Cancerköerna måste stoppas!

Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt fantastisk. Hög vårdkvalitet och skickliga medarbetare. Trots medarbetarnas insatser så präglas svensk hälso- och sjukvård av långa köer, inte minst cancervården. Det är inte acceptabelt.

I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.

Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna mer än fördubblats inom specialistvården. Det är en utveckling som borde genera regeringen.

Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i ungefär två av tre standardiserade vårdförlopp. I två cancerdiagnoser av tre så har alltså väntetiden ökat.

Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna, ett urval av dem finns nedan. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna. På nationell nivå ser några av siffrorna ut så här:

- Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.

- Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.

- Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.

Det finns också regionala siffror i sammanställningen från riksdagens utredningstjänst och på ytterligare diagnoser. Nio män av tio med prostatacancer i Region Kalmar län får inte behandling inom maximal utlovad väntetid. Fem av sex personer med urinblåse- eller urinvägscancer får inte utfärdande av remiss i tid. Sammanställningen visar också att Kalmar län ligger något bättre till än rikssnittet gällande bröstcancer. I fallet med lungcancer ligger regionen något sämre till än riket som helhet.

Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.

Det är många siffror i artikeln. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer. Det är lätt att glömma siffror men vi får aldrig glömma människorna bakom dem.


Camilla Waltersson Grönvall
Socialpolitisk talesperson (M)

Malin Sjölander (M)
Vice ordförande Regionstyrelsen Kalmar län

Länsunionen trotsar januariöverenskommelsen

Moderaterna vill att regionen ska driva frågan om att göra Kalmar län till pilotlän för gårdsförsäljning av lokalproducerade alkoholhaltiga drycker. I veckan besvarades vår motion om detta i regionala utvecklingsnämnden. Det långa svaret kan i sammanfattas: ”Inte nu. Kanske senare”.

- Kalmar län har goda förutsättningar för att bli pilotlän för gårdsförsäljning. Dessutom har både Centerpartiet och Liberalerna på nationellt plan genom januariöverenskommelsen framtvingat en utredning som ska tillsättas i år, kring ett genomförande, berättar Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i Region Kalmar läns regionala utvecklingsnämnd.

- Därför förvånar det att Länsunionen inte bifaller vår motion om att göra Kalmar län till pilotlän. Det går stick i stäv med den nationella överenskommelsen. Här finns ett gyllene läge för Kalmar län att gå före - men majoriteten bommar chansen, säger Carl Dahlin som är oppositionsråd (M).

- Allt i motionsvaret rörande gårdsförsäljning – att det inte utmanar Systembolagets monopol, det finska exemplet liksom betydelsen för arbetstillfällen främst på landsbygden – talar för ett bifall. Argumenten är väl underbyggda, det är synd att Länsunionen inte vågar gå vidare, fortsätter Dahlin.

- På regionfullmäktige kommer Moderaterna att yrka på ett bifall att göra Kalmar län till pilotlän. Vi uppmanar Länsunionen att ansluta sig till den nationella linjen och göra gårdsförsäljning till verklighet i Kalmar län, avslutar Pär-Gustav Johansson (M).

Hur mycket ska patienter som inte dyker upp får kosta?

Under år 2018 uteblev cirka 27 500 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar inom region Kalmar län.

Detta sker dagligen i hela länet, samtidigt som hela sjukvårdssverige kämpar för att arbeta ned vårdköerna. Istället riskerar köerna att växa till följd av att patienter inte dyker upp på bokade tider och struntar i att avboka tiderna, värdefull tid som hade kunnat gå till någon annan. Samtidigt vittnar många medarbetare om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig, samtidigt som man noggrant förberett behandlingar eller operationer. Detta är ett slöseri med våra gemensamma och skattefinansierade resurser och vi anser att detta resursbortfall bör redovisas årligen så att vi kan följa utvecklingen och vidta åtgärder.

I många regioner väljer man att redovisa öppet vad produktionsbortfallet kostar. I Västra Götalandsregionen uteblir 160 000 patienter från läkarbesök och behandlingar vilket beräknas leda till ett produktionsbortfall till ett värde på 500 miljoner kronor. Liknande siffror finns från bland annat region Skåne. Översatt till Kalmar läns siffror skulle produktionsbortfallet inom regionen uppgå till över 85 miljoner kronor.

Hälso- och sjukvården är, med rätta, kraftigt subventionerad och finansieras via skatten, den avgift patienten betalar är en liten del av vad till exempel ett läkarbesök kostar. Men även kostnaden för uteblivna besök subventioneras idag i lika mycket då avgiften är densamma som patientavgiften. Då uteblivna besök är ett stort problem och medför en merkostnad för regionen och längre köer, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska kosta betydligt mer för den som inte avbokar i tid.

Vi Moderater anser att vi ska värna skattepengarna som betalas till vår gemensamma hälso- och sjukvård och att så mycket som möjligt faktiskt går till sjukvården. Därför har vi nu lämnat in en motion till regionfullmäktige om att under nästa år höja avgiften för uteblivna besök till 500 kronor och att avgiften då man inte dyker upp till en behandling eller operation höjs till 1000 kronor.

Alla ska ha rätt till en jämlik vård men det är också allas ansvar att hjälpa till med att hushålla med våra gemensamma resurser.


Malin Sjölander (M), vice ordförande Regionstyrelsen
Monica Ljungdahl (M), ledamot Beredningen hälso- och sjukvård
Region Kalmar län