När pengarna tar slut får skattebetalarna stå för notan

Svar på debattartikeln "Sjukvård före skattesänkningar med fortsatt S-styre" den 13 december.

Socialdemokraterna är sig lika. Så fort någon överhuvudtaget antyder att det vore fördelaktigt om medborgarna i länet skulle kunna få behålla några kronor extra av sin intjänade lön så blåser de direkt i undergångsbasunerna.

Men hur stor andel av lönen ska Socialdemokraterna få ta del av? Under de senaste tio åren har Socialdemokraterna höjt skatten inte mindre än tre gånger i Region Kalmar. Så fort de får ekonomiska svårigheter höjs skatten.

Under mandatperioden har vi, tillsammans med Kristdemokraterna, lagt en mängd skarpa förslag att göra en fördjupad genomlysning av regionens ekonomi för att kunna kartlägga om skattepengarna hamnar rätt. Det är politikens yttersta ansvar att varje dag tillse att inget slöseri sker och att den skatt länsinvånarna betalar går till viktiga gemensamma åtaganden. Det finns stenar att vända på – men Socialdemokraterna vill inte ens försöka. 

Alla våra förslag har dock avslagits. Men Socialdemokraternas enkla lösning kvarstår: när pengarna tar slut får skattebetalarna stå för notan. För någon annan lösning tycks de inte se.

I samband med att regionmajoriteten (S, C och L) aviserade sitt samarbete efter valet 2018 meddelade de att skatten inte skulle höjas under mandatperioden. Men bara månader senare gick de ut med att en skattehöjning på 49 öre var ofrånkomlig då Region Kalmar befann sig i en ekonomisk kris. Den försämrade ekonomin berodde bland annat på kostnaden för inhyrd personal. Intäkterna skulle bidra med ytterligare 250 miljoner kronor. Frågan är dock – om nuvarande skattenivå är så idealisk, varför föreslog inte Socialdemokraterna det före valet eller när de förhandlade med C och L?

Ändå ökar kostnaderna för inhyrd personal för tolfte året i rad, nu landar summan på 250 miljoner kronor. Ett hån mot Region Kalmars trogna medarbetare. En utgift som skulle kunna vara betydligt lägre om Socialdemokraterna under åren valt att vidta åtgärder i stället för att så ansvarslöst spendera skattebetalarnas pengar hejvilt. Då hade en skatteökning under mandatperioden inte behövts.

Att som ledande parti i regionen inte ens vilja försöka genomlysa ekonomin och ta kontroll är ett kvitto på att Socialdemokraternas vilja att ta politiskt ansvar inte finns och att nya krafter behövs. Den kraften att leda finns hos Moderaterna.  

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Jonas Lövgren (M), oppositionsråd
Carl Dahlin (M), oppositionsråd

Satsningarna på infrastruktur saknar täckning

Replik på debattinlägg om infrastruktursatsningar i Kalmar län.

Vi har fått ett finger, eller till och med en hand, men nu ska vi ha hela armen. Med denna säregna liknelse beskriver länets ledande socialdemokrater länets del av Trafikverkets förslag till investeringar i svensk infrastruktur fram till 2033.

I verkligheten blev det inte ens en tummetott till nya investeringar. Av 800 miljarder i planen föreslås 1,4 miljarder satsas i Kalmar län, det mesta på objekt som beslutades redan i förra planen. Det är inte ens 0,2 procent. Hur S-politikerna kan beskriva en så skev fördelning av nationella resurser som en framgång begriper vi inte.

Inte heller när det gäller vad pengarna ska gå till är S-politikernas glädje motiverad. Visst omnämns i planen att det nya signalsystemet ERTMS ska införas på Tjustbanan och en del av Stångådalsbanan. Men ERTMS är ett system som Sverige har åtagit sig att införa utifrån EU-påbud. Om denna ”satsning” inte hade gjorts, hade tågtrafiken på Stångådals- och Tjustbanorna fått läggas ner. De nya tåg som har införskaffats skulle ha blivit obrukbara.

ERTMS är också det enda som nämns angående tågtrafiken. Inga av de stora satsningar som alla partier i Kalmar län har efterlyst gemensamt – elektrifiering, dubbelspår på kust till kustbanan och ombyggnation av stationen i Emmaboda – finns med.

De nya vägsatsningarna vi slagits för finns inte heller med, vilket är än mer alarmerande. Trafikverket själva är i sitt förslag tydliga med att statusen på landets vägar kommer fortsätta att försämras med nuvarande politiska prioritering av järnväg i allmänhet och nya höghastighetsbanor mellan storstadsregionerna i synnerhet.

Vi kämpade tillsammans för ett paket med statlig finansiering till Stångådals- och Tjustbanan på 1,5 miljarder kronor under ett par år. Socialdemokraterna vet naturligtvis att detta arbete hittills inte har burit frukt. Men plötsligt är de nöjda med något långt mindre.

Socialdemokraternas glödande entusiasm över ”satsningarna” på infrastruktur saknar täckning. Om det är naivitet eller ett klumpigt försök att föra länsinvånarna bakom ljuset låter vi vara osagt.

Pär Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), vice ordförande kollektivtrafiknämnden
Malin Sjölander (M), gruppledare, Region Kalmar län
Jimmy Loord (KD), gruppledare, Region Kalmar län
Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot

Regionen måste se även det som inte är bra

Region Kalmar läns medarbetarenkät har nyligen presenterats. Som vanligt ligger det stora fokuset på det som redan är bra, medan det som behöver förbättras oftast avhandlas i en bisats.

Det finns såklart mycket som är bra, regionens 7 000 medarbetare ser ju till att allt fungerar. Men det är att göra det väl enkelt för sig att helst förbise de utmaningar som ändå finns – de blir ju knappast åtgärdade om de bara sopas under mattan. Enkäten visar på fortsatt behov av att förbättra ett antal springande punkter:

Ännu instämmer endast 18 procent av medarbetarna till fullo att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Det är fortfarande ett lågt resultat när ambitionen är att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Likaså har inte 27 procent någon åsikt eller instämmer inte med Länsunionen när de påstår att det inte finns någon tystnadskultur i organisationen. Det är så klart inte bra när det finns så spridda åsikter om samma sak. Framförallt måste regionen bli bättre på att orka lyssna in allt, inte bara det som är bra, för att de områden där förändring behövs ska ha en chans till bättring.

Likaså framgår det återigen att ledning och styrning, det vill säga toppskiktet, fortfarande har ett arbete att göra för att vinna fler medarbetares förtroende. Allt fler är nöjda med sin närmaste chef, men förtroendet uppåt i organisationen har en bra bit kvar. Det handlar om hur förändringar förankras och förmedlas.Om att visa uppskattning och förståelse för vardagen ”nere på golvet”. Som en del i att just bli bättre är vi politiker, åtminstone M och KD, ofta ute och träffar medarbetare på ”golvet” – den senaste tiden om än digitalt – för att minska klyftan till beslutsfattarna.

Det är positivt att fler medarbetare väljer att delta i medarbetarenkäten och därmed visar ett engagemang i sin arbetsplats och villkoren där. Arbetsmiljörelaterade frågor har under pandemin seglat upp som alltmer viktiga för många. Från politikens sida har vi lagt stor tyngd vid att placera dessa frågor i centrum. Just arbetsvillkor i allmänhet och arbetsmiljö i synnerhet på exempelvis akutmottagningen på Länssjukhuset behöver åtgärdas. Förutom en ständigt närvarande stress i vardagen har hot och våld ökat kraftigt de senare åren. Akutens medarbetares åsikter om den försämrade personalsäkerheten har nått alarmerande nivåer. Runt 90 medarbetare har de senaste fem åren lämnat, mestadels beroende på grund av att man inte orkar jobba kvar. Det är gammal som ung, som vittnar om en allt tuffare arbetsmiljö som anledningen till att man söker sig vidare.

Moderaterna och Kristdemokraterna har under årens lopp presenterat en rad åtgärder för att få fler medarbetare att stanna, att fler ska uppleva regionen som en attraktiv arbetsgivare och att fler ska söka sig hit. Det handlar om en bred palett av åtgärder, där bland annat bättre löner och lönespridning, fler möjligheter att göra karriär, arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och en översyn av grundbemanningen ingår. Dessa har Länsunionen (S, C och L) kategoriskt sagt nej till – samtidigt som deras egen verktygslåda för att möta Region Kalmar läns utmaningar ekar tom.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Vi ser samhällsproblemen och är redo att ta oss an dem

Om mindre än tio månader går Sverige till val i kommuner, regioner och riksdag – val som blir helt avgörande för hur vårt lands framtid kommer att se ut.

Ska vi fortsätta få notiser om skjutningar och gängmord dagligen i våra mobiler? Kommer den gröna omställningen haverera och jobb försvinna på grund av en energikris? Ska Kalmar län fortsätta ha en Europaväg som i andra länder hade kategoriserats som oduglig och en infrastruktur som är ett hinder för tillväxt? Och ska patienter tvingas fortsätta vänta på vård som i andra länder ges mycket snabbare än här?

Om du svarat nej på ovanstående frågor, så ska du fortsätta läsa.

Vi moderater är i grund och botten optimister. Vi tror på varje människas kraft att lyckas om rätt förutsättningar ges. Vi tror på framtiden och att de stora problemen går att lösa. Men vi anser också att för att kunna lösa problemen måste vi politiker först se dem och erkänna att de finns. Den insikten saknas helt av de partier som under mandatperioden utgjort regeringsunderlag och styr vår region.

När vi nu börjar mobilisera för valrörelse är vi beredda på att samtala med väljarna om de problem som faktiskt finns i länet och i landet, samt leverera lösningar på dem. För lösningar finns.

Vi vill till exempel kraftigt reducera hyrbemanningskostnader inom vården och samtidigt satsa på medarbetarna så att invånarna i Kalmar län kan erbjudas tryggare vård. Vi vill satsa på 1177 så väntetiderna för den första vägen in i vården kortas. Vi vill omedelbart starta en energikommission för att kunna kartlägga dagens och morgondagens energibehov i länet, så vi vet vad som behöver göras för att nya företag faktiskt ska kunna etablera sig här och en grön omställning av samhället kan bli möjlig.

Vi anser också att arbetet med att jobba för ökade statliga infrastruktursatsningar i Kalmar län – som allt för länge uppgått till en tiondel av vad länet borde ha per capita – måste reformeras från grunden.

Vi vill också satsa på skolan så att fler barn i tidigt skede får hjälp att lyckas. Att alla barn ges en läsgaranti är en helt avgörande förutsättning för att de ska lyckas i livet.

Detta är några exempel på frågor som vi nu kommer att jobba vidare med tillsammans. För en sak är helt säker – vi är realistiska optimister som ser samhällsproblemen och är mer än redo att ta oss an dem.

Marie Nicholson, riksdagskandidat (M)
Lars Engsund, riksdagskandidat (M)
Emil Jörgensen, riksdagskandidat (M)
Malin Sjölander, oppositionsråd Region Kalmar län (M)
Pär-Gustav Johansson, oppositionsråd Region Kalmar län (M)

Räcker inte med små kliv – nu behövs sjumilakliv

För några dagar sedan kunde vi läsa om hur Länsunionen vill återstarta Kalmar län efter pandemin. Grunden är den budget som regionfullmäktige har fattat beslut om. I många delar finns en bred politisk samsyn om utmaningarna och lösningarna på dem. Men det finns även skillnader som måste diskuteras.

När Länsunionen skanderar att de är rustade för återstarten och gör offensiva satsningar, ska vi påminna oss om att grunden är högst tillfälliga statsbidrag motsvarande nästan en halv miljard. Redan 2023 kommer dessa halveras. Hur ekonomin ska hanteras då är höljt i dunkel.

Ofta refererar Länsunionens till arbetssättet ”små steg varje dag”. Det har i många sammanhang varit ett bra arbetssätt för att utveckla vården, men det räcker inte i alla sammanhang. Ett tydligt exempel är kostnaderna för hyrbemanning som eskalerat från 40 miljoner kronor per år till hisnande 250 miljoner i år enligt prognoserna. Här räcker inte små steg till. Här behövs sjumilakliv. Det gläder oss att Länsunionen äntligen börjat lyssna på våra idéer om hur regionen ska komma till rätta med bemanningsproblemen, men varför gjorde man inte det förrän nu? Vi kan själva se konsekvenserna av deras fördröjda politik i media dagligen, med orolig och utpumpad personal och stängda vårdplatser som följd.

Redan förra året lade vi konkreta förslag för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin. De avslogs. Resultatet blev ännu fler som fick vänta på hjälp. Att länets unga ska vänta på vård på grund av politisk prestige är bara sorgligt. Nu hoppas vi att de får hjälp – när våra förslag genomförs men ett år senare.

Slutligen. Satsningar med statsbidrag på grön återstart i alla ära. Men vad såväl företagare som medborgare i länet oroar sig för just nu är om man ska ha råd att betala elräkningen i vinter. Ska företag kunna bygga ut eller etablera nytt, eller kommer energibristen sätta stopp för det? Vi vill skyndsamt tillsätta en energikommission som kartlägger länets förutsättningar och sårbarhet i dag och i morgon så att vi i regionen tillsammans med våra riksdagspolitiker kan fatta beslut som gör att Kalmar län står starkt och kan genomföra en grön omställning.

Vi i M och KD är realister och optimister. Det är en nykter syn på verkligheten. Vi är en garant en handlingskraftig politik som löser samhällsproblemen.

Malin Sjölander (M), gruppledare och oppositionsråd Moderaterna
Jimmy Loord (KD), gruppledare och oppositionsråd Kristdemokraterna