Tänk nytt om morgondagens kollektivtrafik

Kollektivtrafiken behöver tänka nytt – det gällde före coronapandemin och det gäller ännu mer nu.

I arbetet med en strategi för Kalmar läns kollektivtrafik under 2020-talet har vi försökt få in detta perspektiv. Även om vi gärna hade sett ännu mer nytänkande ser vi positivt i synnerhet på ett utvecklingsområde som beskrivs i strategin, så kallad kombinerad mobilitet.

Vad döljs bakom detta krångliga begrepp? Det är inget mindre än en revolution. Utgångspunkten är inte vad som passar producenten, kollektivtrafikmyndigheten, utan vilka behov resenären har. Vi vill skapa den enkla resan. Det finns ingen konflikt eller konkurrens mellan offentligt och privat, utan resenären ska enkelt kombinera alla slags resor vem som än erbjuder dem. Och framgången mäts inte i hur många resenärer kollektivtrafiken ”tar” från bilarna, utan hur mycket invånarnas vardag förenklas.

I förslaget till så kallat trafikförsörjningsprogram som nu behandlas står det: ”Kombinerad mobilitet blir allt viktigare för att möta framtidens behov av resor. Trängseln i stadskärnorna tillsammans med starkare miljökrav gör att olika sätt att förflytta sig behöver kombineras.”

Och beskrivningen fortsätter: ”Bilen är oöverträffad för resor på landsbygden. För resor från landsbygd till stad, eller i och i närheten av staden, kan parkering vid viktiga bytespunkter eller infartsparkeringar (pendlingsparkering) för fortsatt resa i stark kollektivtrafik utgöra en möjlighet för att minska behovet av parkeringsplatser i centrum. Cykelpooler med koppling till kollektivtrafiken och viktiga målpunkter i staden eller samhället öppnar för ett nytt sätt att klara hela resan.”

Detta är precis det synsätt som behövs. För mycket av strävan inom kollektivtrafiken har handlat om att konkurrera med bilen på områden där bilen är överlägsen. Det är ett tvivelaktigt sätt att hushålla med skattemedel.

I praktiken har också kollektivtrafiken konkurrerat med cykling, vilket ur både miljö- och folkhälsoperspektiv är klart olyckligt. När bil, kollektivtrafik och cykel kombineras istället för att konkurrera blir helheten mycket bättre.

Idén om kombinerad mobilitet är inte alldeles ny. Den finns med även i den nu gällande strategin, där det talas om en gemensam sökmotor som redovisar såväl privata initiativ för mobil samåkning som utbudet i den samhällsstödda trafiken. Detta skulle vara angeläget att utveckla särskilt för områden vid sidan om de starka stråken.

Men vi hoppas och bedömer att utvecklingen under kommande år kommer att gå snabbare än den har gjort hittills. Det finns inga politiska, ekonomiska eller miljömässiga skäl till att olika sätt att färdas ska ställas mot varandra. Det finns heller inget skäl att se offentligt driven trafik som ”finare” än privata alternativ. Alla har sin funktion och är bra på sina områden.

Däremot tror vi att det offentliga behöver ta ett större ansvar för att främja kombinerad mobilitet. De tekniska utmaningarna är inte särskilt stora. Frågan är om politiken förmår uppbåda den energi och kreativitet som krävs.

Anders Andersson (KD), vice ordförande i kollektivtrafiknämnden
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden

Kostnaderna för hyrpersonal skenar i länet

I 10 av 21 av landets regioner minskar kostnaderna för inhyrd bemanning som andel av egen personal. I Region Kalmar län ökade hyrkostnaderna med närmare 10 procent. Det är en gåta varför Region Kalmar inte gör mer för att lyckas.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterade nyligen fjolårets statistik på bemanningstrenderna för inhyrd personal i hälso- och sjukvården. I 10 av 21 av landets regioner minskar kostnaderna för inhyrd bemanning som andel av egen personal. I Region Kalmar län ökade hyrkostnaderna med närmare 10 procent. Detta trots att Länsunionen (S, C, L) ökat målet för hyrbemanningskostnader om 2 procent till 5 procent, av den totala lönekostnaden.

På tio år har kostnaderna ökat från 45 miljoner kronor till snart en kvarts miljard årligen – som jämförelse kan nämnas att skattehöjningen som genomfördes för ett år sedan motsvarar hela den summan. Problematiken har under tio års tid bara eskalerat. Det går således inte skylla på covid-19. Samtidigt ser vi nämligen att, trots pandemin, har nära hälften av landets regioner lyckats vända trenden. Region Kalmar län bör lära mer av dessa och inse att det krävs fler insatser än idag för att komma till bukt med de skenande hyrbolagskostnaderna, men Länsunionen tycks ha gett upp den kampen.

Moderaterna och Kristdemokraterna har föreslagit en palett av åtgärder för att råda bot på de kroniskt ökande hyrkostnaderna, som tydligare lönesatsningar och lönespridning, en genomlysning av grundbemanningen liksom satsningar på att behålla den egna personalen istället för dyra hyrlösningar. Dessa insatser har fungerat i de regioner som lyckats vända trenden. Det är en gåta varför Region Kalmar län inte gör mer för att lyckas.

Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande i personalutskottet Region Kalmar län

Att regera är att fatta beslut

Den svenska kärnkraften riskerar inom kort att avvecklas på ett sätt som varken folkvalda eller någon folkomröstning tagit ställning till. Om inte regeringen fattar ett första beslut om slutförvaret innan midsommar måste våra kärnkraftverk stegvis stänga ner sin elproduktion. Vad det innebär förstår alla efter denna vinter med rekordhöga elpriser.

SKB ansökte 2011 hos Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att få bygga ett sammanhållet slutförvarssystem för Sveriges använda kärnbränsle, omfattande en anläggning i Östhammars kommun samt en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun i enlighet med KBS-3 metoden.

2018 konstaterade SSM att ansökan uppfyller myndighetens krav och kan beviljas tillstånd och Oskarshamns kommun tog ställning i vetofrågan inför regeringens beslut. Kommunfullmäktige beslutade att tillstyrka att regeringen beslutar att tillåta att en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle etableras vid mellanlagret Clab i Simpevarp.

Sedan dess har inget hänt. Regeringen förhalar omotiverat beslut om att tillåta slutförvar enligt KBS-3 och hänvisar till att det fortfarande finns osäkerheter, trots att expertmyndigheten tillstyrker. Det är anmärkningsvärt och äventyrar nu fortsatt drift av all svensk kärnkraft. Eventuella oklarheter behöver redas ut omgående så att inte regeringsbeslutet försenas ytterligare.

SKB har lagt omfattande resurser på framtagning och forskning kring KBS-3. Mycket av forskningen har bedrivits på Äspö-laboratoriet i Oskarshamn och det finns stor tillit till den forskning och utvecklingsverksamhet som SKB bedrivit för att ta fram den nu färdiga slutförvarsmetoden. Att beslutet dröjer kostar årligen SKB 800 miljoner kronor, som ska betalas via kärnkraftens produktionskostnader, eller i slutändan via elpriset.

Det ligger alltså nära tillhands att misstänka att miljöminister Per Bolund (MP) har andra avsikter med att fördröja beslutet. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet vill belägga kärnkraftsindustrin med höga kostnader och samtidigt ge andra energislag stora subventioner. När regeringsföreträdare hävdar att marknaden valt bort kärnkraften väljer de sällan eller aldrig att berätta vilka kostnader som ålagts kärnkraften samtidigt som andra energislag gynnas.

Oskarshamns kommun har varit aktiv i frågan om ett slutförvar under lång tid och genomgående tydlig med att det är angeläget att slutförvarsfrågan får en snar lösning samt att mellanlagret i Clab inte är ett långsiktigt alternativ. I kommunen finns stora förväntningar på att det sammanhållna slutförvarssystemet kommer tillstånd. Om frågan att utöka kapaciteten i mellanlagret skulle aktualiseras gäller inte det vetobeslut som fattats i kommunfullmäktige. Utfallet av en sådan prövning är ytterst osäker.

Osäkerheten kring slutförvaret gör att viktiga investeringar står och väntar, vilket är negativt för såväl näringslivets som kommunens, regionens och landets fortsatta utveckling. Situationen skapar även stora bekymmer för arbetet med att grön omställning av Kalmar län, med fler gröna jobb och minskade koldioxidutsläpp. Kärnkraften är viktig för att minska de samlade utsläppen av växthusgaser med 75 procent till 2040 och skapa förutsättningar för nya företagsetableringar i länet.

I grunden handlar det om vår framtid och möjlighet till en säker, effektiv och stabil elförsörjning alla årets dagar; om vår industris möjlighet att växa; och om möjligheten att göra samhälle mer hållbart. Det använda kärnbränslet finns här och nu, oavsett vad Miljöpartiet tycker.

Närings- och miljöministrarna är kallade till riksdagens utskott för att svara på frågor om slutförvaret. Om regeringen inte tar sitt ansvar nu, måste vi försöka tvinga fram ett beslut i riksdagen.

Jan R Andersson (M), riksdagsledamot Kalmar län
Pär-Gustav Johansson (M), regionråd med ansvar för regional utveckling (M)
Ingela Ottosson (M), kommunalråd Oskarshamn

Ärlighet varar längst – även om vaccin

Det är ingen hemlighet att vaccineringen mot covid-19 inte fick den start vi alla önskade. Vaccinleveranserna har inte kommit i den takt eller mängd som hade utlovats.

Den 26 februari meddelade Sveriges kommuner och regioner att mindre än en tredjedel av de planerade vaccindoserna hade levererats fram till dess, och att det därmed kan bli svårt att nå målet om att hela den vuxna befolkningen ska kunna vaccinera sig före halvårsskiftet. Flera regioner har gett motsvarande besked.

Så dystra som dessa besked kan tyckas, är det ändå av stort värde att medborgarna får dem. Coronahanteringen måste bygga på öppenhet, ärlighet och transparens. Det är bättre att medborgarna får bistra men tydliga besked tidigt än att vi från politiskt håll försöker sprida ”hopp” genom att undanhålla uppgifter så länge som möjligt.

Vid senaste mötet i Region Kalmar läns regionfullmäktige försökte vi från Moderaternas och Kristdemokraternas sida anspråkslöst resonera om behovet av tydlig kommunikation med den S-ledda Länsunionen.

Vaccineringens fortskridande är inte bara ett dagligt samtalsämne bland länsinvånarna, det kommer också ha stor betydelse för hur länsborna ska kunna planera sin tillvaro den närmaste tiden. Om prognoserna redan nu visar att en del av den vuxna befolkningen inte kommer att hinna få vaccin före semestern är det rimligt att ge det budskapet nu.

För detta fick vi en massa kritik, som gick ut på att vi är dysterkvistar och har någon politisk avsikt med att sprida tvivel om den politiska majoritetetens vaccinationsförmåga.

När det gäller det senare kunde inget vara längre från sanningen. Vi tror inte att Länsunionen gör vare sig från eller till när det gäller hur många som vaccineras i Kalmar län. Leveranserna av doser till Sverige bygger på EU:s upphandling och företagens förmåga att producera dem. Fördelningen av doser i Sverige görs nationellt, utifrån befolkningens struktur. Att Kalmar län ”ligger före” övriga är helt enkelt för att vi har en äldre befolkning.

Och själva den praktiska vaccineringsinsatsen löper helt utan inblandning från Länsunionen. Oavsett om målet nås eller inte nås ligger det bortom Länsunionens kontroll. 

Den politiska ledningens roll i detta skede är uteslutande att skapa förtroende för vaccinationskampanjen bland medborgarna. Vi är till exempel beroende av att många låter vaccinera sig för att nå effekt på befolkningsnivå. Men för att skapa förtroende krävs öppenhet, även om det som är svårt och frustrerande. 

När det gäller vår eventuella dysterhet konstaterar vi bara att svensk coronahantering hade tjänat på mer realism och färre fromma förhoppningar. Det har gällt från första början och det gäller även nu. Att ännu en gång sätta upp mål och strategier som visar sig omöjliga, och i det längsta hävda att de är fullt rimliga, kommer att innebära en svår påfrestning för medborgarnas tillit. Ärlighet varar längst, också när det gäller vaccineringen mot covid-19.

Malin Sjölander, regionråd och gruppledare (M)
Jimmy Loord, regionråd och gruppledare (KD)