Majoriteten har fått slut på både energi och idéer

Den S-ledda majoriteten i Region Kalmar län har skrivit två mycket tänkvärda meningar i sin budget för 2022. De lyder: ”En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar. I framtiden väntar ökade behov och utmaningar som kräver att befintliga strukturer ifrågasätts.”

Problemet är att ingenting annat som står i budgeten lever upp till denna ambition. Det finns inga medvetna beslut. Det finns inget ifrågasättande av befintliga strukturer. Det finns ingen politisk vilja överhuvudtaget.

Lite naivt väntade vi oss att den så kallade Länsunionen skulle ta i ordentligt och presentera en valbudget med stora satsningar. Så blev det inte. De satsningar som Länsunionen menar sig göra, är i själva verket riktade statliga bidrag.

Ta till exempel det som de kallar ”rejäla krafttag för att hantera den uppskjutna vården”. Ja, 142 miljoner kronor är mycket pengar. Men det framgår tydligt av budgeten att 142 miljoner kronor också är vad Region Kalmar län får i bidrag av staten för att ta itu med vårdköerna.

Eller ta deras satsning på en grön återstart för små och medelstora företag, 12 miljoner kronor. Vad är statsbidraget till regionen för regionala utvecklingsåtgärder – grön återstart? Jo just det, 12 miljoner kronor.

De egna satsningarna med egna medel är små och spretiga. Majoriteten vill till exempel satsa på BUP, men tror sig inte om att kunna rekrytera anställda utan vill hyra in personal. Hur detta passar ihop med målen att vara Sveriges bästa arbetsplats eller att minska hyrbemanningen begriper inte vi.

Så bakom de allvarliga orden om medvetna beslut och att ifrågasätta strukturer finns ingenting. Budgeten ger intryck av att majoriteten, som inte hade mycket gemensamt ens när de tillträdde, har fått slut på både energi och idéer.

Det finns ett alternativ. Det är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetförslag. Utifrån begreppen optimism och realism har vi gjort precis det som Länsunionen säger måste göras men själv inte förmår göra. Vi lägger förslag till medvetna beslut. Vi ifrågasätter strukturer. Vi tänker nytt. Vi ser problemen och vi är övertygade om att de går att lösa. Vi har den framåtsyftande politiken för nära vård, länets sjukhus, äldre, personal, resor och tillväxt.

Och vi blickar framåt. Den S-ledda majoritetens älsklingsord just nu är ”återstart”. Men Sverige och Kalmar län är ju redan igång! Det finns inga verksamheter vare sig i regionen eller någon annanstans som ligger i träda. Det enda som verkar behöva återstartas är den S-ledda majoriteten, som sedan köpet av Kalmar Öland Airport i början av 2020 inte har lagt ett enda politiskt förslag på regionfullmäktiges bord.

Vad den politiska uppgiften handlar om nu är att rusta samhället för de nya utmaningar som oundvikligen kommer se över och rusta regionens ekonomi för en tid efter stora, riktade statsbidrag. Vi har i vår budget haft ett perspektiv på 20 år framåt. Vilka utmaningar kommer att växa fram till dess, och vad behöver vi redan idag göra för att möta dem?

Det perspektivet saknas helt i den S-ledda majoritetens budget. Det beklagar vi. För som de själva skriver: En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar.

Malin Sjölander (M), regionråd

Jimmy Loord (KD), regionråd

Kan bli bättre arbetsgivare med semesterväxling

Region Kalmar län har som ambition att bli en av landets bästa arbetsplatser. Målet är dock svårt att mäta. Likaså instämmer alltför få medarbetare till fullo i att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Det finns såklart ingen ”quick fix” utan en bred palett av åtgärder krävs för att åstadkomma förändring och förbättring. 

Ett sätt att i medarbetarnas ögon bli en mer attraktiv arbetsgivare är att erbjuda olika sorters förmåner. En sådan skulle kunna vara att få ut mer ledighet, mellan fem och sex extra dagar om året, genom semesterväxling – utan att det medför ekonomisk förlust för arbetsgivaren. Rent konkret betyder semesterväxling att byta till sig fler lediga dagar mot semestertillägget. Pandemin har påvisat behovet av återhämtning och ledig tid för Region Kalmar läns medarbetare. Semesterväxling är en väg att gå för att uppnå detta.

Det är i sammanhanget viktigt att belysa att den som växlar sitt semestertillägg mot fler lediga dagar, kommer se sin årslön minska beroende på hur många semesterdagar vederbörande har, månadslönens liksom semestertilläggets procentuella storlek. Minskad årslön påverkar pensionsunderlaget och den sjukpenninggrundande inkomsten negativ. Semesterväxling ska därför givetvis vara en valfri möjlighet, att nyttja eller inte. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet Region Kalmar län

Alarmerande arbetslöshet kräver sänkta anställningskostnader

Den 4 oktober – företagarnas dag – vill vi särskilt uppmärksamma behovet att sänka kostnaderna för att anställa. Skattetrycket på svenska företagare är för högt.

Detta kombinerat med växande byråkrati och kravlös bidragspolitik har resulterat i EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Här i Kalmar län handlar det om 13 400 personer utan jobb.

Aldrig förr har så många svenskar suttit fast i långtidsarbetslöshet. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten ökat. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik något annat än ett misslyckande.

Moderaterna står för en helt annan jobbpolitik än den regeringen driver – där en tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb: en ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa.

Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bland annat pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent - en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag i stället för att jobba. Vi måste slipa ned trösklarna som hindrar företagare från att våga anställa och ge en arbetslös chansen.

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26 år, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit hårt mot branscher som domineras av unga och därför är det angeläget att få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet.

Ens livschanser styrs till stor del av starten man får som ung och långvarig sysslolöshet är den sämsta tänkbara starten för en ung människa. Dessutom är varje krona som spenderas på bidrag en krona vi inte kan satsa på poliser och pensioner.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet
Marie Nicholson (M), moderata Företagarrådet Kalmar län
Malin Sjölander (M), förbundsordförande och ledamot Moderata företagarrådet

Alarmerande arbetslöshet kräver sänkta anställningskostnader

Den 4 oktober – företagarnas dag – vill vi särskilt uppmärksamma behovet att sänka kostnaderna för att anställa. Skattetrycket på svenska företagare är för högt.

Detta kombinerat med växande byråkrati och kravlös bidragspolitik har resulterat i EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Här i Kalmar län handlar det om 13 400 personer utan jobb.

Aldrig förr har så många svenskar suttit fast i långtidsarbetslöshet. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten ökat. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik något annat än ett misslyckande.

Moderaterna står för en helt annan jobbpolitik än den regeringen driver – där en tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb: en ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa.

Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bland annat pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent - en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag i stället för att jobba. Vi måste slipa ned trösklarna som hindrar företagare från att våga anställa och ge en arbetslös chansen.

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26 år, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit hårt mot branscher som domineras av unga och därför är det angeläget att få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet.

Ens livschanser styrs till stor del av starten man får som ung och långvarig sysslolöshet är den sämsta tänkbara starten för en ung människa. Dessutom är varje krona som spenderas på bidrag en krona vi inte kan satsa på poliser och pensioner.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet
Marie Nicholson (M), moderata Företagarrådet Kalmar län
Malin Sjölander (M), förbundsordförande och ledamot Moderata företagarrådet