En ungdomsmottagning på nätet

Den växande psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna är en av vår tids största utmaningar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har släppt en rapport som behandlar barns och ungas psykiska hälsa. Rapporten är på många sätt alarmerande då statistiken visar att ungas psykiska hälsa blir allt sämre. Den stora andelen unga som drabbas kan, vid utebliven vård, innebära stora konsekvenser, inte bara för individen utan också för samhället i stort. Psykisk ohälsa bland unga leder i större utsträckning till skolk, att de får svårare att klara kunskapskraven som ställs och att det sociala livet försvinner. 

Det är oerhört viktigt att hjälpen kommer snabbt för människor som lever med psykisk ohälsa. Därför borde det vara högst prioriterat att söka nya och effektiva metoder, med målet att fler ska få hjälp i tid. Kommunernas ungdomsmottagningar är väldigt bra, där kan unga personer till exempel få prata med kurator eller träffa sjuksköterska. Det är en stor utmaning att göra vården mer lättillgänglig, men genom att erbjuda hjälp via internet, så skulle det kunna generera ökad tillgänglighet. 

Genom en internetbaserad ungdomsmottagning, så kallad virtuell ungdomsmottagning, behöver inte kuratorssamtalet vara mer än ett par klick bort. Tillgängligheten ökar när öppettiderna är mer flexibla, och förhoppningsvis vågar fler personer söka vård i tid. Det kan i sin ur leda till att färre blir allvarligt sjuka. 

Region Skåne införde hösten år 2017 en virtuell ungdomsmottagning. En mottagning som är bemannad med barnmorska, sjuksköterska och kurator som man kan träffa via videosamtal. De har drop-in-tider och håller även öppet kvällstid. Detta har bland annat beskrivits som en succé.

Moderaterna tror inte att en ungdomsmottagning på internet är lösningen på den psykiatriska vårdens alla problem, men att det är ett viktigt steg på vägen. Nya tiders utmaningar kräver också nya idéer och lösningar. En ungdomsmottagning på internet, som dessutom har kvällsöppet, gör att fler kan ta del av den vård som Region Kalmar län ska erbjuda sina invånare och skapar därmed förutsättningar för en jämlik vård i hela länet. Därför har Moderaterna lämnat in en motion där vi föreslår att regionen ska utreda förutsättningarna för att etablera en virtuell ungdomsmottagning i länet.

Elin Landerdahl (M)
Ersättare regionfullmäktige

Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd

Beslut ska fattas så nära människor som möjligt

Sverige är mitt uppe i den ”andra vågen” av Covid-19-pandemin. Trots att antalet smittade är oroväckande högt i Kalmar län, så minskar vårdtiderna för många covidpatienter. Samtidigt ökar kunskapen om behandlingsmetoder och läkemedel för dessa patienter.

Lager av läkemedel och skyddsmateriel har byggts upp i regioner och kommuner för att stå rustade. Samtidigt ser medborgarna fram emot att vaccineringen kan sätta igång på andra sidan nyår, och alla Sveriges regioner gör nu sitt yttersta för att vara så förberedda som möjligt.

Många medarbetare är slitna och trötta efter våren och sommaren, och patienter får vänta på planerad vård. Vi som oppositionsparti kan vara kritiska till hur politiken hanterar vissa situationer, men vi står alltid bakom alla medarbetare som dagligen sliter för att lösa situationen under och efter pandemin.

Något som dock saknas är förståelse från regeringens håll. Sällan har en regering levererat så många otydligheter, undanflykter och svepande förklaringar som under hanteringen av pandemin. Ledande ministrar har hukat sig bakom myndigheter, och när det inte längre hjälpt pekas regioner och kommuner ut som syndabockar. Förmågan att ta ansvar saknas helt. 

Det finns förmodligen en hel del som regionerna kunde ha gjort annorlunda. Man har ”lagt rälsen samtidigt som man kört” – dock med alla beslut fattade på kunskapsbaserade grunder. Samtidigt har regionerna överlag agerat snabbt, lyssnat på regeringen och Folkhälsomyndigheten, samt inväntat order och löften om finansiering, bland annat gällande utökad testning. Men beskeden har dröjt i månader från regeringens sida.

Socialminister Lena Hallengren har hittat en ny förklaringsmodell för att beskriva Sveriges hantering av pandemin: regionerna är för många - med sex regioner istället för 21 hade pandemin hanterats helt annorlunda. Inte ett ord om det egna ansvaret eller ett uns ödmjukhet från Hallengren och regeringen. Allt landar ner i en organisationsfråga. 

Detta är beklämmande och en kraftigt förenklad syn på svensk hälso- och sjukvård. Mycket fungerar bra inom vården – men de problem som finns löses inte med större organisationer där de som fattar beslut befinner sig ännu längre bort från patienter och anhöriga. Vi Moderater anser att beslut ska fattas så nära människor som möjligt, inte minst har regeringens hantering av pandemin visat på det. Ska politiken kunna lösa medarbetarnas arbetssituation, den nära vården och väntetiderna bör organisationen vara nära och ha förståelse för hur verkligheten ser ut.

Bästa sättet för regeringen att visa respekt, för alla som drabbats av pandemin, vore att sluta skylla ifrån sig. Om något ska omorganiseras efter pandemin så är det landets högsta ledning. Det är tydligt att Sverige behöver en ny regering. 

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Jonas Lövgren (M), vice ordförande beredningen för hållbarhet och folkhälsa 

Trött och idéfattig politisk ledning

(Svar på debattartikel https://vt.se/asikter/artikel/vi-saknar-svar-pa-tiotusenkronorsfragan/jpkeq80r)

I ett dåligt försök att överskyla sin förvånansvärt tunna reformagenda, vantolkar Länsunionen (S, C, L) medvetet Moderaternas och Kristdemokraternas regionbudget vars satsningar på medarbetare uppenbarligen stressar Länsunionen (5/12). Politik är en förtroendebransch och allmänhetens uppfattning av politiker skadas när det tullas på sanningen för att dölja egna tillkortakommanden – ett återkommande beteende hos Socialdemokraterna, men Liberalernas kräftgång och Centerpartiets slängkappa vittnar på utbredd idéfattigdom och trötthet. 

Vår enskilt största satsning i budget är höjda löner för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, genom en stegvis reform som när den är genomförd innebär 10 000 kronor mer i månadslön. Anledningarna är många, två av dem är att göra yrket mer attraktivt så färre går till bemanningsbolag samt bromsa in de skenande kostnaderna för inhyrd vårdpersonal som på tio år ökat från 45 till 250 miljoner kronor årligen. Detta grämde såklart Länsunionen vars verktygslåda för att råda bot på både hyrberoendet liksom att göra regionen till en mer attraktiv arbetsgivare är tom; beviset på deras sänkta ambitionsnivå är att taket för hyrbemanning ökas från 2 till 5 procent.

I regionens budgetdebatt liksom i efterföljande debattartiklar har vi noggrant klargjort hur satsningen ser ut liksom finansiering för densamma. Men som Ingemar Stenmark en gång sa ”det är inte lätt att förklara för den som inte begriper”. Länsunionen förmår helt enkelt inte ta in förklaringen. Dessutom hade personalutskottets ordförande Mattias Adolfson (S) i debatten pinsamt nog blandat ihop begreppen särskilt yrkesskicklig och specialist, vilket han borde veta inte är samma sak. 

I brist på annat tar Länsunionen till knep som tycks inlärda på (S)-kursgården Bommersvik, och hemmahörande i det forna östblocket, i ett försök att vinna debatten. Men det var länge sedan medborgarna svalde rena påhitt av denna karaktär. Samtidigt är det ändå lite lätt roande att trötta, nöjda, idéfattiga och defensiva Länsunionen anser vår budget så farlig att de måste sprida osanningar om den. Ty det är ju ändå anmärkningsvärt att Moderaterna och Kristdemokraterna ställs till svars för att vilja genomföra reformer, medan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna försöker komma undan att de själva har så anmärkningsvärt få att genomföra.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Vi serverar våra förslag på silverfat!

Sista veckan i november avhandlades Region Kalmar läns budget och plan för kommande år i Regionfullmäktige. Länsunionen med S, C och L gick in med den retoriska ansatsen att ”samverka och samarbeta”, vilket dock slutade i att de inte tog till sig några av de genomarbetade förbättringsförslag vi i M och KD lade fram… 

Vi i M och KD hade inga förhoppningar om att Länsunionen skulle köpa alla våra förslag, men Region Kalmar län hade mått bra av förnyelse, stärkt framåtanda och ytterligare viktiga prioriterade satsningar. Vi kan dock glädjas åt att Länsunionen allt som oftast anammar våra förslag vid senare tillfälle och gör dem till sina egna. Det visar att vi är rätt ute och leder arbetet framåt trots att vi har rollen som opposition. Några exempel på detta i årets budget är det ekonomiska stödet till kvinnojourerna, satsningar på undersköterskor, en riktad insats för att få till större statliga infrastruktursatsningar och en regional företagsinkubator. 

Med vetskapen om att även vi oppositionspartier har möjlighet att leda och driva verksamheten framåt, valde vi att lägga hela 115 nya förslag på förbättringar som vi nu erbjuder Länsunionen att anamma och fortsätta utveckla och arbeta med.

Först och främst vill vi arbeta mer politiskt brett i regionen för att få kontroll på kostnader inom alla förvaltningar och se över effektivisering, administration och organisation, även inom politiken. Vi vill också arbeta med det tvåprocentsmål som skulle mer än halvera kostnaderna för inhyrd personal. 

Samtidigt föreslår vi en lönesatsning på 20 miljoner kronor utöver majoritetens förslag för att satsa på de särskilt yrkesskickliga sjuksköterskorna. En åtgärd som exempelvis facken anser skulle ge stora positiva effekter.

För att effektivisera sjukvården ytterligare, och minska administrationen satsar vi på fler digitala tjänster. Två konkreta exempel är en helt digital vårdcentral och en virtuell ungdomsmottagning. 

I pandemins spår har den psykiska ohälsan ökat i hela samhället. Därför föreslår M och KD en satsning som ska förstärka barn- och ungdomspsykiatrin, samt barn- och ungdomshälsan för att öka tillgängligheten i hela länet. Men vi satsar även på social aktivitet på recept, i samverkan med exempelvis föreningslivet, för att jobba på och motverka ensamheten i samhället. 

M och KD har lagt fram förslag om äldremottagningar som ska etableras på hälsocentralerna. Något vi anser skulle kunna resultera i mer tid och samlad kompetens för våra äldre och sköra invånare som uppsöker vården.

Vi lade fram ett förslag om att länet behöver införa Länsfärdtjänst. I dagsläget kan du som är beroende av färdtjänst inte resa mellan kommunerna inom den ram som utformats. Detta i sig är en källa till social isolering.

Avslutningsvis har vi lagt en rad finansierade förslag inom området regional utveckling. Bland annat arbetet med att stötta gröna näringar, livsmedelsföretagare och industri, samt utökade möjligheter att bygga ut infrastruktur och fiber i hela länet.

Detta är några av M och KDs inspel som vi gärna ser en dialog kring i det fortsatta arbetet. Vi måste samverka och samarbeta mer i svåra tider. För oss i M och KD är samverkan en interaktion mellan flera parter – inte en monolog där en part dikterar villkoren. Låt oss fortsätta den goda dialogen och arbetet för en friskare, starkare och mer hållbar region.

Malin Sjölander (M), vice ordf. regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), vice ordf. beredningen för hälso- och sjukvård
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordf. regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), vice ordf. kollektivtrafiknämnden
Carl Dahlin (M), vice ordf. personalutskottet
Jonas Lövgren (M), vice ordf. beredningen för hållbarhet och hälsa

Vi gör stora satsningar på sjukvården i länet

Mitt i en svår pandemi där allt fler nu blir smittade, sjuka och dör i covid-19 måste politiken fatta nödvändiga beslut om länets sjukvård. Mycket resurser går naturligtvis till vården av dessa patienter och alla de tester och smittspårning som måste göras. Men, många andra beslut för all annan vård som också måste fungera och som ska fungera även efter pandemin måste nu tas.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill göra stora satsningar på bland annat Barn- och ungdomspsykiatrin, (BUP). Vi vill göra en stor satsning på BUP för att stärka upp arbetet för våra barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt. Köerna till BUP är alldeles för långa i många avseenden och nu vill vi i M och KD göra något åt det.

Men allra först skulle vi vilja säga att vi fick igenom den stora satsningen på kvinnojourerna i länet som vi jobbat länge och hårt för. Nu får de ett välbehövligt stöd även från Region Kalmar län och inte bara från länets kommuner. Det är en enormt viktig verksamhet de bedriver och vi är stolta och glada att vi äntligen kan stärka upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor, särskilt i dessa pandemitider som kan vara väldigt svåra för många kvinnor.

Vi vill också införa en nollvision för förlossningsskador, vilket innebär att vi vill att regionen ska vara generöst med att behandla åtgärdbara förlossningsskador inte bara medicinskt utan även för skador av skönhetskaraktär. Varannan kvinna som föder barn vaginalt drabbas av någon form av förlossningsskada. Förlossningsskador innebär ett långvarigt medicinskt, psykiskt och socialt problem för kvinnan. Därför är en nollvision viktig för oss.

Vi vill även göra en viktig satsning för våra äldre. Vi vill införa särskilda äldremottagningar dit äldre kan gå. Äldre tillhör de stora konsumenterna av sjukvård och är många gånger en skör patientgrupp. Äldre har ofta särskilda behov när de möter vården som till exempel längre tid för läkarbesöket och större behov av en helhetsöversyn kring sitt hälsotillstånd.

Vi vill dessutom göra något åt ensamhetsproblematiken som var ett stort problem redan innan Covid-19 och som nu är ett ännu större problem. Det vi vill är att införa social aktivitet på recept i samverkan med föreningar och organisationer ute i samhället.

Vi ser att personer med funktionsnedsättning tenderar att få en allt sämre psykisk hälsa. Ensamhetsproblematiken utgör en stor viktig faktor. Därför anser vi att det är viktigt att belysa de problem som personer med funktionsnedsättning dagligen möter som kan påverka hälsan negativt. Vi vill därför att regionen utreder hur problemet ser ut och vilka nödvändiga konkreta och förebyggande insatser som behöver sättas in.

Som ett led i den digitala utvecklingen anser vi att det är dags att på riktigt våga pröva nya digitala arbetssätt även inom vården. Vi vill därför öppna den första helt digitala hälsocentralen som du som patient ska kunna lista dig hos. Vi vill också införa en helt digital ungdomsmottagning som vi tror skulle göra det enklare och öka tillgängligheten för länets ungdomar.

Ja, detta är bara några av alla de förslag vi har för en bättre sjukvård i Kalmar län. Förslag vi kommer att fortsätta att arbeta för att förverkliga.

Jonas Lövgren (M), regionråd
Maud Ärlebrant (KD)

Så utrotar vi HPV-relaterad cancer

Livmoderhalscancer är en av många cancersjukdomar som orsakas av Humant papillomvirus (HPV), en infektion som sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra. HPV-virus är vanligt, och läker oftast av sig själv, men i vissa fall orsakar viruset cellförändringar som kan leda till cancer.

Sedan några år tillbaka ingår vaccination mot HPV i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor, och sedan i år även för pojkar från 12-års ålder. Vaccinationsgraden ligger tyvärr bara på runt 75 procent, vilket är alldeles för lågt. Det borde ligga på 99–100 procent. Med vaccination för barn, och återkommande tester i vuxen ålder skulle det i princip gå att utrota HPV-relaterad cancer. Skulle dessutom ovaccinerade, osmittade kvinnor upp till 30-årsålder också vaccineras skulle det gå ännu snabbare att utrota.

Till följd av coronaviruset, för att inte riskera ökad smittspridning, har Region Kalmar med fler regioner, behövt dra ned på cellprovtagningarna. Många regioner har i och med detta börjat erbjuda kvinnor hemtester, för att de ska kunna testa sig för cellförändringar utan att besöka vården. Även i Kalmar län kommer hemtester införas under pandemin.

Region Skåne kommer införa hemtester som ersätter cellprovskallelsen helt, och kommer då bara använda klinikbesök som komplement om cellförändring visar sig på hemtestet. I Skåne har man set att svarsfrekvensen på hemtesterna där har varit över 40 procent sedan juni av de kvinnor som tidigare uteblivit på cellprovskontroll. Man har dessutom sett att svarsfrekvensen ökar för varje gång hemtester skickas ut, och bedömer att man kan få en testfrekvens på omkring 95 procent genom att införa det som screeningmetod istället för ett traditionellt vårdbesök. 

Moderaterna föreslår därför att Region Kalmar län inför hemtester som screeningmetod och kliniktester som ett komplement. Detta skulle göra det mer flexibelt och enklare för kvinnorna, samtidigt som det skulle avlasta barnmorskorna och frigöra resurser till andra patienter i vården. Kan vi dessutom få vaccinationsfrekvensen att öka, ja då är vi ytterst nära att faktiskt utrota ett antal dödliga cancersjukdomar. Vad säger ni kvinnor och föräldrar till barn i vaccinationsåldern, ska vi tillsammans ta denna chans till ett liv utan HPV-relaterad cancer? 

Malin Sjölander, regionråd (M)
Jonas Lövgren, regionråd (M)

Visst behöver Kalmar län lobbyister

Hur viktigt det är med tillgång till bredband har om inte förr visat sig under coronapandemin. Den som saknar bredband kan få svårt att överhuvudtaget utföra sitt arbete. Samtidigt är Kalmar län eftersatt när det gäller bredbandsutbyggnaden. Det har beräknats att det skulle kosta över två miljarder kronor att ge länsborna snabba och pålitliga uppkopplingar.

Därför vill vi i Moderaterna och Kristdemokraterna i Region Kalmar län se en gemensam kraftansträngning för att få staten att ta sitt ansvar. Länsunionen egen bredbandssatsning är på tok för liten för att ha effekt. Här krävs ett omfattande statligt stöd, och det är länets folkvalda som måste driva på för att ett sådant stöd ska komma till stånd.

Vi kallar det gärna för lobbyism för det är vad det handlar om, att bilda opinion och påverka beslut. Därför lägger vi ett sådant förslag i vårt budgetförslag.

När vi har talat om regionala lobbyister tidigare har vi fått utstå en del hån för det. Men andra regioner bedriver uttalat lobbyarbete – varför skulle inte Region Kalmar län, som har så uppenbara behov, kunna göra det?

Sedan vi lade förslaget om regionala lobbyister förra året har dessutom samtliga partier i länet enats om att försöka få till stånd statliga investeringar i Stångådals- och Tjustbanorna. Det är i princip den sorts arbete som vi efterlyste förra året. Och vi ser inga skäl till att regionen inte skulle kunna arbeta på samma sätt med andra viktiga frågor som transportinfrastruktur och bredband.

Vi kan leva med att Länsunionen, efter lite inledande spydigheter, tar våra förslag och med lite modifieringar gör dem till sina egna. Det har vi sett flera exempel på. I Länsunionens budget finns i år till exempel en regional företagsinkubator med, ett förslag som vi lade förra året och som majoriteten då röstade ner.

Men det är en ganska ineffektiv ordning, där det går flera år från att idéer väcks till att de utreds och så småningom sätts i verket. En frihetsreform som verklig länsfärdtjänst, som vi föreslår i vår budget, behövs nu. Det ska inte krävas att Länsunionen funderar på saken i några år först.

Vi har all respekt för att coronahanteringen tar mycket energi. Självklart ska människors liv och hälsa prioriteras. Men för att Kalmar län ska komma tillbaka efter krisen krävs att förutsättningarna finns på plats, och dit hör både bredband och transportinfrastruktur.

Då krävs ett målmedvetet påverkansarbete från regionens sida. Vi vill utöka det arbete som har satts igång gällande de regionala järnvägarna till att gälla hela länets transportsystem och bredbandsutbyggnad. Det borde majoriteten kunna säga ja till redan på kommande budgetfullmäktige den 25 november.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd i Region Kalmar län
Anders Andersson (KD), oppositionsråd i Region Kalmar län

Vård i tid med en moderat statsbudget

Moderaternas förslag till statsbudget som presenterades nyligen sätter fokus på att utrota de växande vårdköerna. Svensk hälso- och sjukvård ställde snabbt och framgångsrikt om för att möta det ökande behovet av intensivvårdsplatser i samband med covid-19-pandemin. Detta har dock lett till att den vård som inte varit akut fått stå tillbaka, vilket innebär att den stora vårdskuld som fanns redan innan pandemin nu vuxit sig ännu större. Det är oacceptabelt. 

Det behövs en nationell gemensam samling kring målet att ta bort vårdskulden, så att alla patienter kan få vård inom lagstadgad tid. Moderaterna vill i ett första steg se ett tidsbegränsat projekt, präglat av samma samarbetsanda som under den mest akuta fasen av covid-19-pandemin. Arbetet ska ske strukturerat, metodiskt och systematiskt och alla aktörer, såväl privata som offentliga, ska tillåtas vara med att bidra. Vi föreslår att regeringen ska ta initiativ till en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner för att få projektet på plats.

Redan innan covid-19-pandemin tvingade vården att ställa om sin verksamhet var vårdköerna långa och växande. Så förutom nödvändiga åtgärder i syfte att minska den nu akuta vårdskulden krävs ett fortsatt metodiskt arbete med att ytterligare utveckla och förstärka kömiljarderna. Vårdgarantin som kömiljarderna ska bidra till att uppfylla ska vara bredare än tidigare och även innehålla exempelvis återbesök och rehabilitering. 

Den nationella cancerstrategin behöver uppdateras i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården gällande cancersjukdomar och prioritera att korta köerna och ledtiderna. Moderaterna föreslår också att det införs en vårdgaranti för cancerpatienter. Den lagstadgade vårdgarantins nuvarande 90-dagars tidsgräns för första besök respektive behandling inom specialistvården räcker inte till. Vårdgarantin ska därför knytas till standardiserade vårdförlopp som tagits fram och kontinuerligt utvecklas inom cancervården. Till vårdgarantin knyts specifika resurser inom ramen för de kömiljarder som vi föreslår ska ingå i helheten för att korta vårdköerna i Sverige.

En förutsättning för ett legitimt och fungerande samhällskontrakt är att alla som betalar in skatt också får valuta för sina skattepengar – i form av en fungerande välfärd, som man kan känna sig trygg med oavsett var i landet man bor. Därför satsar Moderaterna 1 miljard mer år 2021, 2,5 miljarder mer år 2022 samt 4 miljarder mer år 2023 än vad regeringen gör i totala satsningar på regionernas verksamheter.

Sjukvården ska inte bara vara i världsklass. Den måste också vara tillgänglig när man blir sjuk. Sverige behöver en moderat statsbudget för att säkerställa detta.

Malin Sjölander, oppositionsråd Region Kalmar län (M)
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M)

10 000 kronor mer i månadslön till yrkesskickliga sjuksköterskor

För att göra Region Kalmar län till en mer attraktiv arbetsgivare handlar det om åtgärder såsom tydligare lönespridning, förbättrad arbetsmiljö, fortbildning och utökade karriärmöjligheter.

Kompetens och vidareutbildning måste löna sig bättre. Medarbetare ska inte behöva gå till bemanningsbolag, kommuner eller privata arbetsgivare för att få ett märkbart lönelyft. Därtill vittnar många medarbetare om en tilltagande arbetsbelastning, varför arbetsmiljöfrågorna blir allt mer aktuella.

Region Kalmar län måste dessutom intensifiera arbetet med att höja sig ur rikets lönebottenliga. Det ska vara möjligt även för våra medarbetare att både kunna göra lönekarriär liksom att det ska löna sig att vidareutbilda sig för de som arbetar inom Region Kalmar län. En tydligare lönespridning än i dag är något de flesta medarbetare liksom fackliga organisationer efterfrågar.

En åtgärd som lyfts fram av fackförbund som lämplig för att attrahera fler till fast anställning inom regionen, snarare än att hyras in via bemanningsbolag, är en riktad satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor. Varför Moderaterna och Kristdemokraterna i budget vill hedra det avtal som finns om en stegvis reform som när den är genomförd kommer innebära att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor kommer att tjäna 10 000 kronor mer i månaden.

Coronapandemin har slagit hårt mot många verksamheter och beroendet av inhyrd personal från bemanningsföretag har eskalerat, inte bara det senaste halvåret utan, de senare åren – exempelvis för sjuksköterskor med över 50 procent mellan 2018-2020. De regioner som bättre lyckats behålla medarbetare och samtidigt vända den negativa trenden – pandemin till trots – har sedan tidigare gjort en genomlysning av grundbemanningen. Därför ser Moderaterna och Kristdemokraterna det som ett måste att en genomlysning av grundbemanningen i Region Kalmar län genomförs.

Regionen har under många år haft svårt att locka medarbetare att arbeta på landsbygdens kliniker och i dygnet-runt-verksamheterna. Likaså är det som svårast att fylla pass på obekväm arbetstid. Detta resulterar ofta i dyra hyrlösningar. Att få fler av regionens medarbetare att känna det tillräckligt attraktivt att välja dessa arbetspass, liksom att arbetspendla är nödvändigt.

Riktade satsningar på landsbygdstillägg, Ob-tillägg liksom arbetspendling på arbetstid för fler, liksom att stegvis betala vårdrelaterade studier för dem som stannar minst fem år i Regionens tjänst och på arbetsplatser som har svårt att rekrytera och behålla fast personal, är några alternativ för att göra dessa arbetspass och arbetsplatser mer attraktiva.

Inom loppet av några år kommer många av regionens medarbetare att uppnå pensionsåldern. En farhåga är att fler hinner sluta än nya rekryteras. Samtidigt gör konkurrensen från andra arbetsgivare det svårare för Regionen att behålla medarbetare. För att uppmuntra de som är nära pensionsåldern att jobba kvar (om de vill) behöver fler flexibla arbetsmodeller införas.

Genom att verka för att fler som passerat 68 års ålder stannar kvar på hel- eller deltid, liksom att uppmuntra de som vill trappa ned före pension att jobba kvar i egen takt, finns det större möjlighet att de yngre och nyare medarbetarna kan få mentorer eller handledare för att utvecklas i sitt arbete.

Medarbetarnas arbetsmiljö är en av de viktigaste faktorerna för att de ska kunna leverera god vård till patienterna. Vikten av återhämtning efter långa arbetspass, exempelvis i form av tillräckligt med sömn eller vila, kan inte nog betonas för att medarbetarna ska både orka och trivas på jobbet liksom leverera professionellt.

Trivs personalen blir patienterna trygga, personalen gör ett bättre jobb och det blir enklare att rekrytera nya medarbetare. Med förslagen som finns i Moderaterna och Kristdemokraternas budget kan detta bli verklighet.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Prioriteringar i en orolig tid

Den stora frågan i Region Kalmar län är hur vi klarar de utmaningar som coronpandemin medför. Det har varit utgångspunkten i Moderaterna och Kristdemokraternas gemensamma ekonomiska politik. Vi är övertygade om att det behövs ett bättre alternativ till Regionstyrets budget.

Inom hälso- och sjukvården kommer arbetet med den uppkomna vårdskulden vara högprioriterat, men samtidigt ser vi stora behov inom rehabilitering, och arbetet med äldre. Vi anser att nu är det tid att sjösätta ”äldremottagningar”, sällan har behovet varit större. I pandemins spår har problemet med ensamhet ökat och därför vill vi införa social aktivitet på recept, för de som hamnat i ohälsa på grund av ensamhet.  

Det är för Moderaterna och Kristdemokraterna ett naturligt första steg att ta krafttag för att komma till rätta med hyrbemanningen. Under de senaste tio åren har denna ökat från 42 miljoner kronor till nära en kvarts miljard kronor i år. En påfrestning för hela Regionens ekonomi, och just nu ser vi ingen ljusning för Kalmar län trots att många andra regioner, med hjälp av medvetet arbete, lyckats vända utvecklingen under 2020.

Under 2021 är det dags att ta de riktigt stora sprången inom digitaliseringen. Många nya och goda idéer har sett dagens ljus under pandemin, de ska vi ta till vara. Samtidigt måste vi tillhandahålla digitala tjänster för de som vill och har behov av det. Därför föreslår vi att Regionen startar en virtuell ungdomsmottagning och en helt digital hälsocentral.  

Vi vill också satsa på Barn- och ungdomspsykiatrin och ett kommungemensamt arbete för att starta fler föräldrautbildningar för att nå fler unga med vardagsproblematik. För oss är det helt oacceptabelt med långa köer till BUP. Vi är helt säkra på att detta är en av våra bästa hälsoekonomiska investeringar för framtiden.  

Medarbetarna är grunden för all verksamhet i Region Kalmar län och de senaste årens eskalerande hyrbemanning måste på allvar brytas. Vi satsar mer på personalen och gör en riktad satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, för att premiera de som stannar kvar och öka attraktiviteten för Regionen som arbetsgivare. 

Just nu står vi inför stora utmaningar. Vi riskerar att hamna i en svår lågkonjunktur, med hög arbetslöshet och ett ökat utanförskap som följd. För att klara oss och ekonomin måste vi stärka näringslivet i länet och göra insatser som hjälper företagen att klara de svåra åren. Om vi gör rätt insatser ser vi välmående företag, med fler anställda och större skatteintäkter till kommuner och Regionen. Därför lägger vi en rad förslag för att uppnå detta.  

Vi är väl medvetna om att länets kollektivtrafik står inför tuffa utmaningar. Pandemin har medfört färre resande och större omkostnader. Men utvecklingen kan inte avstanna helt. Därför föreslår vi att Regionen under kommande år börjar arbetet med länsfärdtjänst.

Vi tror på Region Kalmar län! Vi vet att många går till jobbet varje dag med stolthet och gör sitt yttersta för patienter, resenärer, elever och invånare. Det är vi tacksamma för. Men då måste också politiken göra sitt jobb och ta sig an de utmaningar vi står inför. Vårt förslag till budget är början på det arbetet.  

 

Malin Sjölander, gruppledare (M)
Jimmy Loord, gruppledare (KD)

Kompetens och erfarenhet måste löna sig bättre

Replik i debatt om barnmorskors arbetsvillkor, tidigare inlägg publicerat 23 oktober. https://www.barometern.se/debatt/kompetens-och-erfarenhet-maste-lona-sig-battre-1bd0f58f?fbclid=IwAR192UckP33qdxyUxOHGh8UmzITgaZSYeALT3_4p7jxbDTlc9axxJKZ5Q4w

Precis som närmare 85 procent av medarbetarna anser många av barnmorskorna som slutat inte att Region Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare. Det finns flera orsaker till detta; arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö omnämns.

För att kunna göra Region Kalmar län till en mer attraktiv arbetsgivare handlar det bland annat om tydligare lönespridning, förbättrad arbetsmiljö, fortbildning och utökade karriärmöjligheter. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär och om fler ska vilja vidareutbilda sig ska också märkas tydligare i lönebeskedet.

En attraktiv arbetsgivare erbjuder självklart mer än en bra lön. Vi Moderater och Kristdemokrater vill att förmåner som premierar lojalitet och kompetens utreds med syfte att implementeras. Har Regionen nöjda medarbetare, vars erfarenhet, lojalitet och kompetens erkänns, ökar möjligheterna att både attrahera och rekrytera liksom chansen att behålla medarbetare över tid.

Sedan många år kämpar Regionen för att behålla medarbetare i dygnet-runt-verksamheterna, men tvingas dessvärre ofta till dyra hyrlösningar. Riktade satsningar på exempelvis ett höjt OB-tillägg för att få fler av Regionens medarbetare att uppleva det tillräckligt attraktivt att välja arbetspass kvällar, nätter och helger är nödvändigt. En annan möjlighet vi vill se över är att stegvis betala av vårdrelaterade studier för de som varit Regionen trogna i mer än fem år och då på arbetsplatser som har svårt att rekrytera och eller behålla personal.

Medarbetarnas arbetsmiljö är en av de viktigaste faktorerna för att de ska kunna leverera god vård till patienterna. Trivs personalen blir patienterna trygga, personalen gör ett bättre jobb och det blir enklare att rekrytera nya medarbetare.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

En av Sveriges bästa arbetsplatser?

Halvvägs i mandatperioden är det dags för de över 7000 medarbetarna i Region Kalmar län att bedöma hur den politiska majoriteten, bestående av S-C-L och kallad ”Länsunionen”, hittills lyckats med det främsta politiska målet inom personalområdet – att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Ett mål som, kanske för Länsunionens bästa just nu, är svårt att mäta. 

Trots en svag politisk meritlista, skymtar ändå någon liten ljusglimt. Länsunionen har nämligen, efter att oppositionen i riksdagen (M, KD, V stödda av SD) omprioriterat medel som regeringen och stödpartierna ville lägga på friår, fått tillskott i den regionala kassan som använts till lönesatsningar. Utöver detta har även fåtalet reformer presenterats under året; såsom anställningserbjudanden till sjuksköterskor och vidareutbildningsmöjligheter för undersköterskor.

Förslagen är bra, redan 2018 liksom 2019 fanns båda med i Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Trots att de avvisades då är det positivt att Länsunionen nu svängt i frågorna. I höst presenterar Moderaterna och Kristdemokraterna ytterligare förslag vad gäller lönespridning, vidareutbildning, genomlysning av grundbemanningen, OB- och landsbygdstillägg med mera.

Vi sätter inte politisk prestige i att många förslag ursprungligen är våra. Oaktat att förslagen först avvisas, inarbetas delar sedan i Länsunionens annars relativt tomma agenda därefter och bidrar på så sätt till att regionen blir en mer attraktiv arbetsgivare.

Även om det är svårt att mäta Sveriges bästa arbetsplats, är det desto lättare att mäta hur pass attraktiv regionen är som arbetsgivare. I den medarbetarenkät som Region Kalmar län genomför vartannat år ställs frågan. Senast svarade endast 14 procent av 7 000 medarbetare till fullo instämmande. Totalt tyckte närmare hälften av medarbetarna inte att regionen är attraktiv som arbetsgivare eller så hade de ingen åsikt – vilket i sig är anmärkningsvärt, de flesta vet såklart vad de tycker om sitt jobb. På de stora arbetsplatserna, sjukhusen, utmärker sig dussinet kliniker och mottagningar där inte ens tre procent instämmer. Och totalt i regionen finns runt hundra arbetsplatser där knappt var tionde medarbetare anser att regionen är en attraktiv arbetsgivare.

Därutöver påvisar medarbetarenkäten att förtroendet för regionens ledning och styrning liksom förmåga att förmedla förändringar sjunker drastiskt. Det har nu gått ett år sedan den senaste enkätens resultat presenterades. Dessvärre saknar vi från oppositionen fortlöpande information till politiken kring både åtgärdspaket och genomförandeplaner för hur förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska förbättras och därmed lägga grund för hur Region Kalmar län ska bli en mer attraktiv arbetsgivare för fler.

Att attrahera, rekrytera och behålla är tre ledord vad gäller regionens personalförsörjning. Sedan 2018 har svårigheten att möta upp dessa ledord lett till att kostnaderna för inhyrd personal från bemanningsbolag formligen skenat iväg och skapat stora underskott i regionens ekonomi. Även om inhyrda läkare, särskilt i primärvården, minskat en aning så har antalet bemanningssjuksköterskor i slutenvården – alltså på sjukhusen – eskalerat med dryga 50 procent de senaste två åren.

Pandemin till trots har grannarna i Region Kronoberg lyckats minska sitt beroende av hyrsjuksköterskor det senaste halvåret, medan det Region Kalmar län istället skenat lavinartat samma period. Snart kostar bemanningsföretagen Region Kalmar län en kvarts miljard kronor, alltså hela skattehöjningen som framtvingades vid årsskiftet! Menar Länsunionen allvar med att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser, krävs åtgärder som idag saknas i deras verktygslåda. Därför är det dags för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna att släppa på prestigen och istället försöka anamma de reformer som medfört att andra regioner lyckats bättre.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Bättre lön måste gå före snabbspår

Svar på debattartikeln "Lättare bli sjuksköterska med miljardsatsning" den 5 oktober.
https://vt.se/asikter/artikel/battre-lon-maste-ga-fore-snabbspar/4jp901ql?fbclid=IwAR0WqfpCqaJVqivJYpzHduIPFQBpIViHRSk7mMuKkz--x7APubc3A3GYY2I

Fler måste vilja jobba inom vården – ett uttalande de flesta kan ställa sig bakom. Regeringen med stödpartier satsar 166 miljoner kronor i Kalmar län på detta, enligt regionrådet med ansvar för medarbetarfrågor Mattias Adolfson (S), i tidningen den 5/10. Bland annat ska snabbspår inrättas för att på kortare tid utbilda fler sjuksköterskor. Det är i sammanhanget viktigt att skilja på snabbspår för de som redan är utbildade, exempelvis i utlandet men behöver svensk legitimation, och de som saknar utbildning. 

Snabbspår må vara en lockande första tanke, men sjuksköterskeyrket är ett legitimationsyrke vilket kräver en fastställd kompetensnivå för att utföra vård. Dagens utbildningstakt är uträknad för att tillgodose den vården. Snabbspår medför oaktat frågan – vad ska bort? Tullas på innehållet urholkas värdet i legitimationen och risken att patienterna blir direkt påverkade är överhängande. 

Ska fler lockas att jobba inom vården är lön som motsvarar ansvaret, kompetensen och erfarenheten den bästa moroten. Det måste helt enkelt löna sig bättre att utbilda sig inom olika vårdyrken. Vi ska vara klara med att det inte råder sjuksköterskebrist i Sverige. Däremot väljer många sjuksköterskor att jobba via bemanningsföretag istället för inom det offentliga för att få upp sin lön. I sin iver att råda bot på Region Kalmar läns oförmåga att vara attraktiv nog och behålla personal, som lett till skenande budgetunderskott och en kraftig skattehöjning till följd, missar Socialdemokraterna helt målet.

Carl Dahlin (M), vice ordförande, personalutskottet, Region Kalmar län

Skenande hyrbemanningskostnader urholkar ekonomin

Att hålla i och hålla ut är inte bara ett välkänt begrepp för att klara sig undan covid-19. Det är dessutom ett välkänt mantra från Region Kalmar län vad gäller insatser för att vända trenden med eskalerande kostnader för hyrsjuksköterskor inom vården.

Tyvärr visar sig de åtgärder som den politiska majoriteten ”Länsunionen”, S-C-L, fixerat sig vid vara otillräckliga: under perioden 2018-2020 har den procentuella ökningen av beroendet av inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag ökat med över anmärkningsvärda 53 procent.

Under lejonparten av denna mandatperiod har trenden alltså pekat åt fel håll. Tidigare nivåer på runt 200 miljoner kronor per år för att hyra in vårdpersonal ligger nu farligt nära en kvarts miljard kronor, vilket i det närmaste motsvarar hela den skattehöjning som Länsunionen kastade i medborgarnas knä vid årsskiftet. Medan kostnaderna för att hyra in läkare för tillfället minskat något, eskalerar däremot kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor kraftigt – bara mellan januari och juli 2020 ligger ökningen runt 30 procent jämfört med 2019.

Vi är väl medvetna om de utmaningar regionen haft i samband med pandemin. Men trenden har varit tydlig sedan långt före covid-19 bröt ut. Likaså klarar grannregioner såsom Region Kronoberg att sänka sina kostnader för hyrbolagssjuksköterskor med över 2 procent under samma period som Region Kalmar läns ökat med runt 30 procent; mycket tack vare de reformer vi länge förespråkat men inte fått gehör för.

Trenden kring ett ökande behov av att hyra in sjuksköterskor har under många år varit på väg åt fel håll. På Oskarshamns sjukhus saknas det sedan mer ett år fler än 30 sjuksköterskor. Sommarstängningen av en avdelning på medicinkliniken i Oskarshamn 2019 tycks blivit permanent, till stor del på grund av bemanningssvårigheter – detta på ett sjukhus där nästan var fjärde sjuksköterska hyrs in. På Västerviks sjukhus rör det sig också om ett liknande antal vakanser som i Oskarshamn, medan på Länssjukhuset i Kalmar saknas fler än det dubbla!

Frågan medborgarna, skattebetalarna och patienterna i Kalmar län bör ställa sig är hur länge till så många hyrbemanningssjuksköterskor är ett alternativ innan kostnadsbilden och arbetsmiljön tvingar Länsunionen att stänga vårdplatser. Det kommer ju onekligen till en viss brytpunkt när de extra 250 miljoner kronor som den senaste skattehöjningen inbringade också tar slut. Det är nu dags för S, C och L att släppa på prestigen, erkänna att deras försök att hejda de skenande kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor misslyckats och söka hjälp.

Moderaterna har under årens lopp tillsammans med Kristdemokraterna presenterat många åtgärder, däribland ekonomiska förslag som inneburit fördjupade analyser och brett politiskt arbete liksom även en rad insatser för att förbättra arbetsmiljö och villkor – så att de skenande hyrbemanningskostnaderna minskar. Det handlar såklart om en bred palett av insatser; däribland en genomlysning av grundbemanningen, bättre löner liksom lönespridning där erfarenhet och kompetens premieras högre än idag, arbetsmiljö samt andra villkor. Detta vet vi Moderater ger effekt eftersom de regioner som har lyckats minska beroendet av inhyrd vårdpersonal satsat just på detta. Men det är klart, ser man hellre till de regioner som misslyckats är ju utgången tämligen given.

Carl Dahlin (M), vice ordf personalutskottet Region Kalmar län

Malin Sjölander (M), vice ordf regionstyrelsen Region Kalmar län

4 oktober – Fri företagsamhet

Kanelbullar i all ära, men den 4 oktober firar vi något mycket viktigare än så – nämligen den fria företagsamheten. Och det på förekommen anledning.

Den 4 oktober 1983 samlades tusentals människor i Stockholm. Från hela landet reste företagare för att protestera mot den socialdemokratiska regeringens planer på att införa löntagarfonder. Palmereregeringens förslag att förstatliga företag fick entreprenörer att resa sig för den självklara rätten att få äga den verksamhet de själva byggt upp. Att få behålla de pengar de satsat.

Men regeringen lyssnade inte. Det var först efter den borgerliga valsegern 1991 då regeringen Bildt tillträdde som fonderna stoppades.

Ett land behöver sina företagare. Kommunerna i Kalmar län behöver sina företagare. Det är i företagen jobben skapas som finansierar vår gemensamma välfärd – vår omsorg och våra skolor. Det är också företagen som driver utveckling. Entreprenörer kommer alltid slå det offentliga på fingrarna när det gäller innovation. Statens roll, politikens uppgift, är att skapa de allra bästa förutsättningarna för företagande.

Vikten av en fri företagsamhet torde vara uppenbar för alla. Icke desto mindre återkommer det ständigt förslag från vänstersidan som inskränker företagens frihet och företagarnas rätt till det de själva skapat. Senast i våras med socialdemokraternas förslag om att staten skulle få bli ägare i företag som får coronastöd. Men även i senaste valrörelsen lyfte (S) frågan om förstatligande av delar av näringslivet, SSU har i närtid tagit ställning för löntagarfonder och Ung Vänster för att privatpersoner inte ska få äga företag alls.

Med en vänsterkant som alltid verkar för att stärka statens makt på bekostnad av individen finns ett ständigt behov av en högerkraft för frihet. Moderaterna kommer alltid försvara människors rätt att förverkliga sina drömmar – att driva och äga företag.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet

Malin Sjölander (M), Moderata Företagarrådet

Marie Nicholson (M), Länsansvarig Moderata Företagarrådet 

Pär-Gustav Johansson (M), Vice ordf. Regionala utvecklingsnämnden

Carl-Wiktor Svensson (M), Moderata Företagarrådet Högsby

Harald Hjalmarsson (M), Oppositionsråd Västervik

Hanne Deverén (M), Oppositionsråd Kalmar

Hans I. Ljungdahl (M), Moderata Företagarrådet Nybro

Emil Jörgensen (M), Moderata Företagarrådet Mönsterås

Ulrik Brandén (M), Moderata Företagarrådet Mörbylånga

Matens hus svårsmält även för majoriteten

https://www.barometern.se/debatt/matens-hus-svarsmalt-aven-for-majoriteten-6ab9e934 
(Replik i debatt rörande Matens hus, tidigare inlägg 14 och 28 september.)

De påstår att jag i min debattartikel kallat Matens hus för ett ”monument för Centerpartiet”. Det har jag inte.

Centerpartiet nämns inte i min text. Att råden i svaret själva pekar ut partiet säger kanske något om hur besvärligt det varit för de tre majoritetspartierna att internt hantera det resursslukande påfundet. Att Matens hus är ett ”symbolpolitiskt prestigeprojekt som baxats alldeles för långt” står jag dock fast vid. Och att det ”är inget monument för det finns redan”, som ett av råden kommenterar på sociala medier, låter mer som ytterligare ett argument för att inte satsa skattepengar på något som konsumenter och producenter redan har fixat själva.

Det är intressant att majoritetsråden själva inte riktigt verkar tro på idén. Regionen har som bekant utlyst en tävling där offentliga aktörer kan vara med och tävla om att få starta Matens hus, med bidrag från regionen. Har jag rätt och ingen är intresserad av att delta i tävlingen, så kommer det inte heller att kosta skattebetalarna några pengar, summerar majoritetsråden.

Nu trodde jag just ingenting om det eventuella intresset i min ursprungliga artikel. Det är inte helt osannolikt att det finns aktörer som ser möjligheter när regionen är beredd att betala. Ett maxbelopp på 7,5 miljoner kronor har nämnts hittills. Ganska långt från de hisnande investeringsbehov och driftskostnader som nämns i förstudien kring Matens hus, och som någon rimligtvis måste stå för. Om det blir skattebetalarna i en enskild kommun eller hela regionen återstår att se.

Jag och M&KD-Alliansen vill därför än en gång uppmana majoriteten att släppa prestigen och arkivera Matens hus i ritningsskåpet för politiska byggen som verkade bra, men visade sig ekonomiskt ohållbara vid närmare granskning.

Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden.

Vilseled inte medarbetare eller medborgare!

Den styrande S, C, L-majoriteten (Länsunionen) har trots idoga försök inte nått hela vägen fram att informera vad detta är, men eventuellt kan det ses som plåster på såren för vinterns skattehöjning eftersom det endast blev ett nollsummespel för många. Satsningen är ingalunda heller Länsunionens förtjänst utan ett resultat av att riksdagens oppositionspartier lyckats omprioritera de miljardbelopp regeringen och stödpartierna ville satsa på friår och av expertisen utdömda arbetsmarknadssatsningar.

Åratals försummelse av ekonomin, liksom oviljan att ta itu med problemen, tvingade Länsunionen till vinterns skattehöjning. Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat andra sätt för att råda bot på regionens blödande ekonomi liksom att skapa bättre förutsättningar för att behålla och rekrytera medarbetare som ser regionen som en attraktiv arbetsgivare. För detta beskyller nu Länsunionen, ohederligt, oss för att vilja försämra både arbetsvillkor och arbetsmiljö för regionens medarbetare. Måhända kännetecknande för en socialdemokrati i fritt fall, men desto mer märkligt att stödpartierna C och L ställt upp på liknande.

Givetvis är påståendena osanna. Det vet självklart regionens medarbetare liksom alla som har koll på Moderaterna och Kristdemokraternas politik. Vår politik tål att skärskådas, men det tråkiga blir är att denna sorts skarvande med sanningen naggar på förtroendet för politiken – bland medarbetare och medborgare. Det tråkigaste är dock att Länsunionen lägger energi på desinformation för dölja sina tillkortakommanden, istället för att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor så fler – inte färre – än 14 procent av regionens över 7 000 medarbetare kan instämma till fullo att Region Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare.

Carl Dahlin (M), vice ordförande

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M)

Region Kalmar läns personalutskott

Regeringens politik rör sig bakåt

Länets Socialdemokrater försöker visa på regeringen Löfvens förträfflighet i coronahanteringen. En självgod hållning i ett Sverige där närmre 6 000 människor mist livet. Regeringen har dessutom i fall efter fall fått backa för oppositionens viktiga förslag om utökat stöd till kommuner och regioner, omställningsstöd till krisdrabbade företag, utökad testning och statliga beredskapslager med mera.

Ett samarbetsparti till regeringen tar åt sig äran för det krisstöd som riktats till enskilda näringsidkare. Sanningen är att beslutet togs av en enig riksdag innan sommaren utifrån ett moderat initiativ. Sedan gick regeringen på semester istället för att verkställa beslutet. Företagarna fick dock ingen semester.

Sverige har varit sämst vad gäller testning av personer med misstänkt smitta, vilket har försvårat och fördröjt smittskyddsarbetet som i sin tur skapat problem på många arbetsplatser. Smittspårning har därmed inte kunnat genomföras vilket eventuellt hade kunnat stoppa vissa utbrott. Även detta fick Moderaterna tvinga fram.

Regeringen ville inte att deras hantering av coronapademin skulle utvärderas, men efter att en majoritet i riksdagen såg vikten i det, fick de till slut backa och en ”coronakommission” tillsattes. Regeringen ansåg dock att utvärderingen skulle göras efter valet 2022, men även där fick de backa då utvärderingen ska vara klar till februari 2022. Bakåt är kanske den rörelseriktning som bäst sammanfattar regeringens politik.

Att höja statsbidraget med 10 miljarder kronor kan tyckas generöst. Men landets kommuner och regioner har hittills ansökt om 11,2 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för åtgärder i samband med de sammanlagda ersättningskraven, vilket innebär att de redan överstiger statens avsatta medel.

Ett tips till Socialdemokraterna är att se över sin egen hantering av äldreomsorg och sjukvård istället för att, på klassiskt 60-talsmanér anklaga oss Moderater för att vilja bedriva en sjukvård som var och en får betala ur egen ficka. Moderaterna värnar en gemensamt finansierad välfärd, oavsett vem som utför den, och en politik som värnar varje intjänad skattekrona, för vi vet att det ger mer välfärd för pengarna till alla.

Jan R. Andersson (M), Riksdagsledamot

Malin Sjölander (M), Oppositionsregionråd

Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsregionråd

Carl Dahlin (M), Oppositionsregionråd

Jonas Lövgren (M), Oppositionsregionråd

Hanne Deverén (M), Oppositionsråd Kalmar kommun

Vi säger nej till luftslottet Matens hus

Det sägs gynna länets livsmedelssektor (bönder, matproducenter, restauranger med flera), besöksnäring, tillväxt och folkhälsa. En förstudie visar att det kan kräva investeringar på upp till 150 miljoner kronor och resultera i driftkostnader på 40 miljoner kronor om året. Samtidigt har ingen lyckats visa att Matens hus gör nytta ens i närheten av att det motiverar miljonrullningen. Det finns dessutom redan flera kanaler som sammanför lokala matproducenter och konsumenter.

Som politiker måste man i ett sådant läge våga säga: Det här är slöseri med skattepengar, nu avblåser vi det fortsatta arbetet och lägger våra begränsande resurser där de gör mest nytta.

I sammanhanget bör nämnas att länet redan innan Coronakrisen hade en sjukvård som gick med stora underskott och låg på en bottenplacering i landet när det gäller tillväxt. Infrastrukturen är eftersatt, utbildningsnivån ligger under rikssnittet och vår stora tillverkningsindustri är i stort behov av förnyelse för att kunna möta ökande global konkurrens. Behovet av regionala utvecklingsinsatser som gör verklig nytta är alltså stort.

M&KD-Alliansen säger ja till satsningar på länets livsmedelssektor. Vi har drivit flera egna förslag och ställer oss bakom regionens livsmedelsstrategi och dess handlingsprogram. De pengar majoriteten nu lägger på en tävling som ska vidareutveckla konceptet Matens hus, borde istället satsas på ytterligare åtgärder inom livsmedelsstrategin och riktas mot lokala näringsidkare inom livsmedelssektorn, i syfte att ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential.

Matens hus, däremot, är inget annat än ett symbolpolitiskt prestigeprojekt som baxats alldeles för långt. Att majoriteten går vidare med detta slöseri av skattemedel luktar härsket valfläsk.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande regionala utvecklingsnämnden

PRESSMEDDELANDE "Satsa på akademiska vårdcentraler"

Moderaterna har i dag 10 september skickat in en motion angående införandet av akademiska vårdcentraler i Kalmar län.

På en akademisk vårdcentral (AVC) bedrivs bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt. Nya behandlingsmetoder och ny teknik provas ut, samtidigt som man handleder studenter på grundnivå upp till forskarnivå.

I anslutning till en AVC ingår ett nätverk av vårdcentraler och andra primärvårdsenheter (exempelvis BVC, MVC, husläkarmottagningar m.fl.). Den akademiska vårdcentralens uppgift är att stödja verksamheterna som ingår i nätverket, bland annat genom att anordna fortbildningar, involvera dem i forskningsprojekt och sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön. Verksamheterna i sig har dessutom ett ständigt kunskapsutbyte med varandra.

Genom en, eller flera, akademiska vårdcentraler i länet kan regionen öka möjligheten att snabbt kunna genomföra klinisk patientnära forskning, utveckla och utbilda inom primärvården. Detta skulle innebära att patienten får en god, effektiv och uppdaterad vård – men även att medarbetarna får större möjligheter till kompetenslyft och yrkesutveckling, samtidigt som länets tre sjukhus avlastas.

- Hela landet står inför en stor omställning av sjukvården – där fler patienter ska vårdas utanför sjukhusen, på vårdcentraler eller i hemmet, då måste också forsknings- och utvecklingsarbetet följa med. Med en eller flera akademiska vårdcentraler skulle vårt län kunna bli en spjutspets när det kommer till Nära vård. Samtidigt är jag helt säker på att en förstärkning av primärvården med mer forskning skulle leda till att öka attraktiviteten för nya läkare och sjuksköterskor att söka sig till primärvården, säger Malin Sjölander (M)

Därför ökar de privata sjukförsäkringarna

(Replik i debatt rörande privata sjukförsäkringar, tidigare inlägg 1 september.)

I Region Kalmar län är vård efter behov ett tämligen undanskymt politiskt mål i praktiken. Även de statliga styrmedlen vi får ta del av saknar en genomsyrning av den principen. Det är lätt att vård efter behov blir en princip vi hyllar och unisont ställer oss bakom men som tappas bort när politiken ska styra i praktiken.

Regionrådet Yvonne Hagberg (S) ondgör sig över den explosiva ökningen av privata sjukförsäkringar. Frågan man måste ställa sig är varför de ökar. Under socialdemokratiskt styre har vårdköerna ökat och vissa av oss menar att det är ett välfärdssvek. Allt fler är oroliga över att inte få vård i tid eller företräde om behovet kräver så. Problemet är att vi inte har en fullt ut jämlik vård. Dina förutsättningar att få en god och jämlik vård beror fortfarande på vilken adress du bor på.

Man kan välja, som Yvonne Hagberg (S), att bekämpa och ondgöra sig över symptomen på folks oro och erfarenhet över att inte få vård i tid under ett styre hon själv är en del av. Eller så väljer man att göra den största striden till en kamp om vårdens kvalitet och tillgänglighet. Det smått ironiska i sammanhanget är att den organisation som Yvonne Hagberg (S) själv utgör ledningen för, Region Kalmar län, själva erbjuder privata sjukförsäkringar.

Den dagen man får vård efter behov och i tid så kommer inga privata sjukförsäkringar att behövas. Vårt mål är att återigen arbete bort vårdköerna. Vi har gjort det förr och kan göra det igen. Vi kommer fortsätta målet med att skapa en hälso- och sjukvård med bättre tillgänglighet och kvalitet än vad Socialdemokraterna lyckats åstadkomma. Det är vårt fokus. Yvonne Hagberg kan fortsätta göra det till sitt mål att bekämpa effekterna av sin egen politik.

Jonas Lövgren (M), regionråd
Jimmy Loord (KD), regionråd

Förbättra pendlingen – våga satsa på regionjärnvägarna

Med smarta lösningar och ny hybridtågsteknik kan även en budgetversion räcka för att rusta regionalt viktiga järnvägar. Sådana har vi många av i Sverige. Stångådalsbanan, Tjustbanan, Kinnekullebanan, Tvärbanan Umeå–Lycksele och Fryksdalsbanan är några exempel, skriver sju regionråd från Region Kalmar län.

Covid-19-pandemin slår också mot ekonomin med ökande arbetslöshet som följd. Inte minst i Kalmar län märks krisen. Antalet varsel var 500 procent högre i juni jämfört med samma tidpunkt förra året och 150 procent högre än maj i år. Antalet öppet arbetslösa har ökat med nästan 30 procent jämfört med samma period i fjol.

Åtgärder för att få i gång ekonomin innan arbetslösheten permanentas på höga nivåer är angelägna inom alla politikområden i den omstart som måste ske när pandemin släpper greppet om oss. Inom transportområdet är det särskilt viktigt att snabbt starta projekt som förbättrar pendlingsmöjligheterna så att arbetssökande lättare kan matchas mot lediga arbetstillfällen,

Region Kalmar län har ett färdigt förslag att rusta upp järnvägstrafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan till en modern standard. Det är ett av få projekt i Sverige som kan starta med mycket kort varsel. Inom tre år skulle en upprustad, modern järnväg finnas färdig. Målet är en restid på 2,5 timme Kalmar–Linköping och 1,5 timme Västervik–Linköping.

Åtgärderna det primärt handlar om är spårbyte, trädsäkring och ombyggda plankorsningar. Satsningen beräknas leda till 1 200 årsarbeten och kraftigt förbättrade restider

En fortsatt upprustning åren därefter, genom byte av signalsystem, bygge av ett triangelspår vid Berga och en delvis elektrifierad bana, leder till en helt fossilfri järnvägstrafik av hög kvalitet före 2030.

Totalt kostar hela satsningen drygt 2 miljarder kronor, vilket är mycket pengar. Men en bråkdel av kostnaderna för de satsningar som nu förbereds på nationell nivå där bara en enda station, Borås station, beräknas kosta 18 miljarder. Region Kalmar län är beredd att gå in med cirka en fjärdedel av kostnaderna. Ytterligare en fjärdedel kan finansieras genom tidigareläggning av redan planerade åtgärder samt lägre löpande underhållskostnader när banorna är upprustade.

Trafikverket har hittills varit tveksamt till Sveriges regionala järnvägar och fokuserat på de högtrafikerade stråken. Den snabba tekniska utvecklingen ger dock möjlighet att köra fossilfri trafik utan total elektrifiering av en bana. Genom att använda hybriddrivna tåg som laddas under gång är en elektrifiering av delar av banan framtidens lösning. Detta minskar investeringskostnaderna radikalt.

Den satsning vi föreslår för Stångådalsbanan och Tjustbanan i sydöstra Sverige är ingen lyxrenovering utan en budgetversion. Med smarta lösningar och ny hybridtågsteknik kan även en budgetversion räcka för regionalt viktiga järnvägar. Sådana har vi många av i Sverige. Kinnekullebanan, Tvärbanan Umeå–Lycksele, Västerdalsbanan och Fryksdalsbanan är några exempel på andra viktiga regionala järnvägar som kommer att behövas i det fossilfria transportsystemet, men som Trafikverket inte har satsat på.

Riksdagen har i bred enighet beslutat att transporternas utsläpp av klimatgaser ska minska med 70 procent fram till 2030 och att Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Omställningen av storstädernas transporter är den lätta delen. De stora utmaningarna är omställningen av basindustrins transporter och landsortens resor.

Nu när regeringen reviderar de nationella planerna behövs en ny inriktning. Dagens fokusering på megaprojekt kommer inte att räcka för att skapa ett fossilfritt transportsystem inom 25 år. Den storstadsfokuserade infrastrukturpolitiken måste balanseras med en satsning på landsorten och basindustrins fossilfria transporter baserad på smart småländsk småsnålhet.

Angelica Katsanidou
regionråd (S) Region Kalmar län

Christer Jonsson
regionråd (C) Region Kalmar län

Johanna Wyckman
regionråd (L) Region Kalmar län

Malin Sjölander
regionråd (M) Region Kalmar län

Jimmy Loord
regionråd (KD) Region Kalmar län     

Linda Fleetwood
regionråd Region (V) Kalmar län

Martin Kirchberg
regionråd (SD) Region Kalmar län

PRESSMEDDELANDE: Vi säger nej till luftslottet Matens hus

På Regionala utvecklingsnämnden idag röstar M&KD-Alliansen nej till majoritetens förslag att bygga upp ett skattefinansierat Matens hus. Det finns redan nu flertalet kanaler som sammanför lokala matproducenter med konsumenter och inget i den förundersökning som gjorts visar på att folkhälsan, tillväxten och besöks- och matlänet Kalmar län stärks i en sådan omfattning att det motiverar regionens mångmiljonkostnader för Matens hus.

– Redan kostnaderna som majoriteten anger i beslutsunderlaget, utan något som helst belägg för att Matens hus kommer att få önskad effekt på länets attraktionskraft och tillväxt, är hisnande stora. Att kostnaderna i underliggande förstudie sedan är skrämmande stora, och dessutom grovt uppskattade, gör att jag som oppositionspolitiker måste protestera vilt. Matens hus är inget annat än ett centerpartistiskt luftslott och ett direkt vårdslöst sätt att använda skattebetalarnas pengar på. Majoritetskollegerna S och L som tillåter det här borde skämmas, säger Pär-Gustav Johansson (M)

– Matens hus riskerar att bli ett fall för Slöseriombudsmannen om några år. Jag tror att länets invånare hellre ser att deras skattepengar går till sjukvård än förspills på den här typen av symbolpolitiska projekt utan bevisad positiv effekt för tillväxten och folkhälsan. Särskilt under pågående coronapandemi med en växande vårdskuld och hotande lågkonjunktur, säger Åke Nilsson (KD)

– Centerpartiet vill genomdriva Matens hus till varje pris eftersom man förhandlade in sitt gamla vallöfte i majoritetsöverenskommelsen efter valet. Att majoritetskollegerna blundar för att det är slöseri med utvecklings- och skattepengar är ett mysterium för mig. Jag vill se åtgärder som på riktigt tar tillvara på de gröna näringarnas utvecklings- och tillväxtpotential, säger Åke Bergh (M)

– Vi vill att pengarna, som majoriteten vill lägga på att locka aktörer som ska tävla om att få bygga upp ett skattefinansierat Matens Hus, istället ska användas inom ramen för Livsmedelsstrategins uppdaterade handlingsprogram som vi fattade beslut om i våras, och inte till uppblåsta prestigeprojekt. I handlingsprogrammet finns åtgärder som ger pang för pengarna. Förutom Matens hus då, som majoriteten knökade in redan då. Men det kan vi lätt skriva ut ur handlingarna igen, säger Pär-Gustav Johansson (M)

Regionen ligger i lönebottenligan

(Svar på debattartikeln "Nu höjs vårdlönerna" den 18 augusti.)

Under många år har lönerna för Region Kalmar läns 7 000 anställda, däribland sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt folkhögskolelärare med flera, halkat efter alltmer i jämförelse med övriga svenska kommuner och regioner.

Häromdagen skrev företrädare för Länsunionen (den styrande S, C och L-majoriteten i regionen) i tidningen att de nu satsar på att hämta upp det eftersatta löneläget. Det är såklart en välkommen satsning; under de senaste årens löneöversyn inom regionen har ju samtliga fackförbund (utom ett) lyft lön som den viktigaste frågan att arbeta med. Då endast 14 procent av drygt 7 000 medarbetare anser att Region Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare finns det mycket att vinna på att börja hörsamma medarbetarna.

Länsunionen tvingades nyligen höja den regionala skattesatsen med 49 öre, det vore väl nästan märkligt om det inte skulle kunna medföra en satsning på löner. Frågan regionens anställda dock bör ställa sig, är hur stor skillnad det egentligen blir i lönekuvertet efter att skatten dragits. I början av året tillsköts drygt 50 miljoner kronor i form av statsbidrag till regionens kassa; ett resultat av att M, KD och V med stöd av SD lyckats omprioritera medel regeringen och stödpartierna egentligen ville satsa på friår och arbetsmarknadssatsningar som var utdömda av expertisen. Av dessa medel använder nu regionen 20 miljoner kronor till en särskild lönesatsning.

Vad Länsunionen inte berättar är att M, KD och V ville lägga till ytterligare 25 procent, vilket majoriteten avslog och kallade överbudspolitik. Därtill så äts cirka en tredjedel av de 20 miljoner kronorna upp av sociala avgifter vilket innebär att endast 13 miljoner kronor finns i reda pengar att fördela. Vi välkomnar äntligen en lönesatsning, men är övertygade om att mer skulle kunna göras om Länsunionen förmått sköta regionens ekonomi bättre än idag.



Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län 

Hårklyverier hämmar landsbygdsutvecklingen

(Slutreplik från M i frågan om gårdsförsäljning av alkohol. De tidigare inläggen publicerades den 27/7 samt 8/8.)

I tidningen den 8/8 hakar representanter för Länsunionen i Region Kalmar län upp sig på semantiska begrepp – för att försöka dölja det faktum att utvecklingen i vår region dessvärre hämmas av deras senfärdighet vad gäller att främja möjligheterna till att ta täten i frågan om att tillåta gårdsförsäljning av lokalt producerat öl och vin.

Faktum är följande: Moderaterna i Västmanlands förslag om att ansöka hos regeringen att få bli pilotlän för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga lokalproducerade drycker bifölls av majoriteten där (S, C, L).

Ett liknande förslag av oss Moderater här i Kalmar län, bifölls däremot inte av Länsunionen – majoriteten i vår region, bestående av samma partier som i Västmanland.

Det som är hela skillnaden är att Region Västmanland nu ska ansöka hos regeringen om att bli först ut, för att på så sätt främja sysselsättning, företagande och landsbygdsutveckling – utan att Systembolagets monopolställning hotas – medan Region Kalmar län återigen hamnar i bakvatten på grund av Länsunionens oförmåga att ta tillfället i akt.

Eller är det kanske så att Centerpartiet, som på nationellt håll är drivande i frågan, på det lokala planet väntar på möjligheten att själva få presentera ett liknande förslag? Det hade ju inte varit första gången i så fall.

Allt medan Länsunionen återigen trampar vatten, flyttar mer progressiva regioner fram sina positioner.

För ett Kalmar län som både är avsides placerat geografiskt, liksom där landsbygdsutvecklingen verkligen skulle behöva en vitamininjektion är detta negativt. Samma gäller möjligheterna för fler arbetstillfällen utanför tätorterna och icke att förglömma för besöksnäringen.

Det är sorgligt att Länsunionen duckar i frågan och lägger krutet på hårklyverier, istället för att tona ned prestigen och släppa fram bra förslag som kan göra skillnad. Igen.


Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd, Region Kalmar län
Carl Dahlin (M), oppositionsråd, Region Kalmar län

Attraktiva arbetsgivare värnar medarbetarna

Ett av de främsta målen med Region Kalmar läns personalpolitik är att vara en attraktiv arbetsgivare - en av Sveriges bästa arbetsplatser till och med. Det senare går förvisso inte att mäta, medan annat följs upp regelbundet då politiken sammanträder.

Det som då redovisas är ofta positiva nyheter eller konstateranden, medan de sämre eller dystra inslagen oftast uteblir - liksom därmed chansen för politiken att på riktigt ta itu med det som behöver förbättras. Mönstret går igen i stora delar av det politiska arbetet inom Region Kalmar län.

Vad som dock inte går att sopa under mattan är att endast 14 procent av regionens drygt 7000 anställda instämde till fullo i höstens medarbetarundersökning, att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Med tanke på alla de positiva besked om insatser för att främja detta förefaller siffran något svårtolkad. Visst finns det bra insatser såsom utbildningsmöjligheter och andra former av vidareutveckling, men hur många kommer de till del och känner medarbetarna ens till utbudet? Frågorna är befogade.

Dialogen mellan politiken och de fackliga under våren har blottlagt behov av förändring för att bli en mer attraktiv arbetsgivare - och inte minst nå det ambitiösa målet om att vara en av rikets bästa arbetsplatser.

Löneutvecklingen, där lönerna verkligen sätts efter både kompetens och erfarenhet, karriärsmöjligheter, vidareutbildning liksom medbestämmande i större utsträckning kring både arbetsmiljö och arbetstider är alla delar i att göra faktiska förändringar till det bättre, och att bli en attraktiv arbetsgivare för fler än 14 procent av 7000 medarbetare.

Moderaterna och KD är rösten för att tydligare än idag - oavhängigt det senaste halvårets händelser - värna medarbetarna och med det insistera på reformer som verkligen möjliggör ambitionen att bli en mer attraktiv arbetsgivare liksom en av Sveriges bästa arbetsplatser.

Carl Dahlin (M)
Vice ordförande personalutskottet
Region Kalmar län

Gårdsförsäljning gynnar landsbygden

I början av sommaren godkände vänsterkoalitionen Region Västmanland – S, C och L – ett förslag av Moderaterna att ansöka hos regeringen för att tillåta gårdsförsäljning av alkohol hos lokala producenter av exempelvis öl och vin.

Så sent som i våras avslog vänsterkoalitionen i Region Kalmar län – S, C och L – ett liknande moderat förslag. Med tanke på både mängden av, samt kvaliteten hos, drivna småproducenter av öl och vin i vårt län anser vi moderater att detta vore ett ypperligt tillfälle att stötta lokala företag. Det skulle vara gynnsamt för både sysselsättning, turism och företagande på landsbygden i Kalmar län.

Kenneth Östberg, regionråd (S) i Västmanland, säger att Socialdemokraterna stödjer gårdsförsäljning eftersom det inte äventyrar Systembolagets monopol – vilket även den statliga utredningen SOU 2010:98 slår fast på sidan 118: ”Utredningens modell för gårdsförsäljning kommer inte heller att leda till att man måste avskaffa detaljhandelsmonopolet.”

Likaså menar Centerpartiet i Västmanland genom regionala utvecklingsnämndens ordförande Magnus Ekblad (C) att det är gynnsamt för besöksnäringen att främja de småskaliga producenterna så de kan sälja direkt till kund på plats.

Det är negativt för besöksnäringen, utvecklingen samt möjligheten till ökad sysselsättning på landsbygden i Kalmar län att vänsterstyret ”Länsunionen” inte ser på gårdsförsäljning såsom kollegorna i Västmanland. Men det är aldrig för sent att ändra sig! Vi uppmanar därför Angelica Katsanidou (S) och Karin Helmersson (C) att omgående sätta sig i kontakt med kamraterna i Västmanland för att ta del av deras inställning i frågan, med förhoppning om en svängning i frågan för att möjliggöra gårdsförsäljning även i Kalmar län. Det vore positivt för sysselsättningen, besöksnäringen och landsbygdsutvecklingen.


Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsråd, Region Kalmar län
Carl Dahlin (M), Oppositionsråd, Region Kalmar län

Vi delar inte Socialdemokraternas ekonomiska världsbild

Vi vill börja med att tacka Angelica Katsanidou för att hon tog sig tid att svara (https://vt.se/artikel/vi-prioriterar-valfard-framfor-skattesankningar/4jp3vn0l ) på vår debattartikel om årsredovisningen för Region Kalmar län 2019. Men det blir alltmer tydligt att vår bild av verkligheten skiljer sig åt fundamentalt.

För att kunna lösa problem måste man börja med att erkänna dem. Redan där ser vi annorlunda på regionens ekonomi. Vi har under tio års tid kunnat se hur exempelvis hälso- och sjukvårdsförvaltningens underskott ökat från 50-75 miljoner årligen till hisnande 326 miljoner förra året. Sammantaget gick förvaltningarna i regionen back med 361 miljoner kronor i fjol, något som vi tog upp redan under våren då de första prognoserna kom. 

Även när vi jämförde med övriga regioner i landet så hamnade Kalmar län i bottenskiktet – på en osmickrande femteplats från botten. Det förvånar oss att det politiska ledarskapet ryckte på axlarna, förnekade och omtolkade prognoserna istället för att vidta skarpa åtgärder, något som vi i M och KD föreslog. Bland annat föreslog vi att politiken skulle fördjupa sig i ekonomin för att hitta undvikbara kostnader, och att den ekonomiska uppföljningen skulle bli mer omfattande än ett A4-papper – i en verksamhet som omsluter 8 miljarder kronor. Socialdemokraterna såg inte någon annan utväg än att höja skatten med 250 miljoner kronor. Samtidigt som de vägrade att se över kostnaderna för hyrbemanningen som på bara två år ökat från 152 miljoner kronor till 208 miljoner. Kostnaderna för uteblivna besök beräknas ligga mellan 100 och 200 miljoner kronor varje år. När vi ville mäta och bedöma de ekonomiska effekterna av detta avslogs det.

Samtidigt ser vi hur administrationens andel av sjukvårdskostnaderna ökar årligen. Även detta borde setts över. 

Istället väljer Socialdemokraterna att luta sig mot att de finansiella tillgångarna gett ett positivt resultat, vilket egentligen bara handlar om att avkastningen på pensionsplaceringarna gick bra under 2019. Det faktiska resultatet innan man räknade in de lyckade börsplaceringarna låg på minus 93 miljoner kronor. 

Det hade varit så enkelt för majoriteten att säga ”ja, vi har problem med ekonomin, och vi i regionstyrelsen måste lägga ner mer tid och energi på att lösa detta”. Men istället väljer man att enbart belysa de delar av regionens verksamhet som går bra. 

Vi i M och KD vill värna den välfärd som vi alla bidrar till och är beroende av. Men för att säkra den välfärden behövs modiga och kloka politiker som också orkar hålla ordning på och ta ansvar för ekonomin.

Malin Sjölander, oppositionsråd (M)
Jimmy Loord, oppositionsråd (KD)

Sverige får inte misslyckas

Det krävs bättre engagemang, tydlighet och ansvarstagande från regeringens sida. Sverige får inte halka efter igen.

Ingen vet exakt hur lång tid det kommer ta att utveckla ett vaccin. Men det finns läkemedelsbolag som uppskattar att ett vaccin kan vara klart att användas redan i november i år. Det är snart. Andra experter bedömer att ett vaccin kan finnas inom 12–18 månader.

Det är nu hög tid att Sverige på allvar börjar förbereda sig för den dag då ett vaccin blir verklighet. Sverige har inte råd att halka efter – det kan få stora mänskliga och ekonomiska kostnader. Regeringens senfärdighet och tafflighet med coronatestningen och gemensamma inköp av skyddsutrustning får inte upprepas.

Redan nu finns oroande tecken. Regeringen sa i maj att den skulle tillsätta en vaccinsamordnare som ska se till att Sverige får vaccin när det finns färdigt. Tyvärr dröjde det en månad innan vaccinsamordnaren utsågs. Det är onödigt lång tid, eftersom varje dag i detta arbete räknas.

Internationella expertorganisationer har redan varnat för att det kan bli huggsexa om vaccinet. Under våren såg vi en liknande situation kring inköp av skyddsutrustning, då stoppade länder i EU export av exempelvis munskydd och förkläden. Därför måste vi vara förberedda.

På regeringens pluskonto finns att den också gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra vaccinationer i Sverige. Viktigt nu är att den plan som tas fram kan genomföras i verkligheten och att den inte blir en papperstiger.

För att arbetet med vaccin ska fungera effektivt behövs tydlighet. Samarbete, samverkan och samordning är ord som upprepats gång på gång under våren. Men det räcker inte. Inte minst under en pandemi måste ansvarsfördelningen och ledarskapet vara glasklart.

För att minska det mänskliga lidandet och de ekonomiska konsekvenserna är det helt centralt att Sverige får tillgång till vaccin så snart det finns färdigt. Använd tiden fram till dess klokt för att planera och förbereda. Det är ett ansvar som vilar tungt på regeringen.


Malin Sjölander (M), oppositionsråd och vice ordförande regionstyrelsen Region Kalmar län
Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson

Svår ekonomisk utveckling i Region Kalmar län

Under senaste regionfullmäktige behandlades årsredovisningen för 2019. Ett av regionens absolut viktigaste dokument. Där sammanfattas det gångna året, dessutom har revisorerna granskat all verksamhet som bedrivs inom regionens samtliga verksamhetsområden. I årsredovisningen kan vi på ett överskådligt vis ta del av både verksamhetsmål och ekonomiska mål – och utfallet av dessa.

Tyvärr har vi de senaste åren kunnat se en alltmer bekymmersam ekonomisk utveckling i just region Kalmar län, och 2019 var ännu ett år då många av regionens förvaltningar gick med kraftiga, negativa resultat. Regionen – som för några år sedan låg i toppskiktet när det gäller ekonomi – är numera i bottenskiktet. Något har hänt.

Redan när 2018 års årsredovisning behandlades av regionfullmäktige den 4 juni 2019 lade Moderaterna och Kristdemokraterna ett tilläggsyrkande som i stort gick ut på att regionstyrelsen redan i september skulle återkomma med förslag på åtgärder som gör det möjligt att återställa underskottet från 2018 och uppnå en budget i balans 2019 i och med att vi redan då såg den dystra ekonomiska utvecklingen.

Tillägget avslogs och vi lämnade en reservation mot beslutet. Vi kan bara tolka det som att majoriteten i fullmäktige ansåg att alla åtgärder som vidtagits räckte.

I revisionsberättelsen för 2019 skriver revisorerna att de ser allvarligt på att regionens största verksamhet, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, återigen går med stort underskott vilket det har gjort under flera år.

Att det inte är långsiktigt hållbart under normala förhållanden och under en eventuell kris kan följderna bli mycket allvarliga.

Regionstyrelsen behöver ta fram åtgärder för att komma till rätta med underskotten för verksamheterna. Och om inte väsentligt ekonomiska förbättringar sker under de kommande åren, kan revisorerna komma att överväga att avstyrka ansvarsfrihet för regionstyrelsen.

Detta är ett synnerligen allvarligt uttalande, som vi alla i regionstyrelsen måste beakta inför det arbete som utförs i år och kommande år. Vi måste ta gemensamt ansvar.

Samtidigt ska vi minnas att M och KD tidigt under 2019 varnade för följderna av den bristande uppföljning som gjorts i regionstyrelsen, och lagt flertalet konkreta förslag för att komma tillrätta med problemen.

Vi har lagt yrkanden, både i styrelsen och fullmäktige, samt lämnat in en motion.

Förslagen har i korthet handlat om att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med de negativa resultaten. Vi har föreslagit en reformerad budgetprocess och månadsredovisningar som innehåller analyser och förslag på åtgärder, samt att styrelsen får mandat att besluta om detta. Hittills har majoriteten valt att hantera den månatliga ekonomiska uppföljningen i regionstyrelsen som ett informationsärende, utan möjlighet att kunna fatta beslut.

Hur ska då regionstyrelsen kunna upprätthålla det uppsynsansvar som den ålagts i kommunallagen? För att komma till bukt med detta föreslog vi redan i våras att en politisk styrgrupp skulle tillsättas för att arbeta med, och fördjupa sig i ekonomin tills problemen löste sig.

Inte heller detta bifölls vilket vi reserverat oss mot.

Vi Moderater och Kristdemokrater har sträckt ut handen och erbjudit oss att vara med och ta ansvar för regionens ekonomi, vi har gjort vad vi kunnat i vårt oppositionsarbete för att påvisa bristerna och lagt konkreta förslag på förbättringar.

Nu är det upp till bevis för den styrande majoriteten.


Malin Sjölander, oppositionsråd (M)
Jimmy Loord, oppositionsråd (KD)

Låt välfärdsmiljarderna komma välfärden till del

Kommuner och regioner signalerar att pengarna inte räcker till för att upprätthålla nuvarande välfärd. Antingen handlar det om att skjuta till ytterligare medel till välfärden, eller att spara på det som vi brukar kalla för kärnverksamhet, det vill säga hälso- och sjukvård, äldreomsorg, skola och så vidare.

Detta föranledde att våra partier ställde krav på regeringen, med lyckat resultat, om extra tillskott på 2,5 miljarder kronor till landets kommuner och regioner, utöver de pengar som redan aviserats. Dessa pengar var nödvändiga för att slippa ställas inför besparingsåtgärder. Vi kallar pengarna för ”välfärdsmiljarderna” då syftet är att de ska gå till välfärden och konkreta satsningar för att stärka densamma. Pengarna syftar inte till att täcka ekonomiska, svarta hål eller andra satsningar som inte har med välfärdens kärna att göra.

Covid-19 har medfört ökade kostnader för regionen, vilket kommer göra vår ekonomi ansträngd under flera år framöver. Det innebär dock inte att vi har råd att spara på sådant som är avgörande för vår hälsa, och hela länets framtid. För oss tre partier är det viktigt att de pengar som nu kommit Region Kalmar län till del mynnar ut i konkreta satsningar samtidigt som vi hanterar pandemins effekter. Vi har lagt vårt förslag och kommer att kämpa för det i kommande regionfullmäktige.

1. Medarbetarnas löner
Något vi redan visste, men som pandemin tydliggjort ytterligare, är att hälso- och sjukvårdens medarbetare är några av samhällets stora hjältar. Vi förväntar oss att de ska finnas där för oss när vi känner oss hjälplösa, och vår egen förmåga inte räcker till.

De senaste åren har kostnaderna för hyrbemanning ökat kraftigt. I grunden handlar det om ett misslyckande där vi inte klarat av att värdera och attrahera våra egna medarbetare tillräckligt mycket. I viss utsträckning kommer vi förmodligen behöva acceptera hyrbemanningen, men de nivåer vi ser nu pekar på ett systemfel.

De flesta av oss tar för givet att vården finns där för oss när vi behöver den, men det bygger på att vi lyckas rekrytera och behålla våra egna medarbetare. Detta är långt ifrån självklart idag. Vi har en uppgift. Den uppgiften handlar om att sätta värde på våra medarbetare. Detta gör vi genom rimliga löner som motsvarar den kompetens och de insatser våra medarbetare står för varje dag.

Det är inte säkert att vi når hela vägen med vår satsning, men vi vill satsa mer än S, C och L. I samband med regionfullmäktige den 17 juni, yrkar vi på att 26 miljoner kronor ska gå till att stärka medarbetarnas löner.

2. Barn och ungas psykiska hälsa
När livet rullar på och allt är som det ska, så tänker vi kanske inte så mycket på det, men samhället är skört och vi som individer är sköra.

Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är det som oroar oss mest. Hela landet har bekymmer med att ge våra unga rätt hjälp i rätt tid, även vi i Kalmar län. Så får det inte vara. I synnerhet inte när vi vet hur viktigt det är att unga personer som lider av psykisk ohälsa fångas upp snabbt och effektivt. Vårt besked är att ungas psykiska hälsa för oss är högprioriterat, både nu och framöver. När regionfullmäktige möts den 17 juni kommer vi yrka på att 10 miljoner kronor tillförs arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa.

Ungdomens somrar går inte i repris och ska kunna avnjutas – av alla.


Malin Sjölander (M), oppositionsråd Region Kalmar län
Jimmy Loord (KD), oppositionsråd Region Kalmar län

Demokratiarbetet ska inte åsidosättas

Bland annat motionen angående uteblivna besök, operationer och behandlingar inom hälso- och sjukvården i Region Kalmar län. Samt motionen om att skrota pensionsåldern i Region Kalmar län.

Dessvärre misslyckades man besvara de frågor som lyfts.

Under ett år uteblir cirka 27 000 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar i Kalmar län. Detta medför konsekvenser i form av bland annat växande vårdköer, och att regionens resurser inte används på ett tillfredsställande sätt. När en patient inte dyker upp på inbokat besök går värdefull tid förlorad, tid som hade kunnat gå till annan vårdtagare. Samtidigt som medarbetare vittnar om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig på avtalad tid. Då uteblivna besök är ett problem och medför ökade kostnader, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska debiteras högre än det gör i dag. Samt att antalet, och totalkostnaden för uteblivna besök, operationer och behandlingar årligen redovisas.

Svaret på motionen hänvisar till en utredning som fokuserar på differentierade avgifter i hälso- och sjukvården, inte uteblivna besök. Dessutom bemöts inte förslaget om att årligen redovisa alla uteblivna besök i såväl antal som ökade, samt onödiga kostnader för sjukvården. Därför anser vi att motionen inte är besvarad.

Motionen om att skrota pensionsåldern är ämnad att belysa hur viktigt det är att ta till vara och uppskatta den kompetens och erfarenhet regionens personal besitter. Samt vikten av att Regionen är en attraktiv arbetsgivare för de medarbetare som vill vara kvar och jobba efter 68 år fyllda. Region Kalmar län kan vinna mycket genom att följa andra regioner där pensionsåldern tagits bort.

Svaret på motionen fokuserade istället på LAS och uppsägningar. Alltså även den motionen obesvarad.

Vi har full förståelse för att arbetet kring pandemin tar upp våra tjänstemäns tid, och att besvara motioner inte är prioriterat just nu. Men med det sagt så är det bättre att svaren dröjer, än att vi får ofullständiga svar. Trots att det råder en pandemi så måste vi inom politiken kunna förvänta oss kvalitet i det vi efterfrågar, med svar som bemöter de frågor som ställs.

Moderaterna avser därför att yrka återremiss på båda motionerna i kommande regionfullmäktige. Vi ser fram emot ett fullständigt svar när tid ges.



Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet

En djup och långvarig kris väntar oss

Det ekonomiska krisläget som uppstått till följd av det nya coronaviruset har blivit allt mer påtagligt. Hur stora de ekonomiska konsekvenserna i slutändan blir är svårt att sia om. Vi kan dock med säkerhet konstatera att Kalmar län, tillsammans med Sveriges övriga regioner, går in i en djup och långvarig kris. Enligt SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) beräkningar kan det vara så illa att samhällsekonomin har återhämtat sig först 2023.

Än finns det ingen samlad bild över hur Region Kalmar läns ekonomi påverkas av pandemin. Bara i år ser skatteintäkterna ut att minska med 250 miljoner kronor, och lika illa är det i kommunerna.

Inom vården ökar kostnaderna tiotals miljoner kronor varje månad, samtidigt som intäkterna för bland annat patientbesök minskar.

På grund av behovet att fokusera på pandemin minskar även den förebyggande vården. Planerade operationer skjuts upp och det finns en uppenbar risk för ökad psykisk ohälsa. Prognoserna säger att regionerna i landet tillsammans kan få ett underskott på 6 miljarder kronor bara i år.

Det är inte bara sjukvården som gör ekonomiska förluster. Tillsammans förlorar tandvården och kollektivtrafiken i länet ungefär 20 miljoner kronor i månaden. Länets museer och andra externa kulturaktörer drabbas också.

Den enskilda faktor som mest påverkar Kalmar läns framtid och ekonomiska styrka efter den här krisen är antalet arbetade timmar. Det är hur många som dagligen går till jobbet även efter pandemin som avgör hur stora skatteintäkterna blir framöver. Detta i sig påverkar vilken välfärd regionen och kommunerna kan erbjuda. Därför måste politiken vara lyhörd för åtgärder som gör att företagen i Kalmar län orkar övervintra i krisen och fortsätta vara arbetsgivare även i framtiden. Mycket är gjort men många fler åtgärder kommer behövas.

Kommunerna i länet har drabbats hårt av den pågående pandemin. Kommuner som gick in i krisen med sämre förutsättningar, men även de som hade stark ekonomi och nu ser sitt ekonomiska överskott gå förlorat och närma sig röda siffror. Vi får höra att det är kärvt, och många kommuner ställer sig frågan: Kommer regeringen med mer pengar, eller måste vi säga upp personal och skära ner?”.

Regeringen har relativt snabbt skjutit till pengar för att dämpa krisens effekter, men hittills har tillskotten i princip bara täckt de minskade skatteintäkterna.

Framtiden för kommunerna är oviss. De behöver få tydliga besked från regeringen kring vad som gäller för hela 2020 och vilka ytterligare statliga stöd de kan räkna med, för att slippa fastna i diskussioner om eventuella och tillväxthämmande höjningar av kommunalskatten.

Vi som bor i Kalmar län är stolta över vår hembygd. Men vi är också ödmjuka inför det faktum att vårt län under lågkonjunkturer är mer utsatt än många andra län. Därför behöver Kalmar län fler och snabbare statliga stöd. Länets företag behöver fler åtgärder som lättar såväl den ekonomiska bördan, som det tunga regelverket. Kommunerna och regionen behöver få klara och raka besked om vilka slags utgifter de kommer att kompenseras för, och de behöver få ekonomisk ersättning så fort som möjligt.

Alla i politiken behöver lyssna på länets många och duktiga företagare. Vi får aldrig glömma att det är företagarna och alla jobb de genererar som betalar vår gemensamma välfärd.

Under våren och sommaren kommer vi Moderater i Kalmar län öka insatserna för att träffa fler företagare, och på så vis ta del av konkreta förslag för att förbättra villkoren och stärka länets näringsliv.

Tillsammans kommer vi klara detta. Vi vet att med väl rustade företag, kommuner och regioner kommer vändpunkten för både samhälle och individer snabbare.


Malin Sjölander, gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Hanne Deverén, oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson, vice gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Henrik Yngvesson, oppositionsråd Moderaterna Mörbylånga kommun
Ingela Ottosson, kommunalråd Moderaterna Oskarshamns kommun
Britt-Marie Domeij, för Moderaterna Mönsterås kommun

PRESSMEDDELANDE: Regionen vill ha en ny plan för tillväxt i länet

Region Kalmar läns utvecklingsnämnd arbetar med en ny plan för att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt i länet.

Ett planarbete som välkomnas av oppositionen.

– Det här är i det långa loppet en plan för ett starkare näringsliv, ökade skatteintäkter och mer resurser till välfärden på andra sidan coronakrisen. Det går inte att förneka att det känns som lite av en upprättelse att våra förslag, som majoriteten tidigare förkastat, genomsyrar planen. En regional företagsinkubator har vi till exempel föreslagit och fått nerröstad två gånger, men nu har man äntligen tagit till sig den idén, kommenterar regionrådet Pär-Gustav Johansson (M).

– Vi har länge förespråkat att regionen ska gå från att projektfinansiera aktörer som jobbar med regionala tillväxtfrågor till en mer varaktig basfinansiering. Här har vi nu en plan helt i linje med våra tankar. Att majoriteten på resans gång först hunnit säga nej till vårt förslag att ge verksamhetsbidrag till Unga Företagare och Industriellt Utvecklingscentrum får man fördra med ett överseende leende nu när det ändå blivit verklighet, fyller Åke Nilsson (KD) i.

Länsunionens ledsamma lönesvek

Riksdagen har genom en extra ändringsbudget strax efter årsskiftet, på initiativ av M, V och KD, avsatt särskilda statsbidrag för välfärdssatsningar. Den politiska majoriteten i Region Kalmar län har dock aviserat att dessa extra statsbidrag inte kommer att läggas på lönesatsningar.

Tidigare, när välfärdspengarna skulle fördelas av regeringen meddelade Länsunionen stolt att 20 miljoner kronor skulle läggas på lönekartläggning och särskilt oskäliga löneskillnader. Efter att oppositionspartierna gått samman och lyckats omprioritera medel, vilket för Region Kalmar län skulle innebära totalt ytterligare 6 miljoner kronor i en extra lönesatsning, väljer Länsunionen tyvärr att bortprioritera dessa pengar till förmån för annat än löner.

Det är tuffa tider, inte bara hälsomässigt utan också ekonomiskt. Regionens ekonomi är i detta nu särskilt utsatt, varför det är ännu viktigare att prioritera. Det svarta hålet inom regionens hälso- och sjukvård, vilket Socialdemokraterna har ett extra ansvar för och som de haft många år att rätta till men misslyckats, är idag Länsunionens stora bekymmer. Likväl handlar politik om att prioritera och att vilja. Och medan M, KD och V väljer att lägga de extra medel som riksdagen avsatt för välfärdssatsningar på just medarbetarnas löner, så prioriterar Länsunionen istället att lägga pengarna i det svarta hålet.


Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Länet behöver ett ekonomiskt rehabiliteringsstöd

Nu är vi i början av en ny kris – coronakrisen, och måste därför samverka politiskt för att skapa bättre förutsättningar för ekonomisk återhämtning.

Så många företag som möjligt måste räddas igenom coronakrisen för att ha ett näringsliv kvar när det är dags att starta om ekonomin. Konsekvenserna av att inte rädda företagen nu skulle kosta samhället så mycket mer i form av massarbetslöshet och mänskligt lidande.

Omsättningsstödet till företag med stora intäktsbortfall som regeringen nyligen presenterade var därför absolut nödvändigt. Moderaterna har drivit på i frågan och till slut insåg även regeringen att det fanns en majoritet i riksdagen för ett företagsstöd utöver regeringens komplicerade lån och krediter.

Sedan kan och ska utformningen och nivån på stödet diskuteras. Kritiska röster har redan hörts och Moderaterna kommer fortsätta driva på för eventuella justeringar och anpassningar. Vi förutsätter att regeringen då är mer lyhörd och snabbfotad.

Så långt akut ekonomisk hjälp. Men Kalmar län behöver också ett ekonomiskt rehabiliteringspaket för tiden efter den akuta krisen. Regeringen behöver satsa mer pengar här än i till exempel Stockholmsregionen för att våra hjul ska börja snurra igen.

För det första måste det skjutas till extra statliga så kallade 1:1-medel för tillväxtåtgärder i Kalmar län. Det vi ibland kallar ”Lilla Regionala Utvecklingskapitalet”. Regionen har tagit fram ett stödpaket till drabbade företag, men större regionala resurser ökar möjligheterna till anpassade åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk återhämtning och tillväxt. 1:1-medel fördelas årligen efter principen att regioner med stora strukturella utmaningar och behov får mer pengar än expansiva tillväxtregioner som återhämtar sig snabbare efter en ekonomisk kris. Den principen ska gälla även nu, oavsett hur högt andra regioner skriker i regeringens öra om att de har drabbats värst ekonomiskt i coronakrisens initiala skede.

För det andra behöver Kalmar län få betydligt större del av andra statliga satsningar – de som brukar kallas ”Stora Regionala Utvecklingskapitalet” och vars fördelning i landet kan hjälpa eller stjälpa den ekonomiska utvecklingen i en region.

Stora infrastruktursatsningar är ett sådant exempel. I den senaste nationella infrastrukturplanen fick Kalmar län minst pengar i landet per capita och den eftersatta infrastrukturens hämmande inverkan på länets tillväxt har påvisats gång på gång. Vi har tidigare krävt en mångmiljardsatsning på vad vi kallar Kalmar länspaketet för infrastruktur. Nu är läge för regeringen att börja snickra på ett sådant inför kommande plan, gärna toppat med en rejäl slant till bredbandsutbyggnad.

Ett annat exempel är statliga utbildningssatsningar. Kalmar län har en lägre utbildningsnivå än rikssnittet och många människor kommer att behöva omskola sig och utbilda sig för en förändrad arbetsmarknad i coronapandemins spår. Tillgång till rätt kompetens är avgörande när näringslivet i länet ska takta upp igen och utvecklas vidare. En särskild statlig utbildningssatsning på vårt län skulle ge valuta för pengarna.

Om Kalmar län inte ska halka ännu längre efter övriga landet i svallvågorna efter coronakrisen, så måste staten nu vara lyhörd för krav på ytterligare akut företagsstöd samt rikta ett betydande ekonomiskt rehabiliteringspaket direkt mot Kalmar län.


Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen

Harald Hjalmarsson (M), riksdagsledamot