När pengarna tar slut får skattebetalarna stå för notan

Svar på debattartikeln "Sjukvård före skattesänkningar med fortsatt S-styre" den 13 december.

Socialdemokraterna är sig lika. Så fort någon överhuvudtaget antyder att det vore fördelaktigt om medborgarna i länet skulle kunna få behålla några kronor extra av sin intjänade lön så blåser de direkt i undergångsbasunerna.

Men hur stor andel av lönen ska Socialdemokraterna få ta del av? Under de senaste tio åren har Socialdemokraterna höjt skatten inte mindre än tre gånger i Region Kalmar. Så fort de får ekonomiska svårigheter höjs skatten.

Under mandatperioden har vi, tillsammans med Kristdemokraterna, lagt en mängd skarpa förslag att göra en fördjupad genomlysning av regionens ekonomi för att kunna kartlägga om skattepengarna hamnar rätt. Det är politikens yttersta ansvar att varje dag tillse att inget slöseri sker och att den skatt länsinvånarna betalar går till viktiga gemensamma åtaganden. Det finns stenar att vända på – men Socialdemokraterna vill inte ens försöka. 

Alla våra förslag har dock avslagits. Men Socialdemokraternas enkla lösning kvarstår: när pengarna tar slut får skattebetalarna stå för notan. För någon annan lösning tycks de inte se.

I samband med att regionmajoriteten (S, C och L) aviserade sitt samarbete efter valet 2018 meddelade de att skatten inte skulle höjas under mandatperioden. Men bara månader senare gick de ut med att en skattehöjning på 49 öre var ofrånkomlig då Region Kalmar befann sig i en ekonomisk kris. Den försämrade ekonomin berodde bland annat på kostnaden för inhyrd personal. Intäkterna skulle bidra med ytterligare 250 miljoner kronor. Frågan är dock – om nuvarande skattenivå är så idealisk, varför föreslog inte Socialdemokraterna det före valet eller när de förhandlade med C och L?

Ändå ökar kostnaderna för inhyrd personal för tolfte året i rad, nu landar summan på 250 miljoner kronor. Ett hån mot Region Kalmars trogna medarbetare. En utgift som skulle kunna vara betydligt lägre om Socialdemokraterna under åren valt att vidta åtgärder i stället för att så ansvarslöst spendera skattebetalarnas pengar hejvilt. Då hade en skatteökning under mandatperioden inte behövts.

Att som ledande parti i regionen inte ens vilja försöka genomlysa ekonomin och ta kontroll är ett kvitto på att Socialdemokraternas vilja att ta politiskt ansvar inte finns och att nya krafter behövs. Den kraften att leda finns hos Moderaterna.  

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Jonas Lövgren (M), oppositionsråd
Carl Dahlin (M), oppositionsråd

Satsningarna på infrastruktur saknar täckning

Replik på debattinlägg om infrastruktursatsningar i Kalmar län.

Vi har fått ett finger, eller till och med en hand, men nu ska vi ha hela armen. Med denna säregna liknelse beskriver länets ledande socialdemokrater länets del av Trafikverkets förslag till investeringar i svensk infrastruktur fram till 2033.

I verkligheten blev det inte ens en tummetott till nya investeringar. Av 800 miljarder i planen föreslås 1,4 miljarder satsas i Kalmar län, det mesta på objekt som beslutades redan i förra planen. Det är inte ens 0,2 procent. Hur S-politikerna kan beskriva en så skev fördelning av nationella resurser som en framgång begriper vi inte.

Inte heller när det gäller vad pengarna ska gå till är S-politikernas glädje motiverad. Visst omnämns i planen att det nya signalsystemet ERTMS ska införas på Tjustbanan och en del av Stångådalsbanan. Men ERTMS är ett system som Sverige har åtagit sig att införa utifrån EU-påbud. Om denna ”satsning” inte hade gjorts, hade tågtrafiken på Stångådals- och Tjustbanorna fått läggas ner. De nya tåg som har införskaffats skulle ha blivit obrukbara.

ERTMS är också det enda som nämns angående tågtrafiken. Inga av de stora satsningar som alla partier i Kalmar län har efterlyst gemensamt – elektrifiering, dubbelspår på kust till kustbanan och ombyggnation av stationen i Emmaboda – finns med.

De nya vägsatsningarna vi slagits för finns inte heller med, vilket är än mer alarmerande. Trafikverket själva är i sitt förslag tydliga med att statusen på landets vägar kommer fortsätta att försämras med nuvarande politiska prioritering av järnväg i allmänhet och nya höghastighetsbanor mellan storstadsregionerna i synnerhet.

Vi kämpade tillsammans för ett paket med statlig finansiering till Stångådals- och Tjustbanan på 1,5 miljarder kronor under ett par år. Socialdemokraterna vet naturligtvis att detta arbete hittills inte har burit frukt. Men plötsligt är de nöjda med något långt mindre.

Socialdemokraternas glödande entusiasm över ”satsningarna” på infrastruktur saknar täckning. Om det är naivitet eller ett klumpigt försök att föra länsinvånarna bakom ljuset låter vi vara osagt.

Pär Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), vice ordförande kollektivtrafiknämnden
Malin Sjölander (M), gruppledare, Region Kalmar län
Jimmy Loord (KD), gruppledare, Region Kalmar län
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot

Regionen måste se även det som inte är bra

Region Kalmar läns medarbetarenkät har nyligen presenterats. Som vanligt ligger det stora fokuset på det som redan är bra, medan det som behöver förbättras oftast avhandlas i en bisats.

Det finns såklart mycket som är bra, regionens 7 000 medarbetare ser ju till att allt fungerar. Men det är att göra det väl enkelt för sig att helst förbise de utmaningar som ändå finns – de blir ju knappast åtgärdade om de bara sopas under mattan. Enkäten visar på fortsatt behov av att förbättra ett antal springande punkter:

Ännu instämmer endast 18 procent av medarbetarna till fullo att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Det är fortfarande ett lågt resultat när ambitionen är att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Likaså har inte 27 procent någon åsikt eller instämmer inte med Länsunionen när de påstår att det inte finns någon tystnadskultur i organisationen. Det är så klart inte bra när det finns så spridda åsikter om samma sak. Framförallt måste regionen bli bättre på att orka lyssna in allt, inte bara det som är bra, för att de områden där förändring behövs ska ha en chans till bättring.

Likaså framgår det återigen att ledning och styrning, det vill säga toppskiktet, fortfarande har ett arbete att göra för att vinna fler medarbetares förtroende. Allt fler är nöjda med sin närmaste chef, men förtroendet uppåt i organisationen har en bra bit kvar. Det handlar om hur förändringar förankras och förmedlas.Om att visa uppskattning och förståelse för vardagen ”nere på golvet”. Som en del i att just bli bättre är vi politiker, åtminstone M och KD, ofta ute och träffar medarbetare på ”golvet” – den senaste tiden om än digitalt – för att minska klyftan till beslutsfattarna.

Det är positivt att fler medarbetare väljer att delta i medarbetarenkäten och därmed visar ett engagemang i sin arbetsplats och villkoren där. Arbetsmiljörelaterade frågor har under pandemin seglat upp som alltmer viktiga för många. Från politikens sida har vi lagt stor tyngd vid att placera dessa frågor i centrum. Just arbetsvillkor i allmänhet och arbetsmiljö i synnerhet på exempelvis akutmottagningen på Länssjukhuset behöver åtgärdas. Förutom en ständigt närvarande stress i vardagen har hot och våld ökat kraftigt de senare åren. Akutens medarbetares åsikter om den försämrade personalsäkerheten har nått alarmerande nivåer. Runt 90 medarbetare har de senaste fem åren lämnat, mestadels beroende på grund av att man inte orkar jobba kvar. Det är gammal som ung, som vittnar om en allt tuffare arbetsmiljö som anledningen till att man söker sig vidare.

Moderaterna och Kristdemokraterna har under årens lopp presenterat en rad åtgärder för att få fler medarbetare att stanna, att fler ska uppleva regionen som en attraktiv arbetsgivare och att fler ska söka sig hit. Det handlar om en bred palett av åtgärder, där bland annat bättre löner och lönespridning, fler möjligheter att göra karriär, arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och en översyn av grundbemanningen ingår. Dessa har Länsunionen (S, C och L) kategoriskt sagt nej till – samtidigt som deras egen verktygslåda för att möta Region Kalmar läns utmaningar ekar tom.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Vi ser samhällsproblemen och är redo att ta oss an dem

Om mindre än tio månader går Sverige till val i kommuner, regioner och riksdag – val som blir helt avgörande för hur vårt lands framtid kommer att se ut.

Ska vi fortsätta få notiser om skjutningar och gängmord dagligen i våra mobiler? Kommer den gröna omställningen haverera och jobb försvinna på grund av en energikris? Ska Kalmar län fortsätta ha en Europaväg som i andra länder hade kategoriserats som oduglig och en infrastruktur som är ett hinder för tillväxt? Och ska patienter tvingas fortsätta vänta på vård som i andra länder ges mycket snabbare än här?

Om du svarat nej på ovanstående frågor, så ska du fortsätta läsa.

Vi moderater är i grund och botten optimister. Vi tror på varje människas kraft att lyckas om rätt förutsättningar ges. Vi tror på framtiden och att de stora problemen går att lösa. Men vi anser också att för att kunna lösa problemen måste vi politiker först se dem och erkänna att de finns. Den insikten saknas helt av de partier som under mandatperioden utgjort regeringsunderlag och styr vår region.

När vi nu börjar mobilisera för valrörelse är vi beredda på att samtala med väljarna om de problem som faktiskt finns i länet och i landet, samt leverera lösningar på dem. För lösningar finns.

Vi vill till exempel kraftigt reducera hyrbemanningskostnader inom vården och samtidigt satsa på medarbetarna så att invånarna i Kalmar län kan erbjudas tryggare vård. Vi vill satsa på 1177 så väntetiderna för den första vägen in i vården kortas. Vi vill omedelbart starta en energikommission för att kunna kartlägga dagens och morgondagens energibehov i länet, så vi vet vad som behöver göras för att nya företag faktiskt ska kunna etablera sig här och en grön omställning av samhället kan bli möjlig.

Vi anser också att arbetet med att jobba för ökade statliga infrastruktursatsningar i Kalmar län – som allt för länge uppgått till en tiondel av vad länet borde ha per capita – måste reformeras från grunden.

Vi vill också satsa på skolan så att fler barn i tidigt skede får hjälp att lyckas. Att alla barn ges en läsgaranti är en helt avgörande förutsättning för att de ska lyckas i livet.

Detta är några exempel på frågor som vi nu kommer att jobba vidare med tillsammans. För en sak är helt säker – vi är realistiska optimister som ser samhällsproblemen och är mer än redo att ta oss an dem.

Marie Nicholson, riksdagskandidat (M)
Lars Engsund, riksdagskandidat (M)
Emil Jörgensen, riksdagskandidat (M)
Malin Sjölander, oppositionsråd Region Kalmar län (M)
Pär-Gustav Johansson, oppositionsråd Region Kalmar län (M)

Räcker inte med små kliv – nu behövs sjumilakliv

För några dagar sedan kunde vi läsa om hur Länsunionen vill återstarta Kalmar län efter pandemin. Grunden är den budget som regionfullmäktige har fattat beslut om. I många delar finns en bred politisk samsyn om utmaningarna och lösningarna på dem. Men det finns även skillnader som måste diskuteras.

När Länsunionen skanderar att de är rustade för återstarten och gör offensiva satsningar, ska vi påminna oss om att grunden är högst tillfälliga statsbidrag motsvarande nästan en halv miljard. Redan 2023 kommer dessa halveras. Hur ekonomin ska hanteras då är höljt i dunkel.

Ofta refererar Länsunionens till arbetssättet ”små steg varje dag”. Det har i många sammanhang varit ett bra arbetssätt för att utveckla vården, men det räcker inte i alla sammanhang. Ett tydligt exempel är kostnaderna för hyrbemanning som eskalerat från 40 miljoner kronor per år till hisnande 250 miljoner i år enligt prognoserna. Här räcker inte små steg till. Här behövs sjumilakliv. Det gläder oss att Länsunionen äntligen börjat lyssna på våra idéer om hur regionen ska komma till rätta med bemanningsproblemen, men varför gjorde man inte det förrän nu? Vi kan själva se konsekvenserna av deras fördröjda politik i media dagligen, med orolig och utpumpad personal och stängda vårdplatser som följd.

Redan förra året lade vi konkreta förslag för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin. De avslogs. Resultatet blev ännu fler som fick vänta på hjälp. Att länets unga ska vänta på vård på grund av politisk prestige är bara sorgligt. Nu hoppas vi att de får hjälp – när våra förslag genomförs men ett år senare.

Slutligen. Satsningar med statsbidrag på grön återstart i alla ära. Men vad såväl företagare som medborgare i länet oroar sig för just nu är om man ska ha råd att betala elräkningen i vinter. Ska företag kunna bygga ut eller etablera nytt, eller kommer energibristen sätta stopp för det? Vi vill skyndsamt tillsätta en energikommission som kartlägger länets förutsättningar och sårbarhet i dag och i morgon så att vi i regionen tillsammans med våra riksdagspolitiker kan fatta beslut som gör att Kalmar län står starkt och kan genomföra en grön omställning.

Vi i M och KD är realister och optimister. Det är en nykter syn på verkligheten. Vi är en garant en handlingskraftig politik som löser samhällsproblemen.

Malin Sjölander (M), gruppledare och oppositionsråd Moderaterna
Jimmy Loord (KD), gruppledare och oppositionsråd Kristdemokraterna

Nu får vi ordning på svensk infrastruktur

Sverige behöver en ny regering. En regering som inte slösar 400 miljarder på prestigeprojektet höghastighetståg. Som vill säkra ett effektivt transportsystem där alla trafikslag ingår – med omsorg om jobb, tillväxt och säkerhet.

Regeringen låter dock Miljöpartiets känslomässiga argument styra. Forskning och utveckling inom all infrastruktur gör stora framsteg. Inom ett decennium kommer alla trafikslag sannolikt vara fossilfria. Det öppnar fantastiska möjligheter att ställa om hela transportsektorn på ett hållbart sätt där alla färdslag – både bil, flygplan, båtar och tåg – bejakas. 

Regeringens motivering – att höghastighetståg behövs av miljöskäl – håller inte. De 400 miljarderna behövs istället till att underhålla våra järnvägar och vägar, inte minst i Kalmar län. Människors vardag skall fungera, företag känna trygghet och vår beredskap skall vara god. Vi behöver stärka alla färdslag och skapa fungerande trafikflöden genom hela landet, inte bara mellan storstadsregionerna. Satsningar på pendling och godsflöden lägger långsiktigt grund för tillväxt i hela Sverige.

Infrastruktur är blodomloppet för jobb och utveckling. Nästkommande planperiod, som sträcker sig fram till och med 2035, investerar staten 800 miljarder i infrastruktur. Om vi politiskt gör rätt saker kan dessa pengar lägga en grund för att bygga Sverige och Kalmar län hållbart, grönt och starkt för decennier framöver.

Motsatsen, att göra fel saker som att exempelvis slösa bort hundratals miljarder på höghastighetståg, kommer företag, pendlare och miljö att dyrt få betala. Sverige blir ett mer sårbart land med en svag regering styrt av Miljöpartiet. 

Behoven av rustning, förstärkning och – när det är samhällsekonomiskt motiverat – nybyggnation är enormt. Redan har hastigheten på 130 mil statlig väg sänkts till följd av bristande underhåll. Ytterligare – sannolikt hundratals – mil väg väntar enligt Trafikverkets förslag på sänkning. Detta är ett fattigdomsbevis som skadar jobb och tillväxt.

För att hela Sverige skall kunna leva måste vägstandarden höjas och hastigheter återställas. I Kalmar län med omnejd finns flera önskvärda projekt och väg och tågsträckor i behov av statliga satsningar. Upprustning av Stångsdals- och Tjusbanan, dubbelspår Alvesta – Växjö, E22 förbifart Mönsterås och trafikplats Glasporten på riksväg 25 genom Nybro är alla exempel som riskerar att aldrig förverkligas om vi väljer att satsa på nya dyra stambanor för höghastighetståg. 

Moderaterna vill ta ett helhetsgrepp över infrastrukturen även avseende vår gemensamma säkerhet. Det duger inte, som regeringen gör, att riva upp hål i den svenska flyginfrastrukturen med nedläggning av flygplatser och bortse från behovet av exempelvis tågfärjor. 

Svensk sjöfart och svenska hamnar skall utvecklas, flygets infrastruktur stärkas, vägar och järnvägar rustas. Det är en sammanhållen politik som tar ansvar för skattebetalarnas pengar, bejakar alla färdslag och skapar ett effektivt transportsystem. En politik som investerar i hållbara jobb, tillväxt och en trygg beredskap i hela landet och Kalmar län.

Sverige kan så mycket bättre: I september 2022 inleds arbetet att få ordning på Sverige. 

Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson
Pär- Gustav Johansson (M), oppositionsråd Region Kalmar län och viceordförande i Regionala utvecklingsnämnden

Tillsätt en ny strandskyddsutredning

Miljöpartiet har dribblat bort Centerpartiet i strandskyddsfrågan. Om centern på allvar vill reformera och minska strandskyddet bör de stötta Moderaternas budgetförslag i riksdagen i höst. Vi skjuter till 15 miljoner för att snabbt utreda hur det generella strandskyddet kan avskaffas.

I december i fjol presenterades, i enlighet med januariöverenskommelsen, en statlig utredning om strandskyddet. Utredningens förslag visar vad som händer när två parter med vitt skilda åsikter försöker komma överens. Centerpartiet vill minska strandskyddet och Miljöpartiet stärka det. Båda kunde per definition inte få sin vilja igenom och i detta fall drog Miljöpartiet, milt uttryckt, det längsta strået.

Den stora föreslagna förändringen är enligt utredningen att kommuner ska kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i landsbygdsområden. Det ska dock bara vara möjligt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan på mark för bebyggelse samtidigt är låg. I tillägg ska området inte vara av särskild betydelse för något av strandskyddets syften.

Om dessa kriterier är uppfyllda ska de nya reglerna som innebär att strandskydd kan hävas tillämpas varsamt. Sammantaget innebär det att strandskyddet endast kommer att kunna hävas om intresset för att bygga i området är lågt och därmed behovet av ett hävt strandskydd obefintligt. Det är märkligt om Centerpartiet nöjer sig med det – hela utredningen är ett slag i luften.

Moderaterna och Centerpartiet ser till skillnad från Miljöpartiet behovet av att reformera strandskyddet i grunden. Det är därför minst sagt olyckligt att Centerpartier inte väljer att göra upp med oss och andra partier med liknande uppfattningar utan vänder sig till Miljöpartiet.

Moderaterna vill avskaffa det generella strandskyddet. Vi tror att kommunerna, med sin lokalkännedom, är bättre lämpade än länsstyrelsen att fatta beslut rörande strandskyddet. Vi föreslår därför att kommunerna istället ska få möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla.

En verklig reformering av strandskyddet skulle möjliggöra, inte minst för landsbygdskommuner, att skapa attraktiva boendemiljöer i naturområden för att på så sätt kunna behålla och locka till sig nya invånare.

Vi menar att detta är av yttersta vikt och föreslår därför i vår budget för 2022 att regeringskansliet ska få ytterligare totalt 15 miljoner kronor för att skyndsamt tillsätta en ny utredning utan motstridiga direktiv. Den utredningen ska titta på hur det generella strandskyddet kan avskaffas och ersättas med en möjlighet för kommunerna att skapa strandskyddsområden i de fall de finner det påkallat.

I höst har Centerpartiet i samband med budgetförhandlingarna möjlighet att ta ställning. De kan antingen fortsätta förhandla med partier där de har väldigt svårt att nå samsyn i för partiet viktiga sakfrågor. Alternativt kan de välja att stötta Moderaternas budget, med omfattande satsningar på landsbygden och företagande men också en konkret och reell satsning på att snabbt avskaffa det generella strandskyddet.

Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd Region Kalmar län
Carl-Oskar Bohlin (M), bostadspolitisk talesperson

Medarbetarna är regionens främsta tillgång

Enligt alla prognoser kommer Kalmar län ha en befolkningsutmaning under kommande årtionden. Andelen invånare i arbetsför ålder kommer att ligga stilla eller minska.

Det ställer ännu högre krav än i dag på att Regionen klarar att locka till sig och behålla medarbetare. Det växande beroendet av inhyrd personal är ett tydligt tecken på att det behövs nytänkande och högre ambitioner inom personalpolitiken. Regionen har haft som mål att inte mer än två procent av den totala lönekostnaden går till bemanningsbolag. Länsunionen (S, C, V) har för andra året i rad minskat denna ambition till 5,5 procent, vilket tillåter att ännu mer skattepengar än tidigare landar i hyrpersonalens plånböcker istället för hos vår egen personal. Kostnaderna för hyrbemanning har de senaste tio åren stigit sexdubbelt, från 40 miljoner kronor årligen till drygt en kvarts miljard kronor!

En viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare är att lönen gör rättvisa åt individens kompetens och erfarenhet. Lönespridningen måste därför öka. Vidare ska möjligheterna att göra lönekarriär och vidareutbilda ska utvecklas. Likaså ska möjligheten att höja Ob-tillägget ses över.

Moderaterna och Kristdemokratena vill se en satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor. Särskilt yrkesskicklig är den som med sin erfarenhet och kompetens på ett alldeles speciellt vis bidrar till verksamheten, som kan handleda nya medarbetare och som utmärker sig genom sin praktiska kunskap. Satsningen ska genomföras stegvis. Målet är att de ska tjäna drygt 10 000 kronor mer per månad när reformen är genomförd. Kriterierna för vem som är yrkesskicklig sätter facket i dialog med arbetsgivaren.

En annan viktig faktor är att personalstyrkan får rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Underbemanning leder till ökad belastning och ökat beroende av tillfälliga lösningar, till exempel hyrpersonal. Därför måste en översyn av grundbemanningen genomföras.

På arbetsplatser som har svårt att rekrytera medarbetare förekommer det i dag att anställda ges möjlighet att resa till arbetet på arbetstid. Vi ser det som ett värdefullt alternativ till att anlita hyrpersonal och anser att lösningen bör prövas i fler fall.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill även se ett ökat inslag av flexibla tjänster för att attrahera till exempel studenter och seniorer. Det kan exempelvis handla om nattjänster.

Äldre medarbetare är en viktig tillgång. Det måste bli mer attraktivt att arbeta längre inom Region Kalmar län. Därför behöver Regionen uppmuntra fler medarbetare över 65 års ålder att vilja arbeta kvar. Det ska antingen kunna ske på ordinarie tjänst i önskad utsträckning eller i kombination med att de fungerar som handledare och mentorer för yngre medarbetare.

I kommande budget är det särskilt viktigt för Moderaterna och Kristdemokraterna att:

• En stegvis satsning för att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska tjäna 10 000 kronor i månaden mer inleds
• Regionen tydliggör att kostnaderna för hyrbemanning inte ska övergå 2 procent av den totala personalkostnaden
• En genomlysning av grundbemanningen genomförs
• Regionen ser över möjligheten att höja Ob-tillägget

Region Kalmar län måste ta bemanningsproblematiken på allvar. Att behålla fler av våra erfarna medarbetare är sedan några år en av de mest angelägna frågorna. Paletten av insatser är såklart bred, men tydligare fokus på bättre löner är en huvudingrediens som vi anser Länsunionen (S, C, L) inte lägger tillräckligt med krut på. Visst görs satsningar men de är ofta och mestadels kosmetiska. Den politiska kraften att kräva förändring av den stora apparat som regionen är, är alldeles för svag.

Därför behövs ett skifte i ledning och styrning. Det blir verklighet när Moderaterna och Kristdemokraterna vunnit valet nästa höst.

Carl Dahlin (M), vice ordförande

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M)

Region Kalmar läns personalutskott

Inför semesterväxling i Regionen

Region Kalmar län har som ambition att bli en av landets bästa arbetsplatser. Målet är dock svårt att mäta. Likaså instämmer allt för få medarbetare till fullo att regionen är en attraktiv arbetsgivare.

Det finns såklart ingen ”quick fix” utan en bred palett av åtgärder krävs för att åstadkomma förändring och förbättring.

Ett sätt att i medarbetarnas ögon bli en mer attraktiv arbetsgivare är att erbjuda olika sorters förmåner. En sådan skulle kunna vara att få ut mer ledighet, mellan fem och sex extra dagar om året, genom semesterväxling – utan att det medför ekonomisk förlust för arbetsgivaren.

Rent konkret betyder semesterväxling att byta till sig fler lediga dagar mot semestertillägget. Pandemin har påvisat behovet av återhämtning och ledig tid för Region Kalmar läns medarbetare. Semesterväxling är en väg att gå för att uppnå detta.

Det är i sammanhanget viktigt att belysa att den som växlar sitt semestertillägg mot fler lediga dagar, kommer se sin årslön minska beroende på hur många semesterdagar vederbörande har, månadslönens liksom semestertilläggets procentuella storlek.

Minskad årslön påverkar pensionsunderlaget och den sjukpenninggrundande inkomsten negativ. Semesterväxling ska därför givetvis vara en valfri möjlighet, att nyttja eller inte.

Carl Dahlin (M), vice ordförande, personalutskottet Region Kalmar län

Mer regional kultur med M&KD-budget

Replik på debattinlägg om kulturen i Kalmar län, publicerat 25 oktober.

Socialdemokraterna Jonas Hellberg och Peter Högberg har satt på sig förvanskningsglasen när de ondgör sig över våra kulturförslag.

De vet mycket väl att krav på effektiviseringar och ökad självfinansiering kan mötas på fler sätt än ökade biljettpriser. Duon blundar också för att vi tydligt skriver i vårt budgetförslag att syftet är att frigöra medel så att fler kulturaktörer än idag kan få stöd från regionen. Vi vet att ett antal är intresserade för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är så vi vill förbättra tillgängligheten och öka kulturutbudet i hela länet.

Det finns andra sätt såklart, som Hellberg och Högberg kanske förespråkar. Mellan 2017 och 2019 höjde landstinget/regionen under socialdemokratisk ledning kulturbidragen med 24,2 procent. Det är en väg att gå som vi kraftigt motsätter oss idag eftersom behoven av satsningar inom främst sjukvården väger tyngre för oss. Regionens resurser är trots allt begränsade. En indexuppräkning av kulturbidragen är tillräcklig, om pengarna används effektivt och i kombination med nytänkande inom kulturpolitiken.

Socialdemokraterna måste istället svara på hur de vill utveckla den regionala kulturen. Att som nu inte lyfta ett finger för förändring under en hel mandatperiod leder inte till att fler invånare får upptäcka och uppleva kultur.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Anders Andersson (KD), oppositionsråd

Majoriteten har fått slut på både energi och idéer

Den S-ledda majoriteten i Region Kalmar län har skrivit två mycket tänkvärda meningar i sin budget för 2022. De lyder: ”En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar. I framtiden väntar ökade behov och utmaningar som kräver att befintliga strukturer ifrågasätts.”

Problemet är att ingenting annat som står i budgeten lever upp till denna ambition. Det finns inga medvetna beslut. Det finns inget ifrågasättande av befintliga strukturer. Det finns ingen politisk vilja överhuvudtaget.

Lite naivt väntade vi oss att den så kallade Länsunionen skulle ta i ordentligt och presentera en valbudget med stora satsningar. Så blev det inte. De satsningar som Länsunionen menar sig göra, är i själva verket riktade statliga bidrag.

Ta till exempel det som de kallar ”rejäla krafttag för att hantera den uppskjutna vården”. Ja, 142 miljoner kronor är mycket pengar. Men det framgår tydligt av budgeten att 142 miljoner kronor också är vad Region Kalmar län får i bidrag av staten för att ta itu med vårdköerna.

Eller ta deras satsning på en grön återstart för små och medelstora företag, 12 miljoner kronor. Vad är statsbidraget till regionen för regionala utvecklingsåtgärder – grön återstart? Jo just det, 12 miljoner kronor.

De egna satsningarna med egna medel är små och spretiga. Majoriteten vill till exempel satsa på BUP, men tror sig inte om att kunna rekrytera anställda utan vill hyra in personal. Hur detta passar ihop med målen att vara Sveriges bästa arbetsplats eller att minska hyrbemanningen begriper inte vi.

Så bakom de allvarliga orden om medvetna beslut och att ifrågasätta strukturer finns ingenting. Budgeten ger intryck av att majoriteten, som inte hade mycket gemensamt ens när de tillträdde, har fått slut på både energi och idéer.

Det finns ett alternativ. Det är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetförslag. Utifrån begreppen optimism och realism har vi gjort precis det som Länsunionen säger måste göras men själv inte förmår göra. Vi lägger förslag till medvetna beslut. Vi ifrågasätter strukturer. Vi tänker nytt. Vi ser problemen och vi är övertygade om att de går att lösa. Vi har den framåtsyftande politiken för nära vård, länets sjukhus, äldre, personal, resor och tillväxt.

Och vi blickar framåt. Den S-ledda majoritetens älsklingsord just nu är ”återstart”. Men Sverige och Kalmar län är ju redan igång! Det finns inga verksamheter vare sig i regionen eller någon annanstans som ligger i träda. Det enda som verkar behöva återstartas är den S-ledda majoriteten, som sedan köpet av Kalmar Öland Airport i början av 2020 inte har lagt ett enda politiskt förslag på regionfullmäktiges bord.

Vad den politiska uppgiften handlar om nu är att rusta samhället för de nya utmaningar som oundvikligen kommer se över och rusta regionens ekonomi för en tid efter stora, riktade statsbidrag. Vi har i vår budget haft ett perspektiv på 20 år framåt. Vilka utmaningar kommer att växa fram till dess, och vad behöver vi redan idag göra för att möta dem?

Det perspektivet saknas helt i den S-ledda majoritetens budget. Det beklagar vi. För som de själva skriver: En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar.

Malin Sjölander (M), regionråd

Jimmy Loord (KD), regionråd

Kan bli bättre arbetsgivare med semesterväxling

Region Kalmar län har som ambition att bli en av landets bästa arbetsplatser. Målet är dock svårt att mäta. Likaså instämmer alltför få medarbetare till fullo i att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Det finns såklart ingen ”quick fix” utan en bred palett av åtgärder krävs för att åstadkomma förändring och förbättring. 

Ett sätt att i medarbetarnas ögon bli en mer attraktiv arbetsgivare är att erbjuda olika sorters förmåner. En sådan skulle kunna vara att få ut mer ledighet, mellan fem och sex extra dagar om året, genom semesterväxling – utan att det medför ekonomisk förlust för arbetsgivaren. Rent konkret betyder semesterväxling att byta till sig fler lediga dagar mot semestertillägget. Pandemin har påvisat behovet av återhämtning och ledig tid för Region Kalmar läns medarbetare. Semesterväxling är en väg att gå för att uppnå detta.

Det är i sammanhanget viktigt att belysa att den som växlar sitt semestertillägg mot fler lediga dagar, kommer se sin årslön minska beroende på hur många semesterdagar vederbörande har, månadslönens liksom semestertilläggets procentuella storlek. Minskad årslön påverkar pensionsunderlaget och den sjukpenninggrundande inkomsten negativ. Semesterväxling ska därför givetvis vara en valfri möjlighet, att nyttja eller inte. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet Region Kalmar län

Alarmerande arbetslöshet kräver sänkta anställningskostnader

Den 4 oktober – företagarnas dag – vill vi särskilt uppmärksamma behovet att sänka kostnaderna för att anställa. Skattetrycket på svenska företagare är för högt.

Detta kombinerat med växande byråkrati och kravlös bidragspolitik har resulterat i EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Här i Kalmar län handlar det om 13 400 personer utan jobb.

Aldrig förr har så många svenskar suttit fast i långtidsarbetslöshet. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten ökat. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik något annat än ett misslyckande.

Moderaterna står för en helt annan jobbpolitik än den regeringen driver – där en tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb: en ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa.

Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bland annat pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent - en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag i stället för att jobba. Vi måste slipa ned trösklarna som hindrar företagare från att våga anställa och ge en arbetslös chansen.

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26 år, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit hårt mot branscher som domineras av unga och därför är det angeläget att få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet.

Ens livschanser styrs till stor del av starten man får som ung och långvarig sysslolöshet är den sämsta tänkbara starten för en ung människa. Dessutom är varje krona som spenderas på bidrag en krona vi inte kan satsa på poliser och pensioner.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet
Marie Nicholson (M), moderata Företagarrådet Kalmar län
Malin Sjölander (M), förbundsordförande och ledamot Moderata företagarrådet

Alarmerande arbetslöshet kräver sänkta anställningskostnader

Den 4 oktober – företagarnas dag – vill vi särskilt uppmärksamma behovet att sänka kostnaderna för att anställa. Skattetrycket på svenska företagare är för högt.

Detta kombinerat med växande byråkrati och kravlös bidragspolitik har resulterat i EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Här i Kalmar län handlar det om 13 400 personer utan jobb.

Aldrig förr har så många svenskar suttit fast i långtidsarbetslöshet. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten ökat. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik något annat än ett misslyckande.

Moderaterna står för en helt annan jobbpolitik än den regeringen driver – där en tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb: en ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa.

Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bland annat pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent - en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag i stället för att jobba. Vi måste slipa ned trösklarna som hindrar företagare från att våga anställa och ge en arbetslös chansen.

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26 år, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit hårt mot branscher som domineras av unga och därför är det angeläget att få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet.

Ens livschanser styrs till stor del av starten man får som ung och långvarig sysslolöshet är den sämsta tänkbara starten för en ung människa. Dessutom är varje krona som spenderas på bidrag en krona vi inte kan satsa på poliser och pensioner.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet
Marie Nicholson (M), moderata Företagarrådet Kalmar län
Malin Sjölander (M), förbundsordförande och ledamot Moderata företagarrådet

Distansarbetet är här för att stanna

Då restriktionerna hävs i slutet av september börjar livet att återgå till det normala, med fler utåtriktade aktiviteter och fler som återgår till sina arbetsplatser. Samtidigt har många vant sig vid att kunna arbeta hemifrån, slippa långa pendlingsavstånd och fått en bättre livskvalitet.

Inte minst i vårt län har detta märkts av. Plötsligt har inflyttningen till de större städerna klingat av, och i takt med att bra och stabil uppkoppling tillgängliggörs på landsbygden har vår landsände sett en ökning av permanent boende i vad som tidigare endast nyttjats som fritidsboenden.

Pandemin tvingade fram distansarbete på bara några veckor. Denna förändring till ett mer flexibelt arbetsliv har uppskattats och bedöms ha fungerat väl, ur både arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Enligt en SIFO-undersökning med 700 svarande personal- och HR-chefer, visar det sig att 16 procent av medarbetarna hädanefter förväntas arbeta del- eller heltid på distans. Distansarbetet är med andra ord här för att stanna. Och just nu är prognosen att distansarbetet kommer fyrdubblas jämfört med innan pandemin. 

En så stor arbetsgivare som Region Kalmar län måste nu utarbeta en modern arbetslivsstrategi, där regionen kan tydliggöra hur regionen väljer att se på distansarbete. Givetvis har inte alla 7 000 medarbetare möjlighet att arbeta på distans, men en betydande andel har ändå möjlighet att delar av tiden arbeta hemifrån. 

Distansarbete kommer för många att bli det nya normala. Om Region Kalmar län vill nå ambitionen att bli Sveriges bästa arbetsgivare kan inte detta faktum ignoreras. Ett flexibelt arbetssätt kommer att öka attraktiviteten för nya och gamla medarbetare, och regionen kan stå sig i konkurrensen om ny kompetens och öka upptagningsområdet för de som vill jobba här.

Hur vet man då som anställd i vilken grad man kan arbeta på distans? I dag finns ett mätbart så kallat ”portabilitetsindex” som tydligt visar hur stor del av arbetstiden en speciell yrkesgrupp kan arbeta hemma. Att ett sådant index ingår i en arbetslivsstrategi, anser vi, är avgörande för att undvika att personal med likvärdiga arbetsuppgifter får helt olika förutsättningar. I dag prövas detta inom näringslivet med stor framgång, kanske är det dags för Region Kalmar län att bli första offentliga arbetsgivare som gör gemensam sak med framgångsrika företag? 

Vi är väl medvetna om att det krävs hårt jobb kombinerat med en helhetssyn över vad nya sorters arbetssätt kommer innebära för både arbetstagare och arbetsgivare. Men rätt genomfört, kommer en arbetslivsstrategi öka Region Kalmar läns arbetsgivarvarumärke och bli en arbetsplats som människor från hela landet söker sig till i framtiden!

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet

Redovisa vakansläget i vården

Att rekrytera, samt inte minst behålla, fler medarbetare är en av Region Kalmar läns största utmaningar. Sedan 2010 har kostnaderna för bemanningsföretag skenat från cirka 40 miljoner kronor årligen till att i år närma sig en kvarts miljard kronor.

Sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och barnmorskor är yrkesgrupper som särskilt påverkas av vakansläget.

Under mandatperiodens senare hälft har vakansläget på regionens tre sjukhus varit föremål för diskussion och frustration. Oskarshamns sjukhus har procentuellt störst andel inhyrd personal, samtidigt som sjuksköterskeutbildningarna vid Nova fram till nyligen inte helt fyllts alternativt lämnade flera innan avslutade studier.

Med ett vakansläge som legat hyfsat stabilt runt 30 stycken sjuksköterskor har den förutspådda permanenta sommarstängningen av medicinklinikens ena avdelning påverkat situationen i Oskarshamn. Eftersom alla fast anställda dessvärre inte fullt ut ersätts av hyrbemanning, behövs nu mellan 12-15 sjuksköterskor i Oskarshamn. Exempelvis står medicinkliniken inför att ett stort antal anställningar avslutats samt föräldraledighet, vilka behöver ersättas.

Både Västerviks sjukhus och länssjukhuset pendlar runt 60-talet vakanser och så har det sett ut under en längre tid. Dessa vakanser ersätts med hyrbemanning till dyra kostnader, liksom en acceptans av en tilltagande underbemanning som medför att relativt nyutexaminerade sjuksköterskor har ensamt ansvar för 14-15 patienter per pass.

Att öppet och regelbundet redovisa vakansläget på regionens tre sjukhus skulle tydliggöra behovet och grundbemanningen skulle kunna anpassas efter verksamheternas behov. Som det ser ut nu framställs inte det konkreta behovet av undersköterskor, sjuksköterskor eller läkare utan det lämnas lite flytande varför underbemanning kan uppstå, vilket i sig sliter på medarbetarna, påverkar arbetsmiljön och kan komma att utgöra en patientsäkerhetsrisk.

Därför är vår uppmaning till Länsunionen (S, C, L) att öppet liksom regelbundet redovisa vakansläget på regionens tre sjukhus, samt redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att fylla dessa vakanser med fast anställd personal.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Se över grundbemanningen för bättre vård

Beroendet av inhyrd personal har under flera år varit ett bekymmer i Region Kalmar län. Gång på gång har det utlovats krafttag.

Men enligt den senaste prognosen kommer kostnaden för bemanningsbolag att bli högre än vad den var 2020, då över 220 miljoner kronor betalades till bemanningsföretag. Målet att begränsa kostnaderna för inhyrd personal till två procent av de totala personalkostnaderna är utom räckhåll.

Från Kristdemokraternas och Moderaternas sida har vi engagerat oss djupt i denna fråga. Beroendet av inhyrd personal är inte enbart en ekonomisk utmaning, det påverkar också vården som invånarna får. Det är svårt att åstadkomma utveckling och sätta patienten i centrum om personalen ständigt byts ut.

Vi har både efterlyst åtgärder från den S-ledda majoriteten och lämnat egna förslag. Ett av våra viktigaste förslag är att det ska göras en översyn av grundbemanningen i vården. En stabil bemanning av egna medarbetare ger ökad kvalitet för patienterna, minskar beroendet av provisoriska lösningar och gör arbetsplatsen mer attraktiv.

Om grundbemanningen är för låg ökar beroendet av personal utifrån. Att bemanningsproblemet inte har kommit närmare en lösning under alla år utan tvärtom växer pekar på att en genomlysning av grundbemanningen behövs.

Den S-ledda majoriteten har framfört många argument mot en sådan genomlysning. Tyvärr hänger de inte ihop utan motsäger varandra.

Å ena sidan säger majoriteten att en sådan genomlysning sker och att det inte går att sätta igång något som redan pågår. Å andra sidan säger majoriteten att en sådan genomlysning inte är möjlig att genomföra, eftersom det inte går att veta vad en rimlig grundbemanning borde vara. Att fastslå en viss bemanning är därför inte möjligt att göra, enligt majoriteten.

Men även om sjukvården liksom alla andra verksamheter genomgår en förändring, ändras knappast behovet av personal från en dag till nästa. Majoriteten hänvisar till medicinsk utveckling, nya tekniker och digitalisering. Men såvitt vi känner till har ingen ordinarie verksamhet i regionens regi drastiskt minskat eller ökat behovet av personal på något av dessa sätt. Om majoriteten har några exempel tar vi gärna del av dem.

Tills det sker menar vi att det är relevant att tala om grundbemanning. Vi noterar också att man gör det i andra regioner.

Och vi noterar också att andra regioner har lyckats där Region Kalmar län ännu gått bet, nämligen när det gäller att sänka kostnaden för inhyrd personal. Även under pandemiåret 2020 minskade kostnaden för bemanningsföretag i nio av 21 regioner.

Men Region Kalmar län hade tvärtom den sjunde största kostnadsökningen räknat i procent. Det fanns bara fem regioner där hyrkostnaderna utgjorde en större del av de totala personalkostnaderna 2020.

Allt detta pekar på att det behövs nytänkande i Region Kalmar län. Det går inte att gång på gång göra samma sak och ändå förvänta sig annorlunda resultat. Är det ordet ”grundbemanning” som majoriteten inte står ut med kan den gärna mynta ett annat. Det är inte begreppen som är det viktiga utan att medarbetarna har de förutsättningar de behöver för att utföra sitt arbete.

Carl Dahlin (M), vice ordförande i personalutskottet
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), ledamot i personalutskottet
Kaj Holst (M), ledamot i personalutskottet

Visst går det att bedriva sjukvård i Överum

Det är fem år sedan hälsocentralen i Överum skulle öppnat igen efter sommarstängningen 2016. En stängning som dock skulle bli permanent. Därför drev Moderaterna frågan under valrörelsen 2018, detta för vi ville hitta nya sätt att hålla igång vården i Överum.

Nu, fem år senare, innan sommaren, presenterade Socialdemokraterna i kommunen och i regionen en lösning, en så kallad satellitcentral. Äntligen har de lyssnat och förstått, tänkte vi moderater.

Men för bara någon vecka sedan fick vi via media beskedet att man åter hänvisar till den problematiska bemanningssituationen i Gamleby och att inga sådana möjligheter finns just nu. Därmed är Socialdemokraternas förslag ett slag i luften. Att situationen i Överum helt ska vara beroende av Gamleby gör att invånarna i Överum än en gång får betala ett högt pris. Därför behöver man ta ansvar och söka nya lösningar.

Vi i Moderaterna kommer under hösten driva frågan på flera olika vis. Vi kommer försöka få klarhet i vad som är avtalat mellan Västerviks kommun och Region Kalmar län angående framtiden för sjukvården i Överum, men även hur tidsplanen för utvecklandet av Nära vård i Överum ser ut.

Vi kommer också lägga egna, konkreta förslag på hur den nära vården bör utvecklas – både i Överum och i resten av Kalmar län. 

Först och främst behövs en plan för den Nära vården i Överum, för att sedan etablera Överums före detta hälsocentral som ett pilotprojekt för Nära och digital vård. Det är på tiden att både regionen och kommunen tänker i nya banor och samverkar med fler vårdaktörer. Med en stabil grundbemanning med till exempel sjuksköterska och undersköterska så finns det i dag nya vägar, bland annat digitala, att ha en god läkarkontakt.

Men det första och viktigaste steget är att styrande politiker slutar att se Överums hälsocentral som ett bekymmer som ska skyfflas under mattan, och i stället se detta som en möjlighet att testa och införa nya arbetssätt och bli ett långsiktigt pilotprojekt – där Kalmar län kan gå före och visa vägen. 

Belöningen kommer bli en betydligt mer jämlik vård för alla i Kalmar län, en trygghet och närhet till vården oavsett om du är ung eller gammal, oavsett om du bor på landet eller i stan. Det kommer kräva mod och samarbetsvilja från oss politiker i regionen och kommunen. Men vi i Moderaterna vet att vi har vad som krävs!

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Harald Hjalmarsson (M), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Västervik
Jonas Lövgren (M), vice ordförande i beredningen för hållbarhet och hälsa
Jon Sjölander (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden Västervik 

Endast bulvaner rosar personalfrågor

Svar på debattartikeln "Hur bra koll har Carl Dahlin på verksamheten?" den 17 september.

I tidningen den 17 september skriver två medarbetare vid Västerviks sjukhus, Christel Alvarsson och Maud Lindqvist, som bulvaner.

Vanligtvis ger aktiva politiker sig till känna, men kanske för att ge sken av att bara vara ”vanliga” medarbetare tillkännager vare sig Lindqvist eller Alvarsson att de är aktiva politiskt, båda tillhörande den styrande majoriteten i Region Kalmar län. Faktum är att Alvarsson sitter i regionens personalutskott, regionstyrelse och regionfullmäktige som representant för Centerpartiet. Maud Lindqvist är socialdemokrat med uppdrag i Västerviks socialnämnd. Att ingen av de tu vill röja detta inför sina kollegor är väl på ett sätt förståeligt, med tanke på vad många av dem anser om regionen som arbetsgivare. Men det är oärligt och oseriöst för oss som vill hålla debatten schysst och transparent, att inte vara öppen med sin politiska hemvist i en politisk debatt.

Det finns mycket som fungerar bra i Region Kalmar län. Det är vi alla överens om. Däremot finns det förbättringspotential inom många områden. Det handlar om arbetsmiljö, lönespridning och karriärsutveckling. Det handlar också om barnmorskor, sjuksköterskor, skenande hyrbemanningskostnader och att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Om detta har Moderaterna och Kristdemokraterna lagt åtskilliga förslag. Alla har ratats av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna. Inte för att de är dåliga – många genomförs nämligen inom något år – utan för att oppositionen är upphovsmän. 

Det är den politiska prestigen som kommer i första rummet för Alvarssons och Lindqvists partier, inte att åtgärda de utmaningar som skulle föra Regionen närmare målet att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Resultatet talar dock för sig självt, när majoritetens företrädare måste rosa sin egen politik under falsk flagg.

Carl Dahlin (M), vice ordförande Personalutskottet, Region Kalmar län

En politik för ett Kalmar län i framkant

Nu närmar sig ett spännande valår, som på många vis kommer avgöra hur vårt land, vår region och våra kommuner ska utvecklas och skötas.

Det går att dra många slutsatser från det senaste tidens coronapandemi. Möjligheterna till hemarbete har resulterat i att människor som vill lämna storstadslivet för landsbygden i Kalmar län har flyttat hit, arbete inom vård, skola, omsorg och företag kan ställa om snabbt när det behövs, men även att samhället är skört vad gäller stora kriser, där behöver vi bli bättre på att förbereda oss.

I regionen har Moderaterna under mandatperioden lagt en mängd förslag för att rusta verksamheten för framtiden. Bland annat om att på djupet genomlysa ekonomin, identifiera undvikbara kostnader och slippa höja skatten. Men i stället har det politiska styret förlitat sig på tillfälliga statsbidrag och positiva börsutfall.

Moderaterna har tagit den ökade kostnaden för bemanningsbolag på allvar – 40 miljoner kronor har under en tioårsperiod blivit 250 miljoner kronor. Vi har följt de regioner som fört en framgångsrik personalpolitik och förgäves lagt flertalet förslag för att vårt län också ska nå dit.

Sjukvården i Kalmar län har i många fall väldigt goda resultat och nöjda patienter. Men bättre kan det bli. Bland annat är väntetiderna till vissa verksamheter oacceptabelt långa, ett exempel är 1177 som får allt svårare att klara ledtiderna. 1177 är en viktig väg in i vården och med långa väntetider riskerar patienter att hamna fel i vården.

I takt med att vår befolkning blir äldre kommer sjukvårdens och äldreomsorgens insatser behöva utvecklas. Många lever med kroniska sjukdomar eller har överlevt sjukdomar som stroke, cancer eller Covid-19, med långvariga eller livslånga biverkningar.

Sjukvården får aldrig överge dessa patienter, därför behövs reformer som skapar trygghet och bättre livskvalitet för dessa grupper. Moderaterna vill också tillföra närvårdsplatser, där patienter som annars ramlar mellan de olika vårdnivåerna kan få rätt vård.

För att klara av allt detta behövs ett välmående näringsliv i Kalmar län. Det är trots allt företagen och de som arbetar där som betalar välfärden. Därför måste det till nya och bättre metoder för att, tillsammans med kommunerna, lobba för större satsningar på vägar, järnvägar och bredband i länet.

Vi i Moderaterna anser att Kalmar län har goda kunskaper och mycket kompetens inom energiområdet. Det måste utnyttjas. Men då krävs också en regional samling, för att tydligt peka ut kärnkraften som en möjlighet och där den kompetensbas länet byggt upp också ska nyttjas.

Samtidigt måste vi samla oss kring andra energislag för att få en mix som gynnar länets företag och befolkningen som långsiktigt borgar för en trygg energiförsörjning.

Nu startar Moderaternas arbete med att ta fram en politisk plattform för att lösa dessa, och många andra utmaningar. En politik för ett Kalmar län i framkant!

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen tillika oppositionsråd.

Personalpolitik värd namnet, var god dröj

Många av de anställda inom vården i Region Kalmar län har gjort storartade insatser under pandemin. Nu är det viktigt att verksamheten inte återgår till hur den var förut. Redan då var nämligen påfrestningarna stora.

Ska regionen på allvar göra anspråk på att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser krävs nya förhållningssätt. Tillit, tydligare premiering av erfarenhet och kompetens liksom tillräcklig bemanning är ledorden. 

Den nuvarande S-ledda politiska majoriteten i Region Kalmar län vill säkert inget illa, men resultatet av deras trötthet och oförmåga att ta itu med de tilltagande problemen beträffande exempelvis rekrytering är besvärande. Då ytterst lite eller inget alls väntas göras för att vända den nedåtgående trenden under resten av mandatperioden, väntar ett helt smörgåsbord av olika reformer på ett maktskifte – alltså tills någon som orkar, kan och vill tar sig an de växande utmaningar regionen dras med och som den styrande majoriteten tyvärr lämnat för fäfot. 

En av de största utmaningarna Region Kalmar län står inför är att rekrytera liksom behålla erfaren och kompetent personal. Lyckas detta kan även trenden med skenande kostnader för inhyrd bemanning vända. De senaste tio åren har dessa kostnader eskalerat från runt 40 miljoner kronor om året till dryga en kvarts miljard kronor årligen. Det är helt orimligt. Samtidigt visar drygt hälften av landets regioner att det går att göra sig mindre beroende av dyr inhyrd bemanning – trots pandemin. Det personalpolitiska målet om att bli en av landets bästa arbetsplatser måste bli något mer än fina ord i ett budgetdokument som dammas av någon gång om året.

För att bli en attraktiv arbetsgivare bör regionen också intensifiera arbetet med tydligare lönespridning. Kunskap, ansvar och erfarenhet måste löna sig bättre än i dag om Region Kalmar län ska uppnå målet att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser; att kunna både rekrytera nya men inte minst behålla erfarna och kompetenta medarbetare är en ödesfråga som det senaste decenniet bara tyvärr gått åt fel håll.

Ett sätt att hamna rätt i personalstyrkan är att göra en genomlysning av grundbemanningen. Det är helt enkelt inte acceptabelt att fortsätta bygga så stor del av verksamheten på inhyrd personal, som täcker upp för den ordinarie personal som slutat. En genomlysning skulle visa på hur många medarbetare som behövs per arbetspass och därefter kan verksamheten anpassas för att fler ska orka stanna. Många av de regioner som lyckats vända hyrberoendetrenden har gjort just detta. Hittills vägrar emellertid den S-ledda majoriteten oförklarligt nog en genomlysning. 

Coronapandemin har slitit hårt på många av Region Kalmar läns medarbetare. Tid för återhämtning efter långa arbetspass är oerhört viktigt för att medarbetarna just ska orka, trivas på jobbet och leverera professionellt. Det senaste årets omvälvande hälsoläge har resulterat i trötthet bland dem som särskilt har jobbat inom utsatta yrken. De måste nu garanteras tillbörlig tid för återhämtning och det vore fel om det post-corona-paket som ska tas fram inte innehåller återhämtning i tid. 

Sannolikheten att något revolutionerande händer inom Region Kalmar läns personalpolitik under året som kvarstår till valet är liten. Det är självklart beklagligt att orken och viljan tryter hos den styrande vänsterdominerade majoriteten. Samtidigt blir skiljelinjerna så mycket tydligare för medarbetare och medborgare när det kommer till att göra sitt val: antingen behåller vi det som är, eller försöker vi med kraft och vilja att göra det som inte fungerar bra igen. Den växande brist på tillit som finns inom organisationen måste hejdas. Och klyftan mellan de styrande och verksamheten ”på golvet” minska istället för att öka. Det Moderaterna och Kristdemokraterna först kommer ta tag i är just tilliten, lönespridningen och grundbemanningen. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Pinsam propaganda om infrastrukturen från Länsunionen

Att man i pressen redan nu försöker slå i väljarna att regionen har fått mer pengar än någonsin till infrastruktursatsningar förändrar inte att den styrande regionmajoriteten har misslyckats med att nyttja sina historiskt goda ingångar till regeringsmakten för att göra verklig skillnad för länets infrastrukturutveckling och pressa staten till att börja betala av sin stora infrastrukturskuld till länet.

Majoriteten är fortsatt mer intresserad av att försvara regeringens politik än att slåss för länets bästa.

Det är ingen stor sak att en ny infrastrukturplan innehåller mer pengar än den föregående.

Att försöka blända väljarna med att kommande länsplan för infrastruktursatsningar innehåller styvt en miljard, istället för en knapp miljard som den gamla, är löjeväckande.

Pengarna tas ur potten för utveckling av hela landets transportsystem som regeringen ökade på med hela en tredjedel i infrastrukturpropositionen.

Sett till detta så framstår ökningen i regionens länsplan som blygsam.

Kalmar läns andel av hela tårtbiten till länsplaner i landet förblir också i stort sett oförändrad, trots att vår infrastruktur länge varit eftersatt, vilket borde kvalificerat oss för en större del av tårtbiten.

Den sorgliga huvudförklaringen till att länet åter igen blir förfördelat är såklart att regeringen och dess stödpartier står fast vid att bygga nya spår för höghastighetsbanor mellan storstäderna, ett resursslukande politiskt prestigeprojekt som inte går att räkna hem, varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt.

Det kommer, trots den stora ökningen av utvecklingspotten i infrastrukturpropositionen, leda till mindre infrastruktursatsningar på landsbygden och i Kalmar län i den kommande nationella transportplanen.

Med en moderat infrastrukturpolitik på nationell nivå hade det blivit mer pengar till upprustning och utveckling av befintliga vägar och järnvägar i länet.

Satsningarna på väg 37/47 mellan Oskarshamn och Bockara (bilden) i den nya länsplanen är förvisso mycket viktiga för länet, men man ska inte glömma bort att de blir möjliga för att C och S som styr i både regionen och Mörbylånga kommun, genom tafflig kommunikation sig emellan och med Trafikverket, lyckats sjabbla bort den planerade förbättringen av den för Ölands besöksnärings så viktiga väg 136 genom nämnda kommun, från Ölandsbron och norrut.

Där kommer man därför inte att få se några trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder förrän långt in på 2030-talet, om ens då.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och viceordförande Regionala utvecklingsnämnden

Vi har kraften att leda Kalmar län!

Om drygt ett år är det val till riksdag, region och länets kommuner. Vi blickar tillbaka på en annorlunda mandatperiod där politiken under covid-19-pandemin fått söka gemensamma lösningar.

Men den stora arbetsinsatsen har naturligtvis utförts av all sjukvårdspersonal, personal inom äldreomsorg och skolor, företagare och entreprenörer som hastigt fått ställa om sina verksamheter och slitit dygnet runt för att hjulen ska snurra och alla kunna få bland annat den vård, skola och omsorg som behövts även under pandemin.

Det är nu vi förtroendevalda ska börja summera mandatperioden och forma de stora frågorna inför valet och erbjuda svar på dem. Under hösten kommer den moderata regionfullmäktigegruppen att intensifiera arbetet med just detta, men redan nu ser vi ett antal stora utmaningar som en ny regionmajoritet har framför sig. 

✔ Region Kalmar läns ekonomi. Under de senaste åren har vi sett att regionens ekonomi blivit alltmer beroende av tillfälliga statsbidrag och börsplaceringar. För att råda bot på detta valde regionmajoriteten att höja skatten, i stället för att genomlysa hela organisationens ekonomi för att hitta kostnadsminskningar och onödiga, undvikbara utgifter. Länets skattebetalare ska inte behöva stå för notan när den politiska ledningen inte orkar göra grundjobbet. 

✔ Bemanningen. De senaste tio åren har notan för hyrbemanning i regionen ökat från 40 till 250 miljoner kronor. Antalet vakanta tjänster är oroväckande hög, och inom en hel del verksamheter behöver stora åtgärder till för att bryta trenden. Vi har under mandatperioden lagt en palett av förslag på åtgärder, förslag som gång på gång avslagits av den politiska ledningen. 

✔ Väntetider. Fortfarande råder en otillfredsställande kösituation inom flera verksamheter, till exempel inom psykiatrin. Men än värre är situationen inom 1177 – patienternas huvudväg in i vården – där målsättningarna på svarstider nu sänkts av den politiska ledningen. Patienterna ska inte behöva vänta längre. 

✔ Infrastruktur. Historiskt sett ligger vårt län på den absoluta botten vad gäller statens satsningar på väg och järnväg. Samtidigt som beslutade satsningar skjuts upp eller inte blir av. Om vårt län ska kunna utvecklas måste vi se en helt ny infrastrukturpolitik. 

✔ Arbetsmarknad och utbildningsnivå. Kalmar län har en väldigt sårbar arbetsmarknad, men samtidigt många duktiga och drivna företagare. Om vi ska lyfta på allvar måste regionen och kommunerna satsa på att höja utbildningsnivån och tillgodose företagens kompetensbehov så de kan behålla sina verksamheter i länet. 

Detta är fem stora frågor som den politiska ledningen har direkt mandat och befogenhet att påverka. Men det måste även på nationell politisk nivå bli ett slut på handlingsförlamningen och verklighetsfrånvända beslut som leder till ett otryggare Kalmar län, och att det blir svårare och dyrare för den enskilda och företagen att bo och verka i vår del av landet. Det behövs en ny politisk ledning och vi är beredda att axla det ansvaret i Region Kalmar län – gärna tillsammans med, eller med stöd av partier som vill driva borgerlig politik för länets bästa.

Moderaternas regionråd i opposition:
Malin Sjölander
Pär Gustav Johansson
Carl Dahlin
Jonas Lövgren

PRESSMEDDELANDE "Regeringens obeslutsamhet hotar länets elförsörjning"

Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Pär-Gustav Johansson (M), viceordförande Regionala utvecklingsnämnden och oppositionsråd

All svensk kärnkraft hotas av snabbavveckling 2024 om inte regeringen senast den 31 augusti i år godkänner mellan- och slutförvaret för kärnavfall. Det skulle skapa en akut energikris med förödande konsekvenser för Kalmar län och övriga landet. Moderaterna i länet har varnat för detta och försökt påverka regeringen under våren, men sedan dess har inget hänt.

– Om endast några dagar måste man börja planera för att stänga ner fullt fungerande och säker svensk kärnkraft, då regeringen medvetet fördröjer beslut i kärnavfallsfrågan. Detta sker samtidigt som Sverige långsiktigt behöver mer elkraft för att klara omställningen från fossila bränslen. Den rödgröna regeringen äventyrar därmed både den gröna omställningen och riskerar att sätta landet i ett läge då elbrist drabbar både privatpersoners vardag och vår framtida välfärd, säger Jan R Andersson.

– Näringslivets representanter uttrycker redan en stark oro för en raskt annalkande elbrist när jag samtalar med dem, med allt vad det innebär i form av produktionsneddragningar, uteblivna satsningar och färre jobb i länet. Regeringen har haft många år på sig att ta beslut i hela slutförvarsfrågan och det är alldeles uppenbart att Miljöpartiet förhalar av ideologiska skäl. Mellanlagret i Oskarshamn slår snart i kapacitetstaket och Oskarshamns kommun kommer inte acceptera en utökning där om det inte samtidigt blir ett positivt beslut i slutförvarsfrågan. Det är dags att Socialdemokraterna kör över Miljöpartiet i frågan, för det går inte att ställa om och elektrifiera landet utan el eller enbart med svajig och instabil vindkraft, fortsätter Pär-Gustav Johansson.

Ny energipolitik krävs för att rädda miljön och jobben i Kalmar län

Sverige och Kalmar län står inför kraftigt ökande elbehov och hotande elbrist. Det finns redan en konstaterad brist på överföringskapacitet i elnätet som gör att vissa företag inte vågar satsa på ny verksamhet och att antalet laddstolpar för elbilar inte kan byggas ut i tillräcklig omfattning.

Den gamla sanningen, som förfäktas av regeringen, att det finns ett överskott av el i de norra delarna av landet, gäller inte i framtiden. Elbehovet i norr kommer att öka allra mest på grund av stora industrisatsningar där, med energislukande vätgas som bas.

Kalmar län behöver god tillgång till el för att inte halka efter ännu mer i tillväxtligan och kunna utvecklas hållbart i takt med övriga Sverige. Att hävda att ökningen kan mötas i huvudsak med instabila och förnybara energikällor, som regeringen gör, är naivt och skadligt för vårt län. Planerade nya vindkraftverk beräknas uppta en procent av länets totala landyta. På landsbygden och i kommuner med goda vindförhållanden naturligtvis långt mer. Fullständig förödelse av stora delar av länets landsbygd och förstörd livsmiljö att bo och verka i är att vänta.

Vi kräver en ny nationell energipolitik för att möta det ökade elbehovet i Kalmar län. Några axplock ur vårt brev till energiminister Anders Ygeman (S):

- Bevara befintlig kärnkraft och satsa på nästa generations kärnkraft. FN förespråkar kärnkraft som ett sätt att nå klimatmålen och Kalmar län kan bli ledande med befintlig kärnkraft, mellanlagring och forsknings- och utvecklingsmöjligheter som grund.

- Begränsa utbyggnadstakten av vindkraft drastiskt. Landsbygden förväntas idag offra sina skogar och livsmiljöer för storstädernas energiförsörjning. Det är inte ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hållbart och ställer stad mot land. Det kommunala vetot mot nyetableringar måste vara oantastligt.

- Anpassa elnäten till framtida svenska behov. Infrastrukturresurser till nya spår för höghastighetståg mellan storstäderna ska i stället användas för utbyggnad av elnätet med marksnål teknik som inte skövlar länets och landets skogar. Det är bra för hela Sverige, inte bara storstadsregionerna där marksnål teknik setts som en självklar lösning i många år.

Moderaterna i Kalmar län

Jan R Andersson, riksdagsledamot
Malin Sjölander, regionråd
Pär-Gustav Johansson, regionråd
Henrik Yngvesson, oppositionsråd Mörbylånga
Ingela Ottosson, kommunalråd Oskarshamn
Daniel Lindvall, gruppledare Nybro
Åsa Ottosson, gruppledare Mönsterås
Marie Nicholson, kommunalråd Vimmerby
Harald Hjalmarsson, oppositionsråd Västervik
Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar
Åke Bergh, gruppledare Hultsfred
Günter Villman, ordförande Emmaboda
Mona Magnusson, gruppledare Torsås
Carl Malgerud, oppostionsråd Borgholm
John Friberg, gruppledare Högsby

Borgerlig politik för starkare näringsliv och levande landsbygd

Genom fler jobb i nya och växande företag kan Kalmar län få en tillväxt som inte släpar efter övriga landet, och mer resurser till sjukvård.

Regionmajoriteten (S, C, L) har två verktyg för att skapa bättre förutsättningar för detta: regional utveckling och påverkan för en nationell politik som gagnar ett landsbygdslän som vårt. Inget av verktygen har majoriteten nyttjat väl eller raskt nog.

Vi går till val på, och vill styra regionen efter våra budgetriktlinjer för ekonomisk återstart och bättre förutsättningar för företagande i hela länet. Gärna med stöd av andra borgerliga partier som prioriterar landsbygden, näringslivsfrågor och gröna näringar.

Trots historiskt goda påverkansmöjligheter och ingångar till regeringsmakten, har regionmajoriteten misslyckats med att påverka den nationella politiken i en Kalmar läns-vänlig riktning. Infrastrukturpolitiken missgynnar fortsatt länet, skogsutredningen stärker inte äganderätten och strandskyddet kommer inte att liberaliseras. Som exempel.

Vi vill att regionen börjar jobba systematiskt med påverkan, för att skapa bättre förutsättningar för vår del av landet. Förslagen vi lagt i den riktningen har röstats ned. Majoriteten har försvarat regeringen i stället för att slåss för länet. Det krävs till exempel en energipolitik som prioriterar befintlig och ny planerbar elproduktion, i stället för svajig vindkraft som riskerar att föröda länet. Det behövs mer statliga utvecklingsmedel till ekonomisk omstart.

När det gäller regional utveckling har vi drivit majoriteten framför oss mot ökade resurser för trygg basfinansiering i stället för kortsiktiga projektlösningar. Det krävs ännu mer pengar till långsiktig finansiering av miljöer och aktörer som bidrar till innovation och förnyelse av näringslivet. Konkreta åtgärder ska sättas in där de ger mest pang för pengarna i stället för att strösslas bort på politiska prestigeprojekt.

Att majoriteten är på väg att genomföra vissa av våra förslag, men först efter att ha röstat nej flera gånger, innebär att länet har tappat tid. Ett sådant förslag är etableringen av en regional företagsinkubator. Vi vill nu att regionen tar ökat ansvar för nationell marknadsföring av besöksnäringen, efter att majoriteten missat möjligheten att redan denna sommar bättre använda sig av digitala verktyg. Vidare måste regionen prioritera inköp av närproducerad mat, kött i synnerhet, framför ekologisk – en fråga där majoriteten bromsat för länge.

För oss är det självklart att en borgerlig regionmajoritet, i stället för en med slagsida åt vänster, är bäst skickad att genomdriva och verka för en borgerlig och landsbygds- och näringslivsvänlig politik i Kalmar län.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och viceordförande i Regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), oppositionsråd och viceordförande i Kollektivtrafiknämnden

Satsa på medarbetarna i pandemins frontlinje

Replik på debattartikeln: ”Länsunionens insatser för medarbetarna inom vården”.

I hela landet, även här i Region Kalmar län, har åtskilliga medarbetare inom vården slitit särskilt hårt under pandemins olika vågor. Vårdförbundet som bland annat företräder sjuksköterskor och biomedicinska analytiker, och är det största fackförbundet i regionen, jobbar efter devisen ”tacka med lön”. Och visst är lön en fråga som både innan liksom under och efter pandemin alltid är högaktuell.

Att frågan är så het just hos oss beror bland annat på att Region Kalmar län ligger i rikets lönebottenliga enligt Sveriges Regioner och Kommuner (SKR). För många yrkesgrupper lönar det sig inte att vidareutbilda sig, löneutvecklingen hinner inte med; nya medarbetare kommer in på ingångslöner högre än de som jobbat i över ett decennium; hyrbolagens personal lyfter löner som är mellan två och tre gånger högre än de fast anställdas. Detta gör att medarbetare med värdefull kompetens söker sig till andra arbetsgivare och regionen tvingas hyra in dyr bemanningspersonal.

Trots pandemin visar färska siffror från SKR att ungefär hälften av landets regioner lyckats minska sin hyrbemanning och istället satsa på sin fasta personal. Region Kalmar län tillhör dessvärre inte dessa. Sedan 2010 har kostnaderna för bemanningspersonal ökat från 40 miljoner kronor om året till att närma sig en kvarts miljard kronor årligen! Länsunionen (S, C, L) beskriver i tidningen den 23/6 en rad satsningar som uppenbarligen inte uppnått önskad effekt.

Moderaterna och Kristdemokraterna erbjuder en palett av åtgärder för att behålla egna medarbetare samt bli en mer attraktiv arbetsgivare och råda bot på de skenande kostnaderna för inhyrd bemanning. Det innehåller bland annat en reform som fullt genomförd innebär en löneökning för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor om 10.000 kronor mer i månaden, en genomlysning av grundbemanningen så att färre pass går kort och fler orkar jobba, vidareutbildningssatsningar liksom bonus för trohet, jobb på landsbygdskliniker med personalbrist och mycket mer. Vi Moderater och Kristdemokrater har under många år försökt få till förändring men fått nej varje gång av Länsunionen, för att sedan återfinna några av förslagen lätt modifierade i majoritetens budget. Vi väntar således med spänning på höstens budgetarbete och hoppas att fler av våra förslag anammas även i år!

Carl Dahlin (M) vice ordförande personalutskottet

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M) Region Kalmar läns personalutskott

Folkviljan sjabblas bort

Debaclet kring upprustningen av väg 136 genom Mörbylånga kommun fortsätter. Nyligen träffade politiker från kommunen och regionen företrädare från Trafikverket, som visade litet intresse för Centerpartiets och Socialdemokraternas egna alternativ.

Istället föreligger stor risk att satsningarna går upp i rök. Det innebär inga säkra korsningar, inga cykelvägar, ingen förbättrad framkomlighet, samt ingen ökad säkerhet för cyklister och gångtrafikanter som istället tvingas fortsätta gå över väg 136.

Kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S) deklarerade efter mötet att en ny ÅVS (åtgärdsvalstudie) ska göras. Men det är inte sant, Trafikverket har inte alls beslutat om detta. Snarare verkar det inte bli några satsningar alls genom Mörbylånga kommun. Det är oansvarigt att S och C prioriterat särintressen istället för folkviljan, som klart och tydligt önskar ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet.

Majoriteten i Mörbylånga kommun har spelat ett högt spel med hundratals miljoner kronor och trafiksäkerheten på Öland som insats. På krismötet med Trafikverket lämnade myndigheten en öppning för att plocka upp pennan och fortsätta arbetet med 136:an, men då var kommunen tvungna att skriva under avtalet som låg på bordet – något S och C vägrade. Varför Wärenfalk påstår något annat i media kan bara hon förklara.

Att nu istället ta ett större omtag kommer fördröja alla trafiksäkerhetsåtgärder, tidigast 2034 verkar spaden kunna sättas i jorden, om det ens blir av – det är nämligen inte alls säkert att det vare sig kommer att göras en ny ÅVS eller att Trafikverket anser att en mindre ombyggnad kan motiveras av samhällsnyttan.

Dessutom är Wärenfalks partivänner i andra delar av länet redan och rycker i pengarna som skulle gått till Mörbylånga. Och det finns gemensamma beslut, fattade i god demokratisk ordning, om att prioritera andra vägar i länet i den kommande regionala infrastrukturplanen.

Tyvärr verkar loppet kört, och den farhågan har regionrådet Karin Helmersson (C) bekräftat. Istället kommer andra projekt gå före och väg 136 genom Mörbylånga kommun hamnar på efterkälken. Ansvaret för detta frånskriver Helmersson sig medan Wärenfalk och Arnesson måhända inte inser vad de ställt till med, men detta praktfiasko landar emellertid tungt på bägges axlar.

Carl Dahlin (M), oppositionsråd i Region Kalmar län
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd i Region Kalmar län
Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd i Mörbylånga kommun

Du ska kunna lita på sjukvården!

Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar på sjukvården i vår region med en personal som trots allt har gjort ett alldeles utomordentligt jobb, men priset har varit högt – de har bland annat gått på knäna med långa arbetsdagar, stress och oro.

Nu när trycket är på väg att minska inom vården av coronapatienter är det viktigt att vår personal får den återhämtning och kompensation som krävs. Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna kommer jobba för att det sker. 

I pandemins spår ser vi också ett annat problem, nämligen den vård som inte blev av på grund av nedstängningar och neddragningar som gjordes under lång tid inom olika verksamheter. Det är det vi kallar för vårdskuld eller uppskjuten vård. Det är en stor andel patienter som inte fått sin inplanerade vård och utredningar, som bedömts kunna vänta. Det arbetet har startat och kommer vara en av vårdens viktigaste uppgifter framöver. Vi är beredda att lägga de resurser och göra de förändringar som krävs för att alla ska få vård inom rimlig tid. 

Vi ser att skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper synts väldigt tydligt under det år pandemin varit påtaglig. Därför lägger vi stora satsningar på regionens folkhälsa med riktade insatser till de som behöver det mest, oavsett var i länet man bor. Även digitaliseringen som utvecklats starkt under pandemiåret måste kunna fortsätta utvecklas och användas på fler sätt inom sjukvården.

Resurserna till primärvården, exempelvis vårdcentraler och barn- och ungdomshälsan, behöver öka för att den verkligen ska kunna utgöra basen för regionens hälso- och sjukvård, vilket också innebär att vården kommer närmare människor. Vi vill införa en informations- och bemötandegaranti som gör att du som patient alltid ska få tydlig information, och det stöd du behöver i din sjukdomsprocess. Det handlar om att alltid ge alla patienter ett professionellt bemötande i alla kontakter med sjukvården. 

Varannan kvinna som föder barn utan kejsarsnitt drabbas av någon form av förlossningsskada. Ibland innebär det ett långvarigt medicinskt, psykiskt och socialt lidande för kvinnan. Vi anser att vår sjukvård ska vara generös med att behandla åtgärdbara förlossningsskador, inte bara medicinskt utan även för skador av större skönhetskaraktär som ett led i ett införande av en nollvision mot förlossningsskador. 

Men det viktigaste för oss är ändå en bättre folkhälsa som resulterar i färre som behöver uppsöka vården, och färre som behöver specialistvård av något slag. Folkhälsomyndigheten har efterlyst mer kraftfulla satsningar för att minska psykisk ohälsa, övervikt och fetma. Dessa problem har ökat drastiskt de senaste åren både bland barn och vuxna. Världshälsoorganisationen, WHO, talar om en fetmaepidemi som på sikt kommer resultera i att allt fler drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Om preventiva insatser sätts in tidigt för att motverka ohälsa och stärka livskvaliteten, blir det en enorm vinst för den enskilde och vården. Vi vill därför skapa bättre samverkan och fler strategiska insatser tillsammans med kommunerna, skolorna och sjukvården för att skapa en mer hälsosam livsstil, speciellt bland barn och ungdomar. 

Snart kommer Region Kalmar län att besluta om en ny budget för framtiden och där hoppas vi att de styrande politikerna i S, C och L lyssnar på Moderaterna och Kristdemokraternas goda förslag för en bättre, effektivare och mer patientnära sjukvård. 

Jimmy Loord (KD), regionråd och vice ordf. beredningen för hälso- och sjukvård
Jonas Lövgren (M), regionråd och vice ordf. beredningen för hållbarhet och hälsa

Vi behöver våra bensinmackar!

I Smålands inland finns ett antal samhällen utanför centralorterna som har en drivmedelsanläggning som även fungerar som nav för samhällsservice, då annan service ofta försvunnit.

Förutom att sälja livsmedel och dagligvaror, fungerar dessa mackar som ombud för både apotek, Svenska Spel, Systembolaget och posten. De har en viktig funktion som tankställe i närområdet – inte bara för boende, besökare och turister, utan också för hemtjänst, räddningstjänst, parkförvaltning och andra samhälleliga servicefunktioner.

I juli 2022 träder nya regler i kraft, vilket kan medföra oöverstigliga kostnader för framförallt mindre mackar på landsbygden. Enligt branschorganisationen Svensk Bensinhandel riskerar upp till 500 av dem att behöva stänga om ägarna inte utför lagstadgade åtgärder innan juli 2022, samtidigt som de miljöförbättringar som var syftet med lagen i så fall skulle utebli.

I Kalmar län har frågan tyvärr inte uppmärksammats och regionmajoriteten (S, C, L) har inte genomfört någon inventering för att utreda hur lagen slår här. Men att länet kommer drabbas – det är klart. Konsekvenserna, om en mack på en mindre ort tvingas stänga, drabbar inte bara näringsidkaren och de boende på orten, utan också kommun och region.

Investeringarna som krävs för att driva en mack vidare efter den 1 juli 2022 är betydande och många mackar i Kalmar län är i behov av stora investeringar för att förnya och förbättra sina anläggningar. De som inte ägs eller förvaltas av ett oljebolag riskerar att få sina tillstånd indragna när det nya lagkravet träder i kraft.

En del mackägare har gjort nödvändiga investeringar för att nå lagkraven, andra planerar för det. Enligt branschorganisationen ligger summan som ägaren ska finansieras på allt från 500 000 till två miljoner kronor, beroende på vilken insatser som är nödvändiga. Det är mycket att bära för en servicefunktion med låg förtjänst och liten marginal på drivmedel. Dessutom är bankerna ovilliga att låna ut pengar på grund av låg lönsamhet i branschen och den miljöskuld som varje anläggning byggt upp över tid. Regeringen har föresvävat möjligheten till visst ekonomiskt stöd – retroaktivt. Men det hjälper föga för en småföretagare som behöver pengarna till åtgärder nu.

Om det finns en vision att hela Sverige ska leva så måste även landsbygden ges den möjligheten. Det är därför nödvändigt att anpassa lagstiftningen, samtidigt som regionen medverkar till att ekonomiska åtgärder vidtas för att i möjligaste mån undvika att mackar på landsbygden läggs ner som en konsekvens den nya lagen.

Nu sätter vi press på regionmajoriteten som styr över den regionala utvecklingen och har goda ingångar till regeringsmakten att agera skyndsamt i frågan.

Den förra sommaren var en katastrof för besöksnäringen i vårt län. Låt därför inte de turister som besöker oss nästa sommar behöva mötas av nedlagda bensinstationer på väg till och genom vårt vackra län.

Jan R Andersson, riksdagsledamot (M)
Pär-Gustav Johansson (M)

Lyssna på oppositionen för bättre personalpolitik

Det är ett mycket oroväckande läge i länets sjukvård som Barometern rapporterar om.

Över 100 tjänster på sjukhusen som inte har kunnat tillsättas, bara till hälften ersatta med inhyrd personal – och ökad belastning på redan anställda som tvingas täcka upp mer än vad som är rimligt och hälsosamt.

Tyvärr är vi i Moderaterna och Kristdemokraterna i opposition i Region Kalmar län inte förvånade. Vi har gång på gång varnat för brister och påpekat hur viktigt det är att regionen förbättrar förutsättningarna för personalen, både för att behålla och för att kunna attrahera nya medarbetare. Vi har också lagt fram förslag efter förslag som vi är övertygade om hade haft effekt. I vårt budgetförslag för 2021 föreslog vi till exempel en lönesatsning på 20 miljoner kronor för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor. Det skulle innebära - när reformen är fullt ut genomförd – 10 000 kronor mer i månadslön.

Dessvärre har våra påpekanden och förslag mötts med likgiltighet från regionens politiska ledning, den S-ledda Länsunionen. Och här är det verkligt oroande i dagens situation i Region Kalmar län. Medan hela vård-Sverige står inför likartade utmaningar tycks den politiska ledningen i vårt län vara närmast unikt initiativfattig.

Ett exempel kan visa detta. Som alla inser har ett drygt år med coronapandemin satt delar av vården under mycket stor press. För att personalen inte ska duka under är det nödvändigt inte bara med extra betalt, utan också med möjlighet till återhämtning i tid. Men Länsunionen har inte tagit några initiativ för att skapa några sådana möjligheter, trots att det hade gått att få stöd även från oss i oppositionen. Det återhämtningspaket som sent omsider lades fram var nästan helt finansierat med statliga medel och utformat enligt statens riktlinjer. Återhämtning i tid saknades.

Samtidigt pågår en konstant skönmålning av verkligheten. Vi håller med om Vårdförbundets beskrivning att den politiska ledningen bara vill visa upp siffror som är bra.

Med kreativ statistik kan man minska antalet vakanser och få det att framstå som om mängder av ny personal har anställts. Men siffertrixandet saknar poäng. Verkligheten förblir den samma. Det är den verkligheten som medarbetarna förhåller sig till och som medborgarna kommer i kontakt med.

Barometerns rapportering om det mycket ansträngda personalläget borde bli en väckarklocka för majoriteten i Region Kalmar län. Släpp prestigen, inse verkligheten och samarbeta med oss i oppositionen för att ta itu med utmaningarna!

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Carl Dahlin (M)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet i Region Kalmar län

Höga förväntningar på regionens företagshälsovård

Regionstyrelsen beslutade nyligen om en omorganisation av företagshälsovården ”Arbetsmiljö och hälsa” för att bland annat kunna hantera efterdyningarna av pandemin, men också för att bättre fånga upp de behov som utredare slagit ned på under det senaste året då Arbetsmiljö och hälsa varit under lupp. Detta då signaler kommit att den interna företagshälsovården haft svårt att leva upp till sitt uppdrag.

Många, men inte alla, har istället valt att gå till externa utförare. Det politiska beslut som fattades på regionstyrelsen handlar främst om samstämmighet på ledningsnivå, något S, C och L verkar nöja sig med. Vi Moderater och Kristdemokrater i opposition vill lägga mer fokus på kvaliteten i det stöd våra medarbetare efterfrågar och behöver, inte minst alla de som arbetat oerhört långa och slitsamma pass under pandemin.

För att erbjuda våra medarbetare en god företagshälsovård bör regionen sätta som mål att bli certifierade av Sveriges Företagshälsor, det är ett kvalitetsmått som är viktigt att nå upp till. Idag är Arbetsmiljö och hälsa duktiga på exempelvis förebyggande insatser och ergonomi, men vi ser ett behov av förbättring inom bland annat konflikthantering. Samtliga genomgångar av Arbetsmiljö och hälsas verksamhet under det senaste året har i olika grad riktat kritik mot den företagshälsovård som Region Kalmar län erbjuder, där fokus på nedslagen bland annat handlat om tillit, professionalitet och opartiskhet.

Kristdemokraterna och Moderaterna vill ha tydligare och tätare uppföljning av företagshälsovårdens utvecklings- och kvalitetsarbete. Region Kalmar län har som ambition att vara en av landets bästa arbetsplatser. Det är därför angeläget att se sig omkring i landet och söka efter ”best practice” för nöjdare medarbetare samt god kvalitet i det stöd och den hjälp som erbjuds. Då kan vi sätta målet att också ha en av Sveriges bästa företagshälsor.

Carl Dahlin (M), vice ordförande i personalutskottet
Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsberedningen
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), ledamot i personalutskottet
Region Kalmar län

Länet måste återstartas efter pandemin

För drygt ett år sedan slog coronapandemin ned som en bomb i Sverige. Och konsekvenserna och följdverkningarna av detta är ett flertal. Vi har många utmaningar framför oss, men vi ser även många utvecklingsmöjligheter. Så när pandemin äntligen klingar av är det dags att återstarta Kalmar län. Vi moderater och kristdemokrater vet hur.

Vi har tagit fram riktlinjer för det budgetförslag vi tillsammans kommer presentera inför valet nästa år. Med utgångspunkt i just pandemin så lägger vi redan nu skarpa förslag som vi är säkra på ska hjälpa länet att återhämta sig snabbare.

Redan innan pandemin hade regionen stora ekonomiska utmaningar. Regionen har också en växande vårdskuld till följd av inställd och uppskjuten vård. Även kollektivtrafiken har gjort stora ekonomiska förluster. Det är därför av största vikt att vi att vi får ordning på ekonomin, att vi tar fram en fördjupad ekonomisk plan över hur statsbidragen ska nyttjas och fördelas över tid, när vi går ur pandemin och bland annat måste komma ikapp med vårdskulden.

Barn och ungas psykiska hälsa har länge varit en ödesfråga, vi måste göra det mycket enklare för både dem och deras föräldrar att veta vart de ska vända sig vid psykisk ohälsa. En tydlig väg in, helt enkelt. Vi vill få fler aktörer till länet som kan jobba med barn och ungas hälsa genom att barn- och ungdomspsykiatrin måste bli en del av vårdvalet. 

I pandemins spår kunde vi snabbt se att det inom äldreomsorgen fanns stora brister. Regionen måste bli mycket bättre på att ta hand om sina äldre invånare, och ta ansvar för att höja den medicinska kvaliteten i äldreomsorgen. Vi vill se äldremottagningar i länet, där kan man anpassa vården efter de äldres behov och få en större helhetssyn över hälsotillståndet. Men även de äldres psykiska hälsa måste prioriteras. Genom social aktivitet på recept kan vi ta oss ett steg i rätt riktning.

Det har inte kunnat undgå någon vilka storartade insatser vår sjukvårdspersonal gjort under pandemin. Och det kommer vara oerhört viktigt att de får den återhämtning de behöver, detta genom ett ”post-corona-paket” som bland annat ska innehålla återhämtning i tid. Men även innan pandemin var påfrestningarna svåra. Vi behöver en tydligare lönespridning där kunskap, ansvar och erfarenhet måste löna sig bättre än idag. 

Vi har under pandemin insett alltmer hur viktigt det är med snabb och pålitlig uppkoppling, därför måste vi jobba för att staten ökar bredbandsstödet. För kollektivtrafiken måste vi se till att sprida ut resandet över dagen, med tidsdifferentierade biljettpriser som ger billigare resa vid lågintensivtrafik, men höjer intäkterna, skulle vi kunna få resenärer att undvika rusningstider med fulla bussar och tåg. Och med en länsfärdtjänst i länet skapar vi ökad jämlikhet och möjligheter för personer med funktionsnedsättning.

Men även näringslivet i länet behöver ett lyft. För ett aktivt näringsliv av företag inom besöksnäringen måste regionen bland annat ta större ansvar för nationell marknadsföring. 

Detta är drygt en handfull förslag från de budgetriktlinjer vi lagt fram. Vi fortsätter vårt arbete att jobba fram innovativa och nödvändiga förslag och idéer på hur Kalmar län ska bli bättre att bo och verka i.

Malin Sjölander (M), regionråd och gruppledare
Jimmy Loord (KD), regionråd och gruppledare

Äldresjukvården behöver stärkas

Socialdemokraterna sätter alltid systemet före den enskilde individen. System (S) skapat decennier tillbaka i tiden ska till varje pris försvaras och förvaras. I tidningen den 27 april bekräftar Margareta Lööf Johanson och Mathias Karlsson denna linje då de fått för sig att Moderaterna försöker skapa kommunala läkare. Det är fel, men som vanligt är det svårt att få Socialdemokraterna att inse något när de väl fått för sig en idé.

Vad vi Moderater menar, med stöd från både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt Coronakommissionen, är att sjukvården för de äldre måste stärkas genom mer och kontinuerlig läkarkontakt. Idag erbjuder både primärvård liksom sjukhusens geriatriska mottagningar detta, men kontinuiteten för de äldre som lever på omsorgsboende måste bli bättre. Det vill vi lösa genom att låta regionalt anställda läkare enkom fokusera på att serva kommunernas särskilda boenden och hemsjukvård. Vi fokuserar på innehåll, före form – detta skiljer oss och Socialdemokraterna åt.

I dagarna kommer vi regionala och kommunala företrädare för medarbetare och sociala frågor att träffa geriatriker och primärvårdsläkare för att se om vi gemensamt eller med stöd av varandra kan tillskapa förutsättningar för en bättre äldresjukvård och kontinuitet genom bättre läkarnärvaro inom omsorgen. Det skulle definitivt gynna våra äldre om Socialdemokraterna också fokuserade på individen, istället för att omfamna förlegade system in absurdum.

Carl Dahlin (M), oppositionsråd Region Kalmar län
Eva Folkesdotter Paradis (M), distriktsköterska och vice ordförande socialnämnden Mörbylånga
Annica Portland Bengtsson (M), läkare och ledamot omsorgsnämnden Kalmar
Måns Linge (M), 1:e vice ordförande omsorgsnämnden Kalmar

Stor risk för uteblivna satsningar på Öland

Trafikverket har lämnat besked till Mörbylånga kommun. De avbryter planeringen av de föreslagna förbättringsåtgärderna för väg 136 som inkluderar nya lösningar för trafikproblemen i både Glömminge och Algutsrum, och lämnar därmed sträckan Isgärde-Brofästet utan några satsningar av betydelse.

Satsningarna skulle för Mörbylånga kommun innebära stora förbättringar vad gäller trafiksäkerheten längs väg 136. Det handlar bland annat om cykelväg, trafiksäkra korsningar, gång- och cykeltunnlar, samt en klart positiv påverkan på framtida exploateringar i både Strandskogen och Glömminge. I och med Trafikverkets besked riskerar vi fortsatt undermålig situation i Glömminge, som både är barnfarlig och trafikfarlig, liksom en ”lösning” för Algutsrum som kanske var passande då Ölandsbron var nybyggd men inte dimensionerad för vare sig nutid eller framtid.

Efter den senaste tidens turer mellan Trafikverket, Ölandskommunerna och Region Kalmar län har den politiska majoriteten i allmänhet, och Centerpartiet i synnerhet, haft ett ansvar att länka samman kommun och region för att komma framåt. Men mötena mellan politiken, där de viktiga besluten tas, som Anna-Kajsa Arnesson (C) hade i uppdrag att samordna uteblev och Trafikverket meddelade således att de blåser av vidare arbete med satsningarna på och omkring väg 136 genom Mörbylånga kommun. En anledning beror på ointresset från den politiska ledningen i kommunen. Och nu är farhågan att pengarna lämnar Öland för andra projekt i Kalmar län istället, ”där de gör mest nytta” enligt Centerpartiets regionråd Karin Helmersson.

Men krismöten blir det trots allt. Det har Moderaterna i Region Kalmar län drivit fram, samtidigt som det av uttalanden i tidningarna verkar som regionmajoriteten redan givit upp. Vidare kommer Moderaterna till kommande kommunfullmäktige i Mörbylånga liksom regionfullmäktige ställa frågor till ovan namngivna ansvariga centerpolitiker om hur förbättringarna av trafiksäkerheten utmed väg 136, gång- och cykelvägar, liksom förbättrad trafiksituation i Glömminge och Algutsrum ska kunna bli av. Annars bör Centerpartiet och även Socialdemokraterna förklara för medborgarna varför stora investeringar i öländsk infrastruktur, särskilt inom Mörbylånga kommun, istället hamnar i andra delar av länet och varför det skulle vara mer angeläget.

Carl Dahlin (M), oppositionsråd
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Region Kalmar län

Bättre stöd till besöksnäringen brådskar

Sommaren närmar sig och länets besöksnäring håller andan: En sommar till med en pandemi och stränga rekommendationer – hur ska det gå?

I Vimmerby kommun drabbades besöksnäringen särskilt hårt förra sommaren när Astrid Lindgrens Värld stängde, samtidigt som det fanns andra kommuner i länet som klarade sig förhållandevis bättre.

Bokningsläget var tidigare i våras lägre jämfört med samma tidpunkt förra året, som i sin tur naturligtvis var ännu lägre än 2019 samma tidpunkt. Konkurrensen från andra delar av landet är stenhård, men om människor avvaktar in i det sista på grund av det osäkra läget, är det fortfarande möjligt att locka fler besökare till vårt län genom marknadsföring. Regionen behöver ta sitt ansvar för detta.

Därför har vi moderater lämnat in en motion där vi förslår att regionen skyndsamt tar fram ett slags digital ”En väg in”-lösning som samlar information om länets besöksmål på ett enda ställe. Denna hemsida och/eller app kan regionen sedan marknadsföra via sina egna kanaler för att locka hit fler inhemska turister i sommar. Liknande lösningar lanserades snabbt på andra håll i landet redan förra sommaren.

Vi kan enkelt föreställa oss regionmajoritetens invändningar: det hinns inte med till sommaren. Det har vi försökt förr, men det rann ut i sanden. Kalmar län saknar ett gemensamt varumärke som drar. Som exempel.

Men: Regionen har nyligen lanserat uppmärksammade hemsidan www.flyttahit.nu som riktar sig till människor som överväger att flytta till länet permanent; varför inte något liknande för tillfälliga besökare? Man kan tänka sig en provisorisk lösning redan i sommar, som sedan vidareutvecklas. Att regionen tidigare har misslyckats är ingen ursäkt för att inte göra ett nytt försök. Särskilt inte i nuvarande besvärliga läge för besöksnäringen och med tanke på hur tekniken har utvecklats.

Politik är att vilja, och där det finns en vilja finner man allt som oftast en väg. Om majoriteten inte anser att det finns tid att behandla och bifalla vår motion innan sommaren, skulle vi bli lika glada om man istället och så snabbt som möjligt gav i uppdrag åt regionens tjänstepersoner att redan nu börja jobba på en lösning i enlighet med motionens innehåll.

Det brinner i knutarna om regionen ska hinna ta ansvar för att stötta besöksnäringen genom en minst sagt utmanande sommar.

Monica Ljungdahl (M)
Åke Bergh (M)
Kaj Holst (M)
Eddie Forsman (M)
Malin Sjölander (M)
Pär-Gustav Johansson (M)