Ge personalen större möjligheter.

Att svensk sjukvård har bemanningsproblem är ingen nyhet. Inte heller att även Landstinget i Kalmar län har stora problem med att rekrytera personal till ett flertal verksamheter. Inom primärvården i länet saknas ett 40-tal läkare och sjuksköterskebristen har nu medfört att vårdplatser stängts och verksamheter slås ihop för att klara bemanningen.

Det krävs många olika åtgärder för att landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare. Lön och arbetstider är två faktorer som är oerhört viktiga för personalen. Men ofta nämns också möjligheterna att påverka arbetsplatsen och arbetssituationen som ett förbättringsområde.

Därför vill vi Moderater pröva om personalen själva är intresserade av att driva vissa verksamheter som intraprenader.

Intraprenader finns som driftsform i flera kommuner och i enstaka landsting. Förutom att personalen trivs bättre och får mycket större inflytande, så är erfarenheten också att man förbättrar kvaliteten, tillgängligheten och ekonomin.

En intraprenad är inte ett privat företag. Personalen som driver verksamheten arbetar under något som skulle kunna kallas företagsliknande former, men fortfarande inom landstingets verksamhet. Verksamheten får eget budgetansvar och en stor frihet att påverka arbetet och målsättningar.

När vi har varit ute i verksamheterna och pratat med personal har vi fångat upp en vilja och drivkraft att få jobba mer självständigt. Med intraprenader får personalen stort inflytande över sin arbetsplats. Det gagnar också patienterna, då en erfarenhet av intraprenader är att det är lättare att rekrytera personal och ha en fast bemanning, vilket innebär att patienterna får en trygg och fast vårdkontakt. Landstinget skulle också kunna reducera hyrläkarkostnaderna och satsa på den egna personalen istället.

Vi har nu lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att undersöka om det finns möjligheter och intresse att starta intraprenader inom landstinget och att erbjuda medarbetarna utbildning om hur man startar och driver en intraprenad.

En trygg och säker vård börjar med medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats och har stora möjligheter att påverka sin situation. Det ska vi Moderater fortsätta verka för.

Malin Sjölander (M), oppositionsråd
Landstinget i Kalmar län

Pär-Gustav Johansson (M), politisk samordnare
Landstinget i Kalmar län

Jämlik vård för BUP-patienter

Precis innan jul skrev Elin Landerdahl, ledamot i Landstingsfullmäktige en debattartikel där hon trycker på vikten av att införa vårdplatser för BUP-patienter i norra länsdelen.


”Idag har endast Kalmar fyra stycken vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det innebär att barn och unga som är bosatta i norra länsdelen måste åka ner till Kalmar för att få den vård de behöver.

Hur menar majoriteten att detta bidrar till jämlik vård i hela länet? Är det rimligt att barn och unga i norra länsdelen ska behöva behandlas långt från sina nära och kära? Många frågor men tyvärr alldeles för få svar från majoriteten i debatten. Det är långt mellan Västervik och Kalmar. Hur kan det vara barn och ungas bästa att bli inlagd 15 mil från sin familj som kanske är den enda tryggheten de har?

Under de senaste åren har tack och lov inget barn eller ungdom blivit inlagd på vuxenpsykiatrin i Västervik men statistiken visar tyvärr på att risken ökar för varje dag som går. Den psykiska ohälsan ökar nämligen hela tiden, främst bland unga.

Vi kan konstatera att det inte finns någon enkel förklaring till den ökande psykiska ohälsan – men det är bråttom att bryta trenden. Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, och samhället brister i flera avseenden vad gäller att säkerställa barns rätt till hälsa.

I den bästa av världar jobbar landstinget i Kalmar län så pass bra med det förebyggande arbetet att det inte kommer behövas några vårdplatser alls. Majoriteten hävdar dock att man är nöjda med deras förebyggande arbete, att landstinget klarade ett första möte inom 30 dagar med barn och unga inom psykiatrin under år 2017.

Men den fördjupade utredningen och behandlingen halkar efter. Dagsfärska siffror visar att endast 48 % fick påbörjad behandling inom målet under år 2017. Här måste det ske en förändring, vi får inte svika 52 % av de barn och unga som behöver vård. Det är landstingets skyldighet att hjälpa dem. När landstingsfullmäktige genomfördes häromveckan var det tredje året i rad som jag gick upp i talarstolen och betonade vikten av att införa vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länsdelen. Den jämlika vård som ska råda i hela länet gäller dock inte de barn och unga i norra länsdelen som är i behov av psykiatrisk vård.”

Dialogmöte med fackliga representanter

I måndags bjöd Alliansen i landstinget in de tre största fackförbunden (Vårdförbundet, Läkarföreningen och Kommunal) till ett dialogsamtal. Vi ville höra hur vårt landsting kan bli en attraktivare arbetsgivare då vi har fått många larmrapporter om personalbrist, ansträngd arbetsmiljö och hotad patientsäkerhet. Personalen är oroliga att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt, de känner sig stressade och otillräckliga. Färre anställda får fler arbetsuppgifter att göra, framför allt gäller detta sjuksköterskorna. Det är stressigt och det saknas alltför ofta tid för återhämtning. Nu senast på medicinkliniken i Kalmar där 17 sjuksköterskor har sagt upp sig efter en sammanslagning av flera avdelningar.

Just fel kompetens var en av anledningarna till personalflykten från medicinkliniken. När avdelningar slogs ihop tvingades nämligen sjuksköterskor arbeta med patientgrupper som man saknade specialistkompetens för något som skapade stress och oro över patientsäkerheten.

Som arbetsgivare måste landstinget vara med och stötta med kompetensförsörjning och kompetensutbildning.