En ungdomsmottagning på nätet

Den växande psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna är en av vår tids största utmaningar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har släppt en rapport som behandlar barns och ungas psykiska hälsa. Rapporten är på många sätt alarmerande då statistiken visar att ungas psykiska hälsa blir allt sämre. Den stora andelen unga som drabbas kan, vid utebliven vård, innebära stora konsekvenser, inte bara för individen utan också för samhället i stort. Psykisk ohälsa bland unga leder i större utsträckning till skolk, att de får svårare att klara kunskapskraven som ställs och att det sociala livet försvinner. 

Det är oerhört viktigt att hjälpen kommer snabbt för människor som lever med psykisk ohälsa. Därför borde det vara högst prioriterat att söka nya och effektiva metoder, med målet att fler ska få hjälp i tid. Kommunernas ungdomsmottagningar är väldigt bra, där kan unga personer till exempel få prata med kurator eller träffa sjuksköterska. Det är en stor utmaning att göra vården mer lättillgänglig, men genom att erbjuda hjälp via internet, så skulle det kunna generera ökad tillgänglighet. 

Genom en internetbaserad ungdomsmottagning, så kallad virtuell ungdomsmottagning, behöver inte kuratorssamtalet vara mer än ett par klick bort. Tillgängligheten ökar när öppettiderna är mer flexibla, och förhoppningsvis vågar fler personer söka vård i tid. Det kan i sin ur leda till att färre blir allvarligt sjuka. 

Region Skåne införde hösten år 2017 en virtuell ungdomsmottagning. En mottagning som är bemannad med barnmorska, sjuksköterska och kurator som man kan träffa via videosamtal. De har drop-in-tider och håller även öppet kvällstid. Detta har bland annat beskrivits som en succé.

Moderaterna tror inte att en ungdomsmottagning på internet är lösningen på den psykiatriska vårdens alla problem, men att det är ett viktigt steg på vägen. Nya tiders utmaningar kräver också nya idéer och lösningar. En ungdomsmottagning på internet, som dessutom har kvällsöppet, gör att fler kan ta del av den vård som Region Kalmar län ska erbjuda sina invånare och skapar därmed förutsättningar för en jämlik vård i hela länet. Därför har Moderaterna lämnat in en motion där vi föreslår att regionen ska utreda förutsättningarna för att etablera en virtuell ungdomsmottagning i länet.

Elin Landerdahl (M)
Ersättare regionfullmäktige

Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd

Beslut ska fattas så nära människor som möjligt

Sverige är mitt uppe i den ”andra vågen” av Covid-19-pandemin. Trots att antalet smittade är oroväckande högt i Kalmar län, så minskar vårdtiderna för många covidpatienter. Samtidigt ökar kunskapen om behandlingsmetoder och läkemedel för dessa patienter.

Lager av läkemedel och skyddsmateriel har byggts upp i regioner och kommuner för att stå rustade. Samtidigt ser medborgarna fram emot att vaccineringen kan sätta igång på andra sidan nyår, och alla Sveriges regioner gör nu sitt yttersta för att vara så förberedda som möjligt.

Många medarbetare är slitna och trötta efter våren och sommaren, och patienter får vänta på planerad vård. Vi som oppositionsparti kan vara kritiska till hur politiken hanterar vissa situationer, men vi står alltid bakom alla medarbetare som dagligen sliter för att lösa situationen under och efter pandemin.

Något som dock saknas är förståelse från regeringens håll. Sällan har en regering levererat så många otydligheter, undanflykter och svepande förklaringar som under hanteringen av pandemin. Ledande ministrar har hukat sig bakom myndigheter, och när det inte längre hjälpt pekas regioner och kommuner ut som syndabockar. Förmågan att ta ansvar saknas helt. 

Det finns förmodligen en hel del som regionerna kunde ha gjort annorlunda. Man har ”lagt rälsen samtidigt som man kört” – dock med alla beslut fattade på kunskapsbaserade grunder. Samtidigt har regionerna överlag agerat snabbt, lyssnat på regeringen och Folkhälsomyndigheten, samt inväntat order och löften om finansiering, bland annat gällande utökad testning. Men beskeden har dröjt i månader från regeringens sida.

Socialminister Lena Hallengren har hittat en ny förklaringsmodell för att beskriva Sveriges hantering av pandemin: regionerna är för många - med sex regioner istället för 21 hade pandemin hanterats helt annorlunda. Inte ett ord om det egna ansvaret eller ett uns ödmjukhet från Hallengren och regeringen. Allt landar ner i en organisationsfråga. 

Detta är beklämmande och en kraftigt förenklad syn på svensk hälso- och sjukvård. Mycket fungerar bra inom vården – men de problem som finns löses inte med större organisationer där de som fattar beslut befinner sig ännu längre bort från patienter och anhöriga. Vi Moderater anser att beslut ska fattas så nära människor som möjligt, inte minst har regeringens hantering av pandemin visat på det. Ska politiken kunna lösa medarbetarnas arbetssituation, den nära vården och väntetiderna bör organisationen vara nära och ha förståelse för hur verkligheten ser ut.

Bästa sättet för regeringen att visa respekt, för alla som drabbats av pandemin, vore att sluta skylla ifrån sig. Om något ska omorganiseras efter pandemin så är det landets högsta ledning. Det är tydligt att Sverige behöver en ny regering. 

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Jonas Lövgren (M), vice ordförande beredningen för hållbarhet och folkhälsa 

Trött och idéfattig politisk ledning

(Svar på debattartikel https://vt.se/asikter/artikel/vi-saknar-svar-pa-tiotusenkronorsfragan/jpkeq80r)

I ett dåligt försök att överskyla sin förvånansvärt tunna reformagenda, vantolkar Länsunionen (S, C, L) medvetet Moderaternas och Kristdemokraternas regionbudget vars satsningar på medarbetare uppenbarligen stressar Länsunionen (5/12). Politik är en förtroendebransch och allmänhetens uppfattning av politiker skadas när det tullas på sanningen för att dölja egna tillkortakommanden – ett återkommande beteende hos Socialdemokraterna, men Liberalernas kräftgång och Centerpartiets slängkappa vittnar på utbredd idéfattigdom och trötthet. 

Vår enskilt största satsning i budget är höjda löner för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, genom en stegvis reform som när den är genomförd innebär 10 000 kronor mer i månadslön. Anledningarna är många, två av dem är att göra yrket mer attraktivt så färre går till bemanningsbolag samt bromsa in de skenande kostnaderna för inhyrd vårdpersonal som på tio år ökat från 45 till 250 miljoner kronor årligen. Detta grämde såklart Länsunionen vars verktygslåda för att råda bot på både hyrberoendet liksom att göra regionen till en mer attraktiv arbetsgivare är tom; beviset på deras sänkta ambitionsnivå är att taket för hyrbemanning ökas från 2 till 5 procent.

I regionens budgetdebatt liksom i efterföljande debattartiklar har vi noggrant klargjort hur satsningen ser ut liksom finansiering för densamma. Men som Ingemar Stenmark en gång sa ”det är inte lätt att förklara för den som inte begriper”. Länsunionen förmår helt enkelt inte ta in förklaringen. Dessutom hade personalutskottets ordförande Mattias Adolfson (S) i debatten pinsamt nog blandat ihop begreppen särskilt yrkesskicklig och specialist, vilket han borde veta inte är samma sak. 

I brist på annat tar Länsunionen till knep som tycks inlärda på (S)-kursgården Bommersvik, och hemmahörande i det forna östblocket, i ett försök att vinna debatten. Men det var länge sedan medborgarna svalde rena påhitt av denna karaktär. Samtidigt är det ändå lite lätt roande att trötta, nöjda, idéfattiga och defensiva Länsunionen anser vår budget så farlig att de måste sprida osanningar om den. Ty det är ju ändå anmärkningsvärt att Moderaterna och Kristdemokraterna ställs till svars för att vilja genomföra reformer, medan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna försöker komma undan att de själva har så anmärkningsvärt få att genomföra.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Vi serverar våra förslag på silverfat!

Sista veckan i november avhandlades Region Kalmar läns budget och plan för kommande år i Regionfullmäktige. Länsunionen med S, C och L gick in med den retoriska ansatsen att ”samverka och samarbeta”, vilket dock slutade i att de inte tog till sig några av de genomarbetade förbättringsförslag vi i M och KD lade fram… 

Vi i M och KD hade inga förhoppningar om att Länsunionen skulle köpa alla våra förslag, men Region Kalmar län hade mått bra av förnyelse, stärkt framåtanda och ytterligare viktiga prioriterade satsningar. Vi kan dock glädjas åt att Länsunionen allt som oftast anammar våra förslag vid senare tillfälle och gör dem till sina egna. Det visar att vi är rätt ute och leder arbetet framåt trots att vi har rollen som opposition. Några exempel på detta i årets budget är det ekonomiska stödet till kvinnojourerna, satsningar på undersköterskor, en riktad insats för att få till större statliga infrastruktursatsningar och en regional företagsinkubator. 

Med vetskapen om att även vi oppositionspartier har möjlighet att leda och driva verksamheten framåt, valde vi att lägga hela 115 nya förslag på förbättringar som vi nu erbjuder Länsunionen att anamma och fortsätta utveckla och arbeta med.

Först och främst vill vi arbeta mer politiskt brett i regionen för att få kontroll på kostnader inom alla förvaltningar och se över effektivisering, administration och organisation, även inom politiken. Vi vill också arbeta med det tvåprocentsmål som skulle mer än halvera kostnaderna för inhyrd personal. 

Samtidigt föreslår vi en lönesatsning på 20 miljoner kronor utöver majoritetens förslag för att satsa på de särskilt yrkesskickliga sjuksköterskorna. En åtgärd som exempelvis facken anser skulle ge stora positiva effekter.

För att effektivisera sjukvården ytterligare, och minska administrationen satsar vi på fler digitala tjänster. Två konkreta exempel är en helt digital vårdcentral och en virtuell ungdomsmottagning. 

I pandemins spår har den psykiska ohälsan ökat i hela samhället. Därför föreslår M och KD en satsning som ska förstärka barn- och ungdomspsykiatrin, samt barn- och ungdomshälsan för att öka tillgängligheten i hela länet. Men vi satsar även på social aktivitet på recept, i samverkan med exempelvis föreningslivet, för att jobba på och motverka ensamheten i samhället. 

M och KD har lagt fram förslag om äldremottagningar som ska etableras på hälsocentralerna. Något vi anser skulle kunna resultera i mer tid och samlad kompetens för våra äldre och sköra invånare som uppsöker vården.

Vi lade fram ett förslag om att länet behöver införa Länsfärdtjänst. I dagsläget kan du som är beroende av färdtjänst inte resa mellan kommunerna inom den ram som utformats. Detta i sig är en källa till social isolering.

Avslutningsvis har vi lagt en rad finansierade förslag inom området regional utveckling. Bland annat arbetet med att stötta gröna näringar, livsmedelsföretagare och industri, samt utökade möjligheter att bygga ut infrastruktur och fiber i hela länet.

Detta är några av M och KDs inspel som vi gärna ser en dialog kring i det fortsatta arbetet. Vi måste samverka och samarbeta mer i svåra tider. För oss i M och KD är samverkan en interaktion mellan flera parter – inte en monolog där en part dikterar villkoren. Låt oss fortsätta den goda dialogen och arbetet för en friskare, starkare och mer hållbar region.

Malin Sjölander (M), vice ordf. regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), vice ordf. beredningen för hälso- och sjukvård
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordf. regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), vice ordf. kollektivtrafiknämnden
Carl Dahlin (M), vice ordf. personalutskottet
Jonas Lövgren (M), vice ordf. beredningen för hållbarhet och hälsa

Vi gör stora satsningar på sjukvården i länet

Mitt i en svår pandemi där allt fler nu blir smittade, sjuka och dör i covid-19 måste politiken fatta nödvändiga beslut om länets sjukvård. Mycket resurser går naturligtvis till vården av dessa patienter och alla de tester och smittspårning som måste göras. Men, många andra beslut för all annan vård som också måste fungera och som ska fungera även efter pandemin måste nu tas.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill göra stora satsningar på bland annat Barn- och ungdomspsykiatrin, (BUP). Vi vill göra en stor satsning på BUP för att stärka upp arbetet för våra barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt. Köerna till BUP är alldeles för långa i många avseenden och nu vill vi i M och KD göra något åt det.

Men allra först skulle vi vilja säga att vi fick igenom den stora satsningen på kvinnojourerna i länet som vi jobbat länge och hårt för. Nu får de ett välbehövligt stöd även från Region Kalmar län och inte bara från länets kommuner. Det är en enormt viktig verksamhet de bedriver och vi är stolta och glada att vi äntligen kan stärka upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor, särskilt i dessa pandemitider som kan vara väldigt svåra för många kvinnor.

Vi vill också införa en nollvision för förlossningsskador, vilket innebär att vi vill att regionen ska vara generöst med att behandla åtgärdbara förlossningsskador inte bara medicinskt utan även för skador av skönhetskaraktär. Varannan kvinna som föder barn vaginalt drabbas av någon form av förlossningsskada. Förlossningsskador innebär ett långvarigt medicinskt, psykiskt och socialt problem för kvinnan. Därför är en nollvision viktig för oss.

Vi vill även göra en viktig satsning för våra äldre. Vi vill införa särskilda äldremottagningar dit äldre kan gå. Äldre tillhör de stora konsumenterna av sjukvård och är många gånger en skör patientgrupp. Äldre har ofta särskilda behov när de möter vården som till exempel längre tid för läkarbesöket och större behov av en helhetsöversyn kring sitt hälsotillstånd.

Vi vill dessutom göra något åt ensamhetsproblematiken som var ett stort problem redan innan Covid-19 och som nu är ett ännu större problem. Det vi vill är att införa social aktivitet på recept i samverkan med föreningar och organisationer ute i samhället.

Vi ser att personer med funktionsnedsättning tenderar att få en allt sämre psykisk hälsa. Ensamhetsproblematiken utgör en stor viktig faktor. Därför anser vi att det är viktigt att belysa de problem som personer med funktionsnedsättning dagligen möter som kan påverka hälsan negativt. Vi vill därför att regionen utreder hur problemet ser ut och vilka nödvändiga konkreta och förebyggande insatser som behöver sättas in.

Som ett led i den digitala utvecklingen anser vi att det är dags att på riktigt våga pröva nya digitala arbetssätt även inom vården. Vi vill därför öppna den första helt digitala hälsocentralen som du som patient ska kunna lista dig hos. Vi vill också införa en helt digital ungdomsmottagning som vi tror skulle göra det enklare och öka tillgängligheten för länets ungdomar.

Ja, detta är bara några av alla de förslag vi har för en bättre sjukvård i Kalmar län. Förslag vi kommer att fortsätta att arbeta för att förverkliga.

Jonas Lövgren (M), regionråd
Maud Ärlebrant (KD)

Så utrotar vi HPV-relaterad cancer

Livmoderhalscancer är en av många cancersjukdomar som orsakas av Humant papillomvirus (HPV), en infektion som sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra. HPV-virus är vanligt, och läker oftast av sig själv, men i vissa fall orsakar viruset cellförändringar som kan leda till cancer.

Sedan några år tillbaka ingår vaccination mot HPV i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor, och sedan i år även för pojkar från 12-års ålder. Vaccinationsgraden ligger tyvärr bara på runt 75 procent, vilket är alldeles för lågt. Det borde ligga på 99–100 procent. Med vaccination för barn, och återkommande tester i vuxen ålder skulle det i princip gå att utrota HPV-relaterad cancer. Skulle dessutom ovaccinerade, osmittade kvinnor upp till 30-årsålder också vaccineras skulle det gå ännu snabbare att utrota.

Till följd av coronaviruset, för att inte riskera ökad smittspridning, har Region Kalmar med fler regioner, behövt dra ned på cellprovtagningarna. Många regioner har i och med detta börjat erbjuda kvinnor hemtester, för att de ska kunna testa sig för cellförändringar utan att besöka vården. Även i Kalmar län kommer hemtester införas under pandemin.

Region Skåne kommer införa hemtester som ersätter cellprovskallelsen helt, och kommer då bara använda klinikbesök som komplement om cellförändring visar sig på hemtestet. I Skåne har man set att svarsfrekvensen på hemtesterna där har varit över 40 procent sedan juni av de kvinnor som tidigare uteblivit på cellprovskontroll. Man har dessutom sett att svarsfrekvensen ökar för varje gång hemtester skickas ut, och bedömer att man kan få en testfrekvens på omkring 95 procent genom att införa det som screeningmetod istället för ett traditionellt vårdbesök. 

Moderaterna föreslår därför att Region Kalmar län inför hemtester som screeningmetod och kliniktester som ett komplement. Detta skulle göra det mer flexibelt och enklare för kvinnorna, samtidigt som det skulle avlasta barnmorskorna och frigöra resurser till andra patienter i vården. Kan vi dessutom få vaccinationsfrekvensen att öka, ja då är vi ytterst nära att faktiskt utrota ett antal dödliga cancersjukdomar. Vad säger ni kvinnor och föräldrar till barn i vaccinationsåldern, ska vi tillsammans ta denna chans till ett liv utan HPV-relaterad cancer? 

Malin Sjölander, regionråd (M)
Jonas Lövgren, regionråd (M)