att se offentligt driven trafik som ”finare” än privata alternativ. Alla har sin funktion och är bra på sina områden.

Däremot tror vi att det offentliga behöver ta ett större ansvar för att främja kombinerad mobilitet. De tekniska utmaningarna är inte särskilt stora. Frågan är om politiken förmår uppbåda den energi och kreativitet som krävs.


Anders Andersson (KD), vice ordförande i kollektivtrafiknämnden
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden

måndag 29 mars 2021

Kostnaderna för hyrpersonal skenar i länet

I 10 av 21 av landets regioner minskar kostnaderna för inhyrd bemanning som andel av egen personal. I Region Kalmar län ökade hyrkostnaderna med närmare 10 procent. Det är en gåta varför Region Kalmar inte gör mer för att lyckas.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterade nyligen fjolårets statistik på bemanningstrenderna för inhyrd personal i hälso- och sjukvården. I 10 av 21 av landets regioner minskar kostnaderna för inhyrd bemanning som andel av egen personal. I Region Kalmar län ökade hyrkostnaderna med närmare 10 procent. Detta trots att Länsunionen (S, C, L) ökat målet för hyrbemanningskostnader om 2 procent till 5 procent, av den totala lönekostnaden.

På tio år har kostnaderna ökat från 45 miljoner kronor till snart en kvarts miljard årligen – som jämförelse kan nämnas att skattehöjningen som genomfördes för ett år sedan motsvarar hela den summan. Problematiken har under tio års tid bara eskalerat. Det går således inte skylla på covid-19. Samtidigt ser vi nämligen att, trots pandemin, har nära hälften av landets regioner lyckats vända trenden. Region Kalmar län bör lära mer av dessa och inse att det krävs fler insatser än idag för att komma till bukt med de skenande hyrbolagskostnaderna, men Länsunionen tycks ha gett upp den kampen.

Moderaterna och Kristdemokraterna har föreslagit en palett av åtgärder för att råda bot på de kroniskt ökande hyrkostnaderna, som tydligare lönesatsningar och lönespridning, en genomlysning av grundbemanningen liksom satsningar på att behålla den egna personalen istället för dyra hyrlösningar. Dessa insatser har fungerat i de regioner som lyckats vända trenden. Det är en gåta varför Region Kalmar län inte gör mer för att lyckas.


Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande i personalutskottet Region Kalmar län

tisdag 23 mars 2021

Att regera är att fatta beslut

Den svenska kärnkraften riskerar inom kort att avvecklas på ett sätt som varken folkvalda eller någon folkomröstning tagit ställning till. Om inte regeringen fattar ett första beslut om slutförvaret innan midsommar måste våra kärnkraftverk stegvis stänga ner sin elproduktion. Vad det innebär förstår alla efter denna vinter med rekordhöga elpriser.

SKB ansökte 2011 hos Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att få bygga ett sammanhållet slutförvarssystem för Sveriges använda kärnbränsle, omfattande en anläggning i Östhammars kommun samt en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun i enlighet med KBS-3 metoden.

2018 konstaterade SSM att ansökan uppfyller myndighetens krav och kan beviljas tillstånd och Oskarshamns kommun tog ställning i vetofrågan inför regeringens beslut. Kommunfullmäktige beslutade att tillstyrka att regeringen beslutar att tillåta att en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle etableras vid mellanlagret Clab i Simpevarp.

Sedan dess har inget hänt. Regeringen förhalar omotiverat beslut om att tillåta slutförvar enligt KBS-3 och hänvisar till att det fortfarande finns osäkerheter, trots att expertmyndigheten tillstyrker. Det är anmärkningsvärt och äventyrar nu fortsatt drift av all svensk kärnkraft. Eventuella oklarheter behöver redas ut omgående så att inte regeringsbeslutet försenas ytterligare.

SKB har lagt omfattande resurser på framtagning och forskning kring KBS-3. Mycket av forskningen har bedrivits på Äspö-laboratoriet i Oskarshamn och det finns stor tillit till den forskning och utvecklingsverksamhet som SKB bedrivit för att ta fram den nu färdiga slutförvarsmetoden. Att beslutet dröjer kostar årligen SKB 800 miljoner kronor, som ska betalas via kärnkraftens produktionskostnader, eller i slutändan via elpriset.

Det ligger alltså nära tillhands att misstänka att miljöminister Per Bolund (MP) har andra avsikter med att fördröja beslutet. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet vill belägga kärnkraftsindustrin med höga kostnader och samtidigt ge andra energislag stora subventioner. När regeringsföreträdare hävdar att marknaden valt bort kärnkraften väljer de sällan eller aldrig att berätta vilka kostnader som ålagts kärnkraften samtidigt som andra energislag gynnas.

Oskarshamns kommun har varit aktiv i frågan om ett slutförvar under lång tid och genomgående tydlig med att det är angeläget att slutförvarsfrågan får en snar lösning samt att mellanlagret i Clab inte är ett långsiktigt alternativ. I kommunen finns stora förväntningar på att det sammanhållna slutförvarssystemet kommer tillstånd. Om frågan att utöka kapaciteten i mellanlagret skulle aktualiseras gäller inte det vetobeslut som fattats i kommunfullmäktige. Utfallet av en sådan prövning är ytterst osäker.

Osäkerheten kring slutförvaret gör att viktiga investeringar står och väntar, vilket är negativt för såväl näringslivets som kommunens, regionens och landets fortsatta utveckling. Situationen skapar även stora bekymmer för arbetet med att grön omställning av Kalmar län, med fler gröna jobb och minskade koldioxidutsläpp. Kärnkraften är viktig för att minska de samlade utsläppen av växthusgaser med 75 procent till 2040 och skapa förutsättningar för nya företagsetableringar i länet.

I grunden handlar det om vår framtid och möjlighet till en säker, effektiv och stabil elförsörjning alla årets dagar; om vår industris möjlighet att växa; och om möjligheten att göra samhälle mer hållbart. Det använda kärnbränslet finns här och nu, oavsett vad Miljöpartiet tycker.

Närings- och miljöministrarna är kallade till riksdagens utskott för att svara på frågor om slutförvaret. Om regeringen inte tar sitt ansvar nu, måste vi försöka tvinga fram ett beslut i riksdagen.


Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
Pär-Gustav Johansson (M), regionråd med ansvar för regional utveckling (M)
Ingela Ottosson (M), kommunalråd Oskarshamn

torsdag 11 mars 2021

Ärlighet varar längst – även om vaccin

Det är ingen hemlighet att vaccineringen mot covid-19 inte fick den start vi alla önskade. Vaccinleveranserna har inte kommit i den takt eller mängd som hade utlovats.

Den 26 februari meddelade Sveriges kommuner och regioner att mindre än en tredjedel av de planerade vaccindoserna hade levererats fram till dess, och att det därmed kan bli svårt att nå målet om att hela den vuxna befolkningen ska kunna vaccinera sig före halvårsskiftet. Flera regioner har gett motsvarande besked.

Så dystra som dessa besked kan tyckas, är det ändå av stort värde att medborgarna får dem. Coronahanteringen måste bygga på öppenhet, ärlighet och transparens. Det är bättre att medborgarna får bistra men tydliga besked tidigt än att vi från politiskt håll försöker sprida ”hopp” genom att undanhålla uppgifter så länge som möjligt.

Vid senaste mötet i Region Kalmar läns regionfullmäktige försökte vi från Moderaternas och Kristdemokraternas sida anspråkslöst resonera om behovet av tydlig kommunikation med den S-ledda Länsunionen.

Vaccineringens fortskridande är inte bara ett dagligt samtalsämne bland länsinvånarna, det kommer också ha stor betydelse för hur länsborna ska kunna planera sin tillvaro den närmaste tiden. Om prognoserna redan nu visar att en del av den vuxna befolkningen inte kommer att hinna få vaccin före semestern är det rimligt att ge det budskapet nu.

För detta fick vi en massa kritik, som gick ut på att vi är dysterkvistar och har någon politisk avsikt med att sprida tvivel om den politiska majoritetetens vaccinationsförmåga.

När det gäller det senare kunde inget vara längre från sanningen. Vi tror inte att Länsunionen gör vare sig från eller till när det gäller hur många som vaccineras i Kalmar län. Leveranserna av doser till Sverige bygger på EU:s upphandling och företagens förmåga att producera dem. Fördelningen av doser i Sverige görs nationellt, utifrån befolkningens struktur. Att Kalmar län ”ligger före” övriga är helt enkelt för att vi har en äldre befolkning.

Och själva den praktiska vaccineringsinsatsen löper helt utan inblandning från Länsunionen. Oavsett om målet nås eller inte nås ligger det bortom Länsunionens kontroll. 

Den politiska ledningens roll i detta skede är uteslutande att skapa förtroende för vaccinationskampanjen bland medborgarna. Vi är till exempel beroende av att många låter vaccinera sig för att nå effekt på befolkningsnivå. Men för att skapa förtroende krävs öppenhet, även om det som är svårt och frustrerande. 

När det gäller vår eventuella dysterhet konstaterar vi bara att svensk coronahantering hade tjänat på mer realism och färre fromma förhoppningar. Det har gällt från första början och det gäller även nu. Att ännu en gång sätta upp mål och strategier som visar sig omöjliga, och i det längsta hävda att de är fullt rimliga, kommer att innebära en svår påfrestning för medborgarnas tillit. Ärlighet varar längst, också när det gäller vaccineringen mot covid-19.


Malin Sjölander, regionråd och gruppledare (M)
Jimmy Loord, regionråd och gruppledare (KD)