En av Sveriges bästa arbetsplatser?

Halvvägs i mandatperioden är det dags för de över 7000 medarbetarna i Region Kalmar län att bedöma hur den politiska majoriteten, bestående av S-C-L och kallad ”Länsunionen”, hittills lyckats med det främsta politiska målet inom personalområdet – att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Ett mål som, kanske för Länsunionens bästa just nu, är svårt att mäta. 

Trots en svag politisk meritlista, skymtar ändå någon liten ljusglimt. Länsunionen har nämligen, efter att oppositionen i riksdagen (M, KD, V stödda av SD) omprioriterat medel som regeringen och stödpartierna ville lägga på friår, fått tillskott i den regionala kassan som använts till lönesatsningar. Utöver detta har även fåtalet reformer presenterats under året; såsom anställningserbjudanden till sjuksköterskor och vidareutbildningsmöjligheter för undersköterskor.

Förslagen är bra, redan 2018 liksom 2019 fanns båda med i Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Trots att de avvisades då är det positivt att Länsunionen nu svängt i frågorna. I höst presenterar Moderaterna och Kristdemokraterna ytterligare förslag vad gäller lönespridning, vidareutbildning, genomlysning av grundbemanningen, OB- och landsbygdstillägg med mera.

Vi sätter inte politisk prestige i att många förslag ursprungligen är våra. Oaktat att förslagen först avvisas, inarbetas delar sedan i Länsunionens annars relativt tomma agenda därefter och bidrar på så sätt till att regionen blir en mer attraktiv arbetsgivare.

Även om det är svårt att mäta Sveriges bästa arbetsplats, är det desto lättare att mäta hur pass attraktiv regionen är som arbetsgivare. I den medarbetarenkät som Region Kalmar län genomför vartannat år ställs frågan. Senast svarade endast 14 procent av 7 000 medarbetare till fullo instämmande. Totalt tyckte närmare hälften av medarbetarna inte att regionen är attraktiv som arbetsgivare eller så hade de ingen åsikt – vilket i sig är anmärkningsvärt, de flesta vet såklart vad de tycker om sitt jobb. På de stora arbetsplatserna, sjukhusen, utmärker sig dussinet kliniker och mottagningar där inte ens tre procent instämmer. Och totalt i regionen finns runt hundra arbetsplatser där knappt var tionde medarbetare anser att regionen är en attraktiv arbetsgivare.

Därutöver påvisar medarbetarenkäten att förtroendet för regionens ledning och styrning liksom förmåga att förmedla förändringar sjunker drastiskt. Det har nu gått ett år sedan den senaste enkätens resultat presenterades. Dessvärre saknar vi från oppositionen fortlöpande information till politiken kring både åtgärdspaket och genomförandeplaner för hur förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska förbättras och därmed lägga grund för hur Region Kalmar län ska bli en mer attraktiv arbetsgivare för fler.

Att attrahera, rekrytera och behålla är tre ledord vad gäller regionens personalförsörjning. Sedan 2018 har svårigheten att möta upp dessa ledord lett till att kostnaderna för inhyrd personal från bemanningsbolag formligen skenat iväg och skapat stora underskott i regionens ekonomi. Även om inhyrda läkare, särskilt i primärvården, minskat en aning så har antalet bemanningssjuksköterskor i slutenvården – alltså på sjukhusen – eskalerat med dryga 50 procent de senaste två åren.

Pandemin till trots har grannarna i Region Kronoberg lyckats minska sitt beroende av hyrsjuksköterskor det senaste halvåret, medan det Region Kalmar län istället skenat lavinartat samma period. Snart kostar bemanningsföretagen Region Kalmar län en kvarts miljard kronor, alltså hela skattehöjningen som framtvingades vid årsskiftet! Menar Länsunionen allvar med att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser, krävs åtgärder som idag saknas i deras verktygslåda. Därför är det dags för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna att släppa på prestigen och istället försöka anamma de reformer som medfört att andra regioner lyckats bättre.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Bättre lön måste gå före snabbspår

Svar på debattartikeln "Lättare bli sjuksköterska med miljardsatsning" den 5 oktober.
https://vt.se/asikter/artikel/battre-lon-maste-ga-fore-snabbspar/4jp901ql?fbclid=IwAR0WqfpCqaJVqivJYpzHduIPFQBpIViHRSk7mMuKkz--x7APubc3A3GYY2I

Fler måste vilja jobba inom vården – ett uttalande de flesta kan ställa sig bakom. Regeringen med stödpartier satsar 166 miljoner kronor i Kalmar län på detta, enligt regionrådet med ansvar för medarbetarfrågor Mattias Adolfson (S), i tidningen den 5/10. Bland annat ska snabbspår inrättas för att på kortare tid utbilda fler sjuksköterskor. Det är i sammanhanget viktigt att skilja på snabbspår för de som redan är utbildade, exempelvis i utlandet men behöver svensk legitimation, och de som saknar utbildning. 

Snabbspår må vara en lockande första tanke, men sjuksköterskeyrket är ett legitimationsyrke vilket kräver en fastställd kompetensnivå för att utföra vård. Dagens utbildningstakt är uträknad för att tillgodose den vården. Snabbspår medför oaktat frågan – vad ska bort? Tullas på innehållet urholkas värdet i legitimationen och risken att patienterna blir direkt påverkade är överhängande. 

Ska fler lockas att jobba inom vården är lön som motsvarar ansvaret, kompetensen och erfarenheten den bästa moroten. Det måste helt enkelt löna sig bättre att utbilda sig inom olika vårdyrken. Vi ska vara klara med att det inte råder sjuksköterskebrist i Sverige. Däremot väljer många sjuksköterskor att jobba via bemanningsföretag istället för inom det offentliga för att få upp sin lön. I sin iver att råda bot på Region Kalmar läns oförmåga att vara attraktiv nog och behålla personal, som lett till skenande budgetunderskott och en kraftig skattehöjning till följd, missar Socialdemokraterna helt målet.

Carl Dahlin (M), vice ordförande, personalutskottet, Region Kalmar län

Skenande hyrbemanningskostnader urholkar ekonomin

Att hålla i och hålla ut är inte bara ett välkänt begrepp för att klara sig undan covid-19. Det är dessutom ett välkänt mantra från Region Kalmar län vad gäller insatser för att vända trenden med eskalerande kostnader för hyrsjuksköterskor inom vården.

Tyvärr visar sig de åtgärder som den politiska majoriteten ”Länsunionen”, S-C-L, fixerat sig vid vara otillräckliga: under perioden 2018-2020 har den procentuella ökningen av beroendet av inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag ökat med över anmärkningsvärda 53 procent.

Under lejonparten av denna mandatperiod har trenden alltså pekat åt fel håll. Tidigare nivåer på runt 200 miljoner kronor per år för att hyra in vårdpersonal ligger nu farligt nära en kvarts miljard kronor, vilket i det närmaste motsvarar hela den skattehöjning som Länsunionen kastade i medborgarnas knä vid årsskiftet. Medan kostnaderna för att hyra in läkare för tillfället minskat något, eskalerar däremot kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor kraftigt – bara mellan januari och juli 2020 ligger ökningen runt 30 procent jämfört med 2019.

Vi är väl medvetna om de utmaningar regionen haft i samband med pandemin. Men trenden har varit tydlig sedan långt före covid-19 bröt ut. Likaså klarar grannregioner såsom Region Kronoberg att sänka sina kostnader för hyrbolagssjuksköterskor med över 2 procent under samma period som Region Kalmar läns ökat med runt 30 procent; mycket tack vare de reformer vi länge förespråkat men inte fått gehör för.

Trenden kring ett ökande behov av att hyra in sjuksköterskor har under många år varit på väg åt fel håll. På Oskarshamns sjukhus saknas det sedan mer ett år fler än 30 sjuksköterskor. Sommarstängningen av en avdelning på medicinkliniken i Oskarshamn 2019 tycks blivit permanent, till stor del på grund av bemanningssvårigheter – detta på ett sjukhus där nästan var fjärde sjuksköterska hyrs in. På Västerviks sjukhus rör det sig också om ett liknande antal vakanser som i Oskarshamn, medan på Länssjukhuset i Kalmar saknas fler än det dubbla!

Frågan medborgarna, skattebetalarna och patienterna i Kalmar län bör ställa sig är hur länge till så många hyrbemanningssjuksköterskor är ett alternativ innan kostnadsbilden och arbetsmiljön tvingar Länsunionen att stänga vårdplatser. Det kommer ju onekligen till en viss brytpunkt när de extra 250 miljoner kronor som den senaste skattehöjningen inbringade också tar slut. Det är nu dags för S, C och L att släppa på prestigen, erkänna att deras försök att hejda de skenande kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor misslyckats och söka hjälp.

Moderaterna har under årens lopp tillsammans med Kristdemokraterna presenterat många åtgärder, däribland ekonomiska förslag som inneburit fördjupade analyser och brett politiskt arbete liksom även en rad insatser för att förbättra arbetsmiljö och villkor – så att de skenande hyrbemanningskostnaderna minskar. Det handlar såklart om en bred palett av insatser; däribland en genomlysning av grundbemanningen, bättre löner liksom lönespridning där erfarenhet och kompetens premieras högre än idag, arbetsmiljö samt andra villkor. Detta vet vi Moderater ger effekt eftersom de regioner som har lyckats minska beroendet av inhyrd vårdpersonal satsat just på detta. Men det är klart, ser man hellre till de regioner som misslyckats är ju utgången tämligen given.

Carl Dahlin (M), vice ordf personalutskottet Region Kalmar län

Malin Sjölander (M), vice ordf regionstyrelsen Region Kalmar län

4 oktober – Fri företagsamhet

Kanelbullar i all ära, men den 4 oktober firar vi något mycket viktigare än så – nämligen den fria företagsamheten. Och det på förekommen anledning.

Den 4 oktober 1983 samlades tusentals människor i Stockholm. Från hela landet reste företagare för att protestera mot den socialdemokratiska regeringens planer på att införa löntagarfonder. Palmereregeringens förslag att förstatliga företag fick entreprenörer att resa sig för den självklara rätten att få äga den verksamhet de själva byggt upp. Att få behålla de pengar de satsat.

Men regeringen lyssnade inte. Det var först efter den borgerliga valsegern 1991 då regeringen Bildt tillträdde som fonderna stoppades.

Ett land behöver sina företagare. Kommunerna i Kalmar län behöver sina företagare. Det är i företagen jobben skapas som finansierar vår gemensamma välfärd – vår omsorg och våra skolor. Det är också företagen som driver utveckling. Entreprenörer kommer alltid slå det offentliga på fingrarna när det gäller innovation. Statens roll, politikens uppgift, är att skapa de allra bästa förutsättningarna för företagande.

Vikten av en fri företagsamhet torde vara uppenbar för alla. Icke desto mindre återkommer det ständigt förslag från vänstersidan som inskränker företagens frihet och företagarnas rätt till det de själva skapat. Senast i våras med socialdemokraternas förslag om att staten skulle få bli ägare i företag som får coronastöd. Men även i senaste valrörelsen lyfte (S) frågan om förstatligande av delar av näringslivet, SSU har i närtid tagit ställning för löntagarfonder och Ung Vänster för att privatpersoner inte ska få äga företag alls.

Med en vänsterkant som alltid verkar för att stärka statens makt på bekostnad av individen finns ett ständigt behov av en högerkraft för frihet. Moderaterna kommer alltid försvara människors rätt att förverkliga sina drömmar – att driva och äga företag.

Anna af Sillén (M), ordförande Moderata Företagarrådet

Malin Sjölander (M), Moderata Företagarrådet

Marie Nicholson (M), Länsansvarig Moderata Företagarrådet 

Pär-Gustav Johansson (M), Vice ordf. Regionala utvecklingsnämnden

Carl-Wiktor Svensson (M), Moderata Företagarrådet Högsby

Harald Hjalmarsson (M), Oppositionsråd Västervik

Hanne Deverén (M), Oppositionsråd Kalmar

Hans I. Ljungdahl (M), Moderata Företagarrådet Nybro

Emil Jörgensen (M), Moderata Företagarrådet Mönsterås

Ulrik Brandén (M), Moderata Företagarrådet Mörbylånga

Matens hus svårsmält även för majoriteten

https://www.barometern.se/debatt/matens-hus-svarsmalt-aven-for-majoriteten-6ab9e934 
(Replik i debatt rörande Matens hus, tidigare inlägg 14 och 28 september.)

De påstår att jag i min debattartikel kallat Matens hus för ett ”monument för Centerpartiet”. Det har jag inte.

Centerpartiet nämns inte i min text. Att råden i svaret själva pekar ut partiet säger kanske något om hur besvärligt det varit för de tre majoritetspartierna att internt hantera det resursslukande påfundet. Att Matens hus är ett ”symbolpolitiskt prestigeprojekt som baxats alldeles för långt” står jag dock fast vid. Och att det ”är inget monument för det finns redan”, som ett av råden kommenterar på sociala medier, låter mer som ytterligare ett argument för att inte satsa skattepengar på något som konsumenter och producenter redan har fixat själva.

Det är intressant att majoritetsråden själva inte riktigt verkar tro på idén. Regionen har som bekant utlyst en tävling där offentliga aktörer kan vara med och tävla om att få starta Matens hus, med bidrag från regionen. Har jag rätt och ingen är intresserad av att delta i tävlingen, så kommer det inte heller att kosta skattebetalarna några pengar, summerar majoritetsråden.

Nu trodde jag just ingenting om det eventuella intresset i min ursprungliga artikel. Det är inte helt osannolikt att det finns aktörer som ser möjligheter när regionen är beredd att betala. Ett maxbelopp på 7,5 miljoner kronor har nämnts hittills. Ganska långt från de hisnande investeringsbehov och driftskostnader som nämns i förstudien kring Matens hus, och som någon rimligtvis måste stå för. Om det blir skattebetalarna i en enskild kommun eller hela regionen återstår att se.

Jag och M&KD-Alliansen vill därför än en gång uppmana majoriteten att släppa prestigen och arkivera Matens hus i ritningsskåpet för politiska byggen som verkade bra, men visade sig ekonomiskt ohållbara vid närmare granskning.

Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden.

Vilseled inte medarbetare eller medborgare!

Den styrande S, C, L-majoriteten (Länsunionen) har trots idoga försök inte nått hela vägen fram att informera vad detta är, men eventuellt kan det ses som plåster på såren för vinterns skattehöjning eftersom det endast blev ett nollsummespel för många. Satsningen är ingalunda heller Länsunionens förtjänst utan ett resultat av att riksdagens oppositionspartier lyckats omprioritera de miljardbelopp regeringen och stödpartierna ville satsa på friår och av expertisen utdömda arbetsmarknadssatsningar.

Åratals försummelse av ekonomin, liksom oviljan att ta itu med problemen, tvingade Länsunionen till vinterns skattehöjning. Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat andra sätt för att råda bot på regionens blödande ekonomi liksom att skapa bättre förutsättningar för att behålla och rekrytera medarbetare som ser regionen som en attraktiv arbetsgivare. För detta beskyller nu Länsunionen, ohederligt, oss för att vilja försämra både arbetsvillkor och arbetsmiljö för regionens medarbetare. Måhända kännetecknande för en socialdemokrati i fritt fall, men desto mer märkligt att stödpartierna C och L ställt upp på liknande.

Givetvis är påståendena osanna. Det vet självklart regionens medarbetare liksom alla som har koll på Moderaterna och Kristdemokraternas politik. Vår politik tål att skärskådas, men det tråkiga blir är att denna sorts skarvande med sanningen naggar på förtroendet för politiken – bland medarbetare och medborgare. Det tråkigaste är dock att Länsunionen lägger energi på desinformation för dölja sina tillkortakommanden, istället för att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor så fler – inte färre – än 14 procent av regionens över 7 000 medarbetare kan instämma till fullo att Region Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare.

Carl Dahlin (M), vice ordförande

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M)

Region Kalmar läns personalutskott

Regeringens politik rör sig bakåt

Länets Socialdemokrater försöker visa på regeringen Löfvens förträfflighet i coronahanteringen. En självgod hållning i ett Sverige där närmre 6 000 människor mist livet. Regeringen har dessutom i fall efter fall fått backa för oppositionens viktiga förslag om utökat stöd till kommuner och regioner, omställningsstöd till krisdrabbade företag, utökad testning och statliga beredskapslager med mera.

Ett samarbetsparti till regeringen tar åt sig äran för det krisstöd som riktats till enskilda näringsidkare. Sanningen är att beslutet togs av en enig riksdag innan sommaren utifrån ett moderat initiativ. Sedan gick regeringen på semester istället för att verkställa beslutet. Företagarna fick dock ingen semester.

Sverige har varit sämst vad gäller testning av personer med misstänkt smitta, vilket har försvårat och fördröjt smittskyddsarbetet som i sin tur skapat problem på många arbetsplatser. Smittspårning har därmed inte kunnat genomföras vilket eventuellt hade kunnat stoppa vissa utbrott. Även detta fick Moderaterna tvinga fram.

Regeringen ville inte att deras hantering av coronapademin skulle utvärderas, men efter att en majoritet i riksdagen såg vikten i det, fick de till slut backa och en ”coronakommission” tillsattes. Regeringen ansåg dock att utvärderingen skulle göras efter valet 2022, men även där fick de backa då utvärderingen ska vara klar till februari 2022. Bakåt är kanske den rörelseriktning som bäst sammanfattar regeringens politik.

Att höja statsbidraget med 10 miljarder kronor kan tyckas generöst. Men landets kommuner och regioner har hittills ansökt om 11,2 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för åtgärder i samband med de sammanlagda ersättningskraven, vilket innebär att de redan överstiger statens avsatta medel.

Ett tips till Socialdemokraterna är att se över sin egen hantering av äldreomsorg och sjukvård istället för att, på klassiskt 60-talsmanér anklaga oss Moderater för att vilja bedriva en sjukvård som var och en får betala ur egen ficka. Moderaterna värnar en gemensamt finansierad välfärd, oavsett vem som utför den, och en politik som värnar varje intjänad skattekrona, för vi vet att det ger mer välfärd för pengarna till alla.

Jan R. Andersson (M), Riksdagsledamot

Malin Sjölander (M), Oppositionsregionråd

Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsregionråd

Carl Dahlin (M), Oppositionsregionråd

Jonas Lövgren (M), Oppositionsregionråd

Hanne Deverén (M), Oppositionsråd Kalmar kommun

Vi säger nej till luftslottet Matens hus

Det sägs gynna länets livsmedelssektor (bönder, matproducenter, restauranger med flera), besöksnäring, tillväxt och folkhälsa. En förstudie visar att det kan kräva investeringar på upp till 150 miljoner kronor och resultera i driftkostnader på 40 miljoner kronor om året. Samtidigt har ingen lyckats visa att Matens hus gör nytta ens i närheten av att det motiverar miljonrullningen. Det finns dessutom redan flera kanaler som sammanför lokala matproducenter och konsumenter.

Som politiker måste man i ett sådant läge våga säga: Det här är slöseri med skattepengar, nu avblåser vi det fortsatta arbetet och lägger våra begränsande resurser där de gör mest nytta.

I sammanhanget bör nämnas att länet redan innan Coronakrisen hade en sjukvård som gick med stora underskott och låg på en bottenplacering i landet när det gäller tillväxt. Infrastrukturen är eftersatt, utbildningsnivån ligger under rikssnittet och vår stora tillverkningsindustri är i stort behov av förnyelse för att kunna möta ökande global konkurrens. Behovet av regionala utvecklingsinsatser som gör verklig nytta är alltså stort.

M&KD-Alliansen säger ja till satsningar på länets livsmedelssektor. Vi har drivit flera egna förslag och ställer oss bakom regionens livsmedelsstrategi och dess handlingsprogram. De pengar majoriteten nu lägger på en tävling som ska vidareutveckla konceptet Matens hus, borde istället satsas på ytterligare åtgärder inom livsmedelsstrategin och riktas mot lokala näringsidkare inom livsmedelssektorn, i syfte att ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential.

Matens hus, däremot, är inget annat än ett symbolpolitiskt prestigeprojekt som baxats alldeles för långt. Att majoriteten går vidare med detta slöseri av skattemedel luktar härsket valfläsk.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande regionala utvecklingsnämnden

PRESSMEDDELANDE "Satsa på akademiska vårdcentraler"

Moderaterna har i dag 10 september skickat in en motion angående införandet av akademiska vårdcentraler i Kalmar län.

På en akademisk vårdcentral (AVC) bedrivs bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt. Nya behandlingsmetoder och ny teknik provas ut, samtidigt som man handleder studenter på grundnivå upp till forskarnivå.

I anslutning till en AVC ingår ett nätverk av vårdcentraler och andra primärvårdsenheter (exempelvis BVC, MVC, husläkarmottagningar m.fl.). Den akademiska vårdcentralens uppgift är att stödja verksamheterna som ingår i nätverket, bland annat genom att anordna fortbildningar, involvera dem i forskningsprojekt och sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön. Verksamheterna i sig har dessutom ett ständigt kunskapsutbyte med varandra.

Genom en, eller flera, akademiska vårdcentraler i länet kan regionen öka möjligheten att snabbt kunna genomföra klinisk patientnära forskning, utveckla och utbilda inom primärvården. Detta skulle innebära att patienten får en god, effektiv och uppdaterad vård – men även att medarbetarna får större möjligheter till kompetenslyft och yrkesutveckling, samtidigt som länets tre sjukhus avlastas.

- Hela landet står inför en stor omställning av sjukvården – där fler patienter ska vårdas utanför sjukhusen, på vårdcentraler eller i hemmet, då måste också forsknings- och utvecklingsarbetet följa med. Med en eller flera akademiska vårdcentraler skulle vårt län kunna bli en spjutspets när det kommer till Nära vård. Samtidigt är jag helt säker på att en förstärkning av primärvården med mer forskning skulle leda till att öka attraktiviteten för nya läkare och sjuksköterskor att söka sig till primärvården, säger Malin Sjölander (M)