Välkommen förstärkning från M, KD och V

Samhället har under det senaste året prövats hårt på grund av pågående pandemi. Men den största prövningen har våra äldre utsatts för. Vi ser både nationellt och regionalt att det är våra äldre som blivit svårt sjuka, legat på sjukhus och avlidit i allt för hög grad. 

M, KD och V anser att regeringens satsningar för att komma tillrätta med problemen inte räcker, därför har vi i våra budgetförslag gjort ett tillägg på 4,3 miljarder kronor i år och 3,9 miljarder följande år. Det gläder oss i region Kalmar län. Dels är vi ett län med en större andel äldre än riket i snitt och vi har tidvis drabbats hårt av pandemin. 

- Vi har kunnat ta del av Coronakommissionens slutsatser och rekommendationer vilka visar tydligt att stora åtgärder måste till inom vård och omsorg för de äldre. Det handlar bland annat om att kraftigt minska andelen timanställda och stärka den medicinska kompetensen. Därtill finns andra problem inom äldreomsorgen som varit kända under lång tid, exempelvis boende för äldre, säger Jimmy Loord (KD) 

- Vi vill särskilt lyfta de 300 miljoner kronor som avsätts för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen. Medlen bör fördelas dels till regionerna för att utöka tillgången till läkare inom äldreomsorgen, dels till kommuner som vill anställa en medicinskt ansvarig läkare (MAL). Resurserna till regionerna bör fördelas efter andel äldre, säger Linda Fleetwood (V)

- En miljard kronor avsätts i statens budget för 2021, motsvarande en förstärkning om cirka 1600 sjukskötersketjänster, i ett prestationsbaserat stöd till de kommuner som kan uppvisa en förbättring i antal sjuksköterskor/plats i särskilt boende, något som kommer att öka den medicinska kvaliteten ytterligare, säger Malin Sjölander (M)

- 50 miljoner kronor avsätts även i statens budget för 2021 för att möjliggöra för fler undersköterskor att via Yrkeshögskolan utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård. Specialistundersköterskor är en viktig länk mellan undersköterskan och sjuksköterskan, och kan i den rollen avlasta sjuksköterskorna inom äldreomsorgen. Även detta kommer att leda till stora förbättringar i vården av de äldre, fortsätter Malin Sjölander (M)

- Vi i M, KD och V kommer att driva vidare vår politik i regionen så att vården blir mer tillgänglig och säker för de äldre, samt att vi hittar nya vägar för att öka tillgången till medicinsk kompetens nära den kommunala verksamheten, avslutar Jimmy Loord (KD)

M och KD vill öppna för visselblåsare i regionen

Offentliga organisationer, såsom en region, ska anmäla missförhållanden genom så kallade Lex Maria- och Lex Sarah-anmälningar, främst för att förhindra upprepning men även för intern- samt kvalitetskontroll. Ett annat sätt för medarbetare att signalera att någon är fel är att visselblåsa.

- Region Kalmar län strävar efter mottot ”varje dag lite bättre” och en visselblåsarfunktion kan bli ett verktyg för att regionen ska lyckas ta ytterligare steg framåt i att säkerställa att högsta kvalitet samt effektivitet med våra gemensamma skattemedel erbjuds länets invånare. Därför har oppositionen ställt frågan till majoriteten om när Region Kalmar län öppnar upp för visselblåsare, berättar Carl Dahlin (M) som är vice ordförande i personalutskottet.

- EU har nyligen stärkt skyddet för visselblåsare, för att fler ska våga träda fram och belysa oegentligheter eller missförhållanden utan att råka ut för tråkiga konsekvenser. Därtill fastslog en statlig utredning nyligen hur Sverige bör gå till väga för att implementera EU-direktivet och stärka skyddet för visselblåsare. Flera kommuner, däribland Sundsvall och Båstad, har infört en visselblåsarfunktion med vetskapen om att medarbetarna bäst känner sin organisation, fortsätter Chatrine Pålsson Ahlgren (KD).

- En visselblåsarfunktion är inte till för att sätta dit någon enskild eller särskild del i organisationen utan för att öka transparensen kring hur medborgarnas skattemedel används – en kvalitetstermometer inom både vård och omsorg, skola, kollektivtrafik med mera för att i förlängningen erbjuda medborgarna bästa valuta för skattepengarna, avslutar Kaj Holst (M).

Rakare järnvägar kräver mer än krokade armar

Än en gång har det konstaterats att Kalmar län har varit, och fortsätter vara ett av de mest missgynnade länen i landet när statliga infrastruktursatsningar fördelas mellan länen.

Den här gången är det en föredömligt tydlig rapport från Sydsvenska Handelskammaren som sätter fingret på den orättvisa fördelningen de tio senaste åren och i gällande infrastrukturplan, en period på nästan 20 år. Utslaget per invånare uppgår infrastruktursatsningarna i Kalmar län till mindre än en tiondel av satsningarna i Stockholm eller Västra Götaland. Dyster läsning, men förutsättningarna för en drastisk förbättring i nästa infrastrukturplan, som ska fastställas innan mandatperiodens slut, ser bättre ut än på mycket länge.

Upprustningsbehovet för vägar och järnvägar är stort i länet. Bristerna i befintlig infrastruktur har av OECD framhållits som en hämsko för utveckling, och återkommer ständigt när näringslivsklimatet i länets kommuner undersöks och jämförs med övriga landet. Kalmar län och två andra län var ensamma i landet om att ha en negativ ekonomisk utveckling mellan åren 2008 och 2017.

Få torde argumentera emot att skicket på våra vägar och järnvägar påverkar – stor enighet råder om sambandet mellan infrastruktursatsningar och ekonomisk tillväxt. Om Kalmar län inte ska halka ännu längre efter så måste nästa infrastrukturplan innehålla ett rejält Kalmar länspaket för både järnväg och väg, som ger länet dess rättmätiga del utslaget per invånare och till viss del kompenserar för historiska orättvisor.

Detta har vi fört vidare i vårt eget parti och fortsätter att jobba för, men faktum kvarstår: ökade infrastruktursatsningar kräver först och främst att regeringen övertygas genom ett systematiskt påverkansarbete. Vi har tillsammans med Kristdemokraterna föreslagit att regionen ska avsätta resurser till sådant arbete i våra två senaste budgetförslag. Det har vi gjort för att andra regioner historiskt sett har lyckats med liknande lobbyinsatser. Som exempel Trollhättanpaketet i början av 2000-talet, som innebar att pengar togs direkt från planerad upprustning av E22.

Hittills har regionmajoriteten sagt nej till vårt förslag, men Sydsvenska Handelskammarens rapport tycks ha fått dem att tagga upp och lova att ”bli mer kaxiga” i kontakterna med regeringen, som vi kunde läsa i tidningarna häromdagen. Det gläder oss.

Infrastrukturministern har småländska rötter. Regeringen med dess stödpartier är i princip en spegling av regionmajoriteten, den så kallade Länsunionen. Varenda kommun i länet leds av en centerpartist eller en socialdemokrat. Högprofilerade partivänner från länet sitter i riksdagens Trafikutskott och Trafikverkets styrelse. Länsunionen inser såklart att den politiska spelplanen ger dem historiska möjligheter, men också stort ansvar för att uppbåda en unison kör av röster från länet och försöka påverka den nationella infrastrukturpolitiken.

Kanske är den insikten förklaringen till att regionmajoritetens favorituttryck den här mandatperioden blivit ”kroka arm”, som i att alla politiker i länet måste kroka arm om det ska gå vägen. Det är ju smidigt att i efterhand kunna ge oppositionen skulden.

För med givna förutsättningar vore allt annat än ett Kalmar länspaket i nästa infrastrukturplan ett politiskt misslyckande för regionmajoriteten.

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden

Malin Sjölander ska ta fram politik för ”Lag och ordning”

I höst har Moderaterna arbetsstämma och inför det har partistyrelsen beslutat att tillsätta fem arbetsgrupper. Arbetsgruppernas uppdrag är att ta fram skarpa förslag på olika områden, som partistyrelsen sedan ska lämna till beslut på den moderata arbetsstämman 21–24 oktober 2021.

En av arbetsgrupperna behandlar området ”Lag och ordning”. Arbetsgruppen leds av Johan Forssell, Moderaternas rättspolitiska talesperson och ledamot av partistyrelsen. Moderaternas gruppledare i Region Kalmar län, som också är förbundsordförande i länet, Malin Sjölander ingår i denna arbetsgrupp.

Den grova brottsligheten och gängkriminella miljöer hotar det svenska samhället, och Sverige har gradvis förvandlats till ett alltmer otryggt land. Detta vill Moderaterna komma tillrätta med. I arbetsgruppens breda uppdrag ingår att se över det svenska rättssamhället, polisens lokala närvaro i landet, arbetet i utsatta områden, välfärdsbrottslighet etc. 

Sällan har frågorna kring lag och ordning varit så viktiga som nu. Därför är jag otroligt glad och tacksam över att få jobba med dessa viktiga frågor. Vi kan dagligen läsa i media om hur gängbrottsligheten breder ut sig, men även om hur utsatt landsbygden blivit när det gäller kriminell verksamhet. Jag ser fram emot att få bidra med just det perspektivet, säger Malin Sjölander. 

Viktigt att unga får snabb hjälp med psykisk ohälsa

Den växande psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna är en av vår tids största utmaningar. Samtidigt ser vi en stor vinst för ungdomarna i att snabbt få hjälp med sina problem.

I vissa regioner har man de senaste åren infört virtuella ungdomsmottagningar för att kunna se hur besöksfrekvensen såväl fysiskt som digitalt utvecklas. I både Jönköping och Värmland har man kunnat se att fler ungdomar sökt och fått hjälp. I region Värmland har man dessutom fått svar från många att de inte hade sökt kuratorshjälp alls om denna inte funnits att tillgå på nätet. 

En försvårande omständighet är den ökande ensamheten och utsattheten som förvärrats för många unga under pandemin. Därför är det så viktigt att vi regionpolitiker snabbt fattar beslut och frigör resurser för att fler unga i Kalmar län ska få stöd och hjälp. 

Om vården får vänta eller, i värsta fall, uteblir kommer lidandet för våra ungdomar bli större och samhället kommer att stå inför enorma problem med en växande psykisk ohälsa. Dessutom ökar risken för att fler får svårigheter att klara skolan och döms till livslånga misslyckanden. 

Det är viktigt att hjälpen kommer snabbt för människor som lever med psykisk ohälsa. Därför borde det vara högst prioriterat att söka nya och effektiva metoder, med målet att fler ska få hjälp i tid. Kommunernas ungdomsmottagningar är väldigt bra, där kan unga personer till exempel prata med kurator eller träffa sjuksköterska. Det är en stor utmaning att göra vården mer lättillgänglig, men genom att erbjuda hjälp via internet så skulle det kunna generera ökad tillgänglighet.

Genom en virtuell ungdomsmottagning behöver inte kuratorssamtalet vara mer än ett par klick bort. Tillgängligheten ökar när öppettiderna är mer flexibla, och förhoppningsvis vågar fler personer söka vård i tid. Idag har ett flertal regioner infört detta, med bättre tillgång till barnmorska, sjuksköterska och kurator som finns tillgängliga även kvällstid. Att det blivit en succé är inte helt överraskande. 

Vår motion om just detta har nu behandlats av regionstyrelsen. Majoriteten (S+C+L) valde att inte bifalla motionen då de menar på att mycket pågår inom den digitala utvecklingen av sjukvården och att ett antal besök genomförts den digitala vägen. De svarar också att arbetet med att utveckla den digitala utvecklingen för ungdomsmottagningarna pausats på grund av pandemin. Detta oroar oss. Det är på grund av pandemin som behovet av stöd är större än någonsin för våra unga. 

Därför hoppas vi nu att regionledningen tar till sig av våra synpunkter och ökar takten så en virtuell ungdomsmottagning kan bli verklighet redan i vår. Priset för att vi väntar kan blir oerhört högt, i mänskligt lidande och för samhället i stort!

Elin Sjölander Landerdahl (M), Ersättare regionfullmäktige
Malin Sjölander (M), Oppositionsråd

Är det rimligt med 170 miljoner mer till kollektivtrafiken

Kollektivtrafik är en stor och viktig uppgift för Region Kalmar län, men den måste bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och med realistiska ambitioner för att inte äventyra regionens ekonomi. Det har varit vår ingång i arbetet med den nya plan för kollektivtrafiken som beslutas nu och som ska vara giltig för hela 2020-talet. Att göra upp en sådan plan i dessa tider är naturligtvis en mycket svår uppgift. När arbetet påbörjades hade ännu ingen hört talas om coronaviruset. Hur detta virus på längre sikt kommer att påverka det gemensamma resandet på bussar och tåg är fortfarande svårt att säga.

Men, och detta är vår första invändning, man måste i alla fall räkna med att effekterna kan bli bestående. Under året med coronapandemin har människor ställt om och ändrat levnadsvanor. Arbete och studier läggs upp på ett annat sätt idag än för ett år sedan. Synen på trängsel har också blivit mycket mer negativ. Man kan naturligtvis hoppas att allt återgår till det vanliga. Men som folkvalda med ansvar för kollektivtrafikens ekonomi måste vi ta höjd för att effekterna av coronapandemin kan bli både stora och långvariga.

Vår andra invändning är att planen bygger på att invånarna i Kalmar län istället ökar sitt resande med buss och tåg fram till 2029. Målet i planen är en ökning av antalet resor med 3,5 procent årligen. Detta är mycket snabbare än befolkningsökningen. För att målet ska kunna nås, måste varje invånare göra i snitt 30 procent fler resor än idag. Vi har svårt att se realismen i den kalkylen, i synnerhet mot bakgrund av att antalet invånare i arbetsför ålder väntas minska under 2020-talet.

Vår tredje invändning, slutligen, gäller ekonomin. Målet om ett ökat antal resor innebär att det år 2029 ska produceras fyra miljoner fler resor med buss och tåg än idag. Den genomsnittliga kostnaden för att producera en resa med kollektivtrafik i länet är 83,86 kronor. Fyra miljoner fler resor innebär med dagens kostnadsnivå en ökning med 335 miljoner kronor.

Det är sant att en del av kostnadsökningen täcks av biljettförsäljningen. Men denna försäljning täcker idag långt mindre än hälften av kostnaderna. Om och när biljettintäkterna åter kan uppgå till 50 procent av kostnaderna vet idag ingen. Den politiska majoriteten i regionen, S-ledda Länsunionen, strök rentav målet på kort sikt i den senaste budgeten.

Men även om det skulle nås innebär planen alltså att kollektivtrafiken kommer att kräva nästan 170 miljoner kronor mer av skattebetalarna år 2029 än den gjorde 2019.

Som om inte detta vore tillräckligt oroväckande ställer nu Länsunionen ut nya löften om att bygga ut kollektivtrafiken. Nyligen gav man ”grönt ljus” till pendeltågstrafik på Stångådalsbanan, innan någon analys av ekonomin i projektet har hunnit göras.

Risken är stor för att Länsunionen på detta sätt lägger grunden till en ny skattehöjning. Alternativt blir effekten att ambitionerna inom sjukvården, som finansieras med samma skatt, måste sänkas. För oss kristdemokrater och moderater är prioriteringarna tydliga. Kollektivtrafiken är viktig, men får aldrig konkurrera ut sjukvården. Kostnaderna för trafiken måste ner, intäkterna måste upp. Tyvärr saknas alla förslag i den riktningen från Länsunionen.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), oppositionsråd och vice ordförande i kollektivtrafiknämnden

Vi kavlar upp budgetärmarna redan nu!

Om ungefär tio månader kommer regionfullmäktige att fatta beslut om budget för kommande år, men vi påbörjar vårt arbete redan nu.

Utmaningarna kring hälso- och sjukvården och regionens framtida utveckling är större än på många år. Ingen vet hur länge vi får leva med följdverkningarna av pandemin, hur många som kommer leva med långa sjukdomstider och sjukskrivningar, hur stor vårdskulden är eller hur många arbetstillfällen som kommer försvinna i länet. Detta måste vi förbereda oss på redan nu. 

Vi ser stora utmaningar inom hela sjukvården under många år framåt, inte bara en vårdskuld utan också många som gått miste om viktig förebyggande vård och olika screeningprogram. Ingen kan idag förutspå konsekvenserna av detta. Vi vet redan nu att den psykiska ohälsan ökar och att ensamheten breder ut sig.

Coronapandemin har också belyst områden där sjukvården inte fungerar så bra som den borde. Vården för äldre är ett självklart område att prioritera efter erfarenheterna från 2020.

Därtill är svårigheterna kring rekrytering av medarbetare en fråga som blir mer allvarlig. Kostnaderna för inhyrd bemanning inom vården har under de senaste tio åren tillåtits skena från 45 miljoner kronor årligen upp till närmare en kvarts miljard kronor år 2020. Den styrande majoriteten står dessutom till synes handfallen när medarbetare saknas och arbetsgivarens attraktivitet närmar sig farligt låga nivåer.

Medan andra regioner lyckas vända trenden kring hyrberoende ökar istället den trötta majoriteten Länsunionen det lägsta procentmålet liksom därmed acceptansen för fler dyra hyrlösningar. Istället för att höja takten i förändringsarbetet, har man sänkt ambitionerna.

Invånarna i Kalmar län förtjänar bättre. Vi moderater och kristdemokrater är övertygade om att det också är fullt realistiskt. Det går att attrahera medarbetare på ett bättre sätt än idag. Det går att öka tillgängligheten. Det går att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det går att skapa en ekonomiskt hållbar sjukvård och kollektivtrafik. I vår budget för 2021 lade vi över 100 förslag på hur det skulle gå till.

För att få en bättre förståelse för de utmaningar länet står inför kommer vi inom M och KD att påbörja ett arbete med att kartlägga länet. Vi kommer att träffa verksamheter inom Region Kalmar län men även företag och organisationer. Vårt mål är att i november kunna presentera en budget som mer än någonsin ska leverera lösningar på de verkliga samhällsproblemen: vårdköerna, den psykiska ohälsan, utmaningar kring digitalisering, infrastruktur och bredband men också kring hur regionen bättre kan stötta företagen i länet. 

Spelar det någon roll vad oppositionen tycker? Ja, om den är aktiv och konstruktiv. Sedan hösten 2018 har vi strävat efter att inte bara ställa majoriteten till svars utan också komma med bättre förslag. Många av våra idéer har, med viss fördröjning, blivit majoritetens politik.

Även om vi naturligtvis är positiva till det, är det ett ineffektivt sätt att genomföra reformer. Vi ska göra allt vi kan för att vinna väljarnas förtroende i valet nästa år, och i majoritetsställning få möjlighet att genomföra våra idéer för högre kvalitet, bättre tillgänglighet och nöjdare personal. Här spelar budgetarbetet inför 2022 en viktig roll. Det arbetet börjar nu.

Malin Sjölander (M), oppositionsråd
Jimmy Loord (KD), oppositionsråd
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Carl Dahlin (M), oppositionsråd
Anders Andersson (KD), oppositionsråd
Jonas Lövgren (M), oppositionsråd

Möjliggör utvärdering av bemötande i vården

Den som söker vård kan ofta vara i ett utsatt läge, antingen fysiskt eller psykiskt, alternativt båda. Då är det särskilt viktigt att den eller de som möter patienten inte bara agerar korrekt utifrån profession utan även bemötande.

Det är inte alltid det går som önskat, vissa blir aldrig friska – medan andra råkar ut för onödigt lidande. I det senare fallet finns det möjlighet att göra sin röst hörd i patientnämnden.

I den blankett som används i sammanhanget finns idag inte en möjlighet att kommentera eller värdera det bemötande patienten fått. För att eftersträva god vård liksom ett gott bemötande i andan av ”varje dag lite bättre” vore detta önskvärt. För patienten är det en fråga om kvalitet och för medarbetarna en del i förbättringsarbetet. Dessutom kostar inte bemötande något.

Därför vill vi Moderater att Region Kalmar län möjliggör utvärdering inom området ”bemötande av personal” i den blankett som lämnas in till patientnämnden.

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Åsa Ottosson (M), patientnämnden
Region Kalmar län

Agera för jämlikhet mot förtryck

För de flesta av oss är ett liv i frihet en självklarhet. Ett fritt och jämlikt samhälle är också ett jämställt samhälle. Det är inte huruvida du föds som pojke eller flicka som är avgörande för hur ditt liv blir, utan vad du gör och vilka vägar du väljer.

Det är därför en politisk uppgift att bekämpa de krafter som försöker begränsa flickors och kvinnors självbestämmande och vill ha ett samhälle som vidgar människors livschanser och står upp för deras rätt. Skolan, fritids- och kulturverksamhet, men även sjukvården, ska behandla alla barn lika och främja deras möjligheter till individuell utveckling.

Det har gått 19 år sedan mordet på Fadime Sahindal och mycket tyder på att hedersförtryck i Sverige ökar. Med både sorg och bestörtning ser vi att man gör inte tillräckligt för att helt bekämpa detta. Inte en flicka ska utsättas för sådant! Inom Moderaterna föreslår vi en rad åtgärder för att förebygga och skärpa straffen för hedersförtryck och barnäktenskap. Exempelvis:

• Inför en särskild brottsrubricering för hedersbrott, där gärningsmannakretsen vidgas och där gärningarna som begås av flera personer i samförstånd ska omfattas.
• Inför hedersmotiv som en egen försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet.
• Utvisning på grund av brott ska användas i fler fall genom en möjlighet att besluta om utvisning på grund av brott med straffvärden mellan sex till tolv månaders fängelse införs.

Utöver det så måste vi som förtroendevalda oförtrutet verka för att fler orkar ställa de svåra frågorna i skola, vård och andra sammanhang, så att barn och unga som utsätts för hedersvåld och förtryck snabbt kan få hjälp på ett säkert sätt.

För Moderaterna är familj, släkt och andra nära gemenskaper viktiga för hur vi formas som individer, för samhällets fortlevnad och för mångas trygghet. Men vi kommer aldrig att acceptera att familj, släkt eller klan fattar de beslut som varje ung flicka eller pojke, kvinna eller man har rätt att fatta själv i vårt land.

Jämställdheten hotas av hedersförtrycket. Det hör inte hemma i någon kultur eller i något land, och i Sverige får det aldrig godtas. Toleransen handlar om öppenhet mot människors olika vägar i livet. Att kunna älska vem man vill, att få leva sitt liv på ett sätt som skiljer ut sig eller att tycka och tänka saker som kanske inte alla gillar.

Det är dags att vi som land står upp för de som behöver skyddas. Det är tid nu att agera och inte bara hjälplöst observera och konstatera. Moderaterna söker förtroende i valet 2022 för att handlingskraftigt kunna genomföra reformer som får effekter för individer på alla plan. Effekter som stärker vår gemenskap och vårt land.

Hanne Deverén (M), oppositionsråd Kalmar kommun
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

Susanne Eliasson (M), ordförande Moderatkvinnorna Kalmar län

Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot, ordförande Moderatkvinnorna

Kosmetiska åtgärder är ej långsiktigt hållbara

Replik på debattinlägg om regionens personalpolitik, publicerat 26 januari.

I tidningen 26 januari skriver den S, C, L-styrda majoriteten i Region Kalmar län – ”Länsunionen” – att deras långsiktiga politik medför en ekonomi i balans och en personalpolitik som håller. Alltså inte som hittills, då så många arbetspass saknat fasta medarbetare att kostnaderna för inhyrd bemanning de senaste tio åren ökat från 45 miljoner kronor till närmare en kvarts miljard - årligen!

För den som intresseras av hur regionens personalpolitik förverkligas räcker en titt i Länsunionens budgetförslag som ska staka ut vad politiken vill förändra och förbättra. Den läskunnige inser snabbt att dessa sömniga dokument andas samma trötthet år ut och år in, liksom att reformagendan är förvånansvärt tom.

Av de få satsningar som lanserats, är den på intensivvårdssjuksköterskor framtvingad av en personalgrupp som hotat att hoppa av om inte Region Kalmar län lämnar rikets lönebottenliga. Andra satsningar såsom på undersköterskors möjligheter till vidareutbildning är tagna ur oppositionens tidigare budgetförslag. Därutöver är det mestadels kosmetiska åtgärder, vilket kännetecknat personalpolitiken under de senaste tre mandatperioderna som Socialdemokraterna ”styrt” regionen eller landstinget.

Resultatet av denna svaga reformagenda ger sig kanske tydligast tillkänna i den medarbetarenkät som majoriteten helst vill gömma undan, där förtroendet för ledning och styrning av regionen störtdyker medan antalet som anser regionen vara en attraktiv arbetsgivare befinner sig på nivåer helt ovärdiga för en arbetsgivare vars ambition är att bli en av landets bästa arbetsplatser.

Moderaternas och Kristdemokraternas framtidssyftande och lösningsorienterade budget innehåller en bred palett av satsningar som vänder negativa trender. Det handlar exempelvis om en fullt finansierad reform på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor som helt genomförd innebär 10 000 kronor mer i månadslön, bättre arbetsmiljö och villkor för återhämtning, tydligare lönespridning, landsbygdstillägg, ett OB-tillägg värt namnet, en genomlysning av grundbemanningen samt mer flexibla anställningsformer.

Det är således inte svårt för vare sig medborgare eller medarbetare att särskilja vänstermajoritetens och den borgerliga oppositionens åtgärder för en långsiktigt hållbar personalpolitik. Redan i nästa års val ges möjlighet att utse den mest trovärdiga.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län