Satsa på medarbetarna i pandemins frontlinje

Replik på debattartikeln: ”Länsunionens insatser för medarbetarna inom vården”.

I hela landet, även här i Region Kalmar län, har åtskilliga medarbetare inom vården slitit särskilt hårt under pandemins olika vågor. Vårdförbundet som bland annat företräder sjuksköterskor och biomedicinska analytiker, och är det största fackförbundet i regionen, jobbar efter devisen ”tacka med lön”. Och visst är lön en fråga som både innan liksom under och efter pandemin alltid är högaktuell.

Att frågan är så het just hos oss beror bland annat på att Region Kalmar län ligger i rikets lönebottenliga enligt Sveriges Regioner och Kommuner (SKR). För många yrkesgrupper lönar det sig inte att vidareutbilda sig, löneutvecklingen hinner inte med; nya medarbetare kommer in på ingångslöner högre än de som jobbat i över ett decennium; hyrbolagens personal lyfter löner som är mellan två och tre gånger högre än de fast anställdas. Detta gör att medarbetare med värdefull kompetens söker sig till andra arbetsgivare och regionen tvingas hyra in dyr bemanningspersonal.

Trots pandemin visar färska siffror från SKR att ungefär hälften av landets regioner lyckats minska sin hyrbemanning och istället satsa på sin fasta personal. Region Kalmar län tillhör dessvärre inte dessa. Sedan 2010 har kostnaderna för bemanningspersonal ökat från 40 miljoner kronor om året till att närma sig en kvarts miljard kronor årligen! Länsunionen (S, C, L) beskriver i tidningen den 23/6 en rad satsningar som uppenbarligen inte uppnått önskad effekt.

Moderaterna och Kristdemokraterna erbjuder en palett av åtgärder för att behålla egna medarbetare samt bli en mer attraktiv arbetsgivare och råda bot på de skenande kostnaderna för inhyrd bemanning. Det innehåller bland annat en reform som fullt genomförd innebär en löneökning för särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor om 10.000 kronor mer i månaden, en genomlysning av grundbemanningen så att färre pass går kort och fler orkar jobba, vidareutbildningssatsningar liksom bonus för trohet, jobb på landsbygdskliniker med personalbrist och mycket mer. Vi Moderater och Kristdemokrater har under många år försökt få till förändring men fått nej varje gång av Länsunionen, för att sedan återfinna några av förslagen lätt modifierade i majoritetens budget. Vi väntar således med spänning på höstens budgetarbete och hoppas att fler av våra förslag anammas även i år!

Carl Dahlin (M) vice ordförande personalutskottet

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M) Region Kalmar läns personalutskott

Folkviljan sjabblas bort

Debaclet kring upprustningen av väg 136 genom Mörbylånga kommun fortsätter. Nyligen träffade politiker från kommunen och regionen företrädare från Trafikverket, som visade litet intresse för Centerpartiets och Socialdemokraternas egna alternativ.

Istället föreligger stor risk att satsningarna går upp i rök. Det innebär inga säkra korsningar, inga cykelvägar, ingen förbättrad framkomlighet, samt ingen ökad säkerhet för cyklister och gångtrafikanter som istället tvingas fortsätta gå över väg 136.

Kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S) deklarerade efter mötet att en ny ÅVS (åtgärdsvalstudie) ska göras. Men det är inte sant, Trafikverket har inte alls beslutat om detta. Snarare verkar det inte bli några satsningar alls genom Mörbylånga kommun. Det är oansvarigt att S och C prioriterat särintressen istället för folkviljan, som klart och tydligt önskar ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet.

Majoriteten i Mörbylånga kommun har spelat ett högt spel med hundratals miljoner kronor och trafiksäkerheten på Öland som insats. På krismötet med Trafikverket lämnade myndigheten en öppning för att plocka upp pennan och fortsätta arbetet med 136:an, men då var kommunen tvungna att skriva under avtalet som låg på bordet – något S och C vägrade. Varför Wärenfalk påstår något annat i media kan bara hon förklara.

Att nu istället ta ett större omtag kommer fördröja alla trafiksäkerhetsåtgärder, tidigast 2034 verkar spaden kunna sättas i jorden, om det ens blir av – det är nämligen inte alls säkert att det vare sig kommer att göras en ny ÅVS eller att Trafikverket anser att en mindre ombyggnad kan motiveras av samhällsnyttan.

Dessutom är Wärenfalks partivänner i andra delar av länet redan och rycker i pengarna som skulle gått till Mörbylånga. Och det finns gemensamma beslut, fattade i god demokratisk ordning, om att prioritera andra vägar i länet i den kommande regionala infrastrukturplanen.

Tyvärr verkar loppet kört, och den farhågan har regionrådet Karin Helmersson (C) bekräftat. Istället kommer andra projekt gå före och väg 136 genom Mörbylånga kommun hamnar på efterkälken. Ansvaret för detta frånskriver Helmersson sig medan Wärenfalk och Arnesson måhända inte inser vad de ställt till med, men detta praktfiasko landar emellertid tungt på bägges axlar.

Carl Dahlin (M), oppositionsråd i Region Kalmar län
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd i Region Kalmar län
Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd i Mörbylånga kommun

Du ska kunna lita på sjukvården!

Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar på sjukvården i vår region med en personal som trots allt har gjort ett alldeles utomordentligt jobb, men priset har varit högt – de har bland annat gått på knäna med långa arbetsdagar, stress och oro.

Nu när trycket är på väg att minska inom vården av coronapatienter är det viktigt att vår personal får den återhämtning och kompensation som krävs. Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna kommer jobba för att det sker. 

I pandemins spår ser vi också ett annat problem, nämligen den vård som inte blev av på grund av nedstängningar och neddragningar som gjordes under lång tid inom olika verksamheter. Det är det vi kallar för vårdskuld eller uppskjuten vård. Det är en stor andel patienter som inte fått sin inplanerade vård och utredningar, som bedömts kunna vänta. Det arbetet har startat och kommer vara en av vårdens viktigaste uppgifter framöver. Vi är beredda att lägga de resurser och göra de förändringar som krävs för att alla ska få vård inom rimlig tid. 

Vi ser att skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper synts väldigt tydligt under det år pandemin varit påtaglig. Därför lägger vi stora satsningar på regionens folkhälsa med riktade insatser till de som behöver det mest, oavsett var i länet man bor. Även digitaliseringen som utvecklats starkt under pandemiåret måste kunna fortsätta utvecklas och användas på fler sätt inom sjukvården.

Resurserna till primärvården, exempelvis vårdcentraler och barn- och ungdomshälsan, behöver öka för att den verkligen ska kunna utgöra basen för regionens hälso- och sjukvård, vilket också innebär att vården kommer närmare människor. Vi vill införa en informations- och bemötandegaranti som gör att du som patient alltid ska få tydlig information, och det stöd du behöver i din sjukdomsprocess. Det handlar om att alltid ge alla patienter ett professionellt bemötande i alla kontakter med sjukvården. 

Varannan kvinna som föder barn utan kejsarsnitt drabbas av någon form av förlossningsskada. Ibland innebär det ett långvarigt medicinskt, psykiskt och socialt lidande för kvinnan. Vi anser att vår sjukvård ska vara generös med att behandla åtgärdbara förlossningsskador, inte bara medicinskt utan även för skador av större skönhetskaraktär som ett led i ett införande av en nollvision mot förlossningsskador. 

Men det viktigaste för oss är ändå en bättre folkhälsa som resulterar i färre som behöver uppsöka vården, och färre som behöver specialistvård av något slag. Folkhälsomyndigheten har efterlyst mer kraftfulla satsningar för att minska psykisk ohälsa, övervikt och fetma. Dessa problem har ökat drastiskt de senaste åren både bland barn och vuxna. Världshälsoorganisationen, WHO, talar om en fetmaepidemi som på sikt kommer resultera i att allt fler drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Om preventiva insatser sätts in tidigt för att motverka ohälsa och stärka livskvaliteten, blir det en enorm vinst för den enskilde och vården. Vi vill därför skapa bättre samverkan och fler strategiska insatser tillsammans med kommunerna, skolorna och sjukvården för att skapa en mer hälsosam livsstil, speciellt bland barn och ungdomar. 

Snart kommer Region Kalmar län att besluta om en ny budget för framtiden och där hoppas vi att de styrande politikerna i S, C och L lyssnar på Moderaterna och Kristdemokraternas goda förslag för en bättre, effektivare och mer patientnära sjukvård. 

Jimmy Loord (KD), regionråd och vice ordf. beredningen för hälso- och sjukvård
Jonas Lövgren (M), regionråd och vice ordf. beredningen för hållbarhet och hälsa

Vi behöver våra bensinmackar!

I Smålands inland finns ett antal samhällen utanför centralorterna som har en drivmedelsanläggning som även fungerar som nav för samhällsservice, då annan service ofta försvunnit.

Förutom att sälja livsmedel och dagligvaror, fungerar dessa mackar som ombud för både apotek, Svenska Spel, Systembolaget och posten. De har en viktig funktion som tankställe i närområdet – inte bara för boende, besökare och turister, utan också för hemtjänst, räddningstjänst, parkförvaltning och andra samhälleliga servicefunktioner.

I juli 2022 träder nya regler i kraft, vilket kan medföra oöverstigliga kostnader för framförallt mindre mackar på landsbygden. Enligt branschorganisationen Svensk Bensinhandel riskerar upp till 500 av dem att behöva stänga om ägarna inte utför lagstadgade åtgärder innan juli 2022, samtidigt som de miljöförbättringar som var syftet med lagen i så fall skulle utebli.

I Kalmar län har frågan tyvärr inte uppmärksammats och regionmajoriteten (S, C, L) har inte genomfört någon inventering för att utreda hur lagen slår här. Men att länet kommer drabbas – det är klart. Konsekvenserna, om en mack på en mindre ort tvingas stänga, drabbar inte bara näringsidkaren och de boende på orten, utan också kommun och region.

Investeringarna som krävs för att driva en mack vidare efter den 1 juli 2022 är betydande och många mackar i Kalmar län är i behov av stora investeringar för att förnya och förbättra sina anläggningar. De som inte ägs eller förvaltas av ett oljebolag riskerar att få sina tillstånd indragna när det nya lagkravet träder i kraft.

En del mackägare har gjort nödvändiga investeringar för att nå lagkraven, andra planerar för det. Enligt branschorganisationen ligger summan som ägaren ska finansieras på allt från 500 000 till två miljoner kronor, beroende på vilken insatser som är nödvändiga. Det är mycket att bära för en servicefunktion med låg förtjänst och liten marginal på drivmedel. Dessutom är bankerna ovilliga att låna ut pengar på grund av låg lönsamhet i branschen och den miljöskuld som varje anläggning byggt upp över tid. Regeringen har föresvävat möjligheten till visst ekonomiskt stöd – retroaktivt. Men det hjälper föga för en småföretagare som behöver pengarna till åtgärder nu.

Om det finns en vision att hela Sverige ska leva så måste även landsbygden ges den möjligheten. Det är därför nödvändigt att anpassa lagstiftningen, samtidigt som regionen medverkar till att ekonomiska åtgärder vidtas för att i möjligaste mån undvika att mackar på landsbygden läggs ner som en konsekvens den nya lagen.

Nu sätter vi press på regionmajoriteten som styr över den regionala utvecklingen och har goda ingångar till regeringsmakten att agera skyndsamt i frågan.

Den förra sommaren var en katastrof för besöksnäringen i vårt län. Låt därför inte de turister som besöker oss nästa sommar behöva mötas av nedlagda bensinstationer på väg till och genom vårt vackra län.

Jan R Andersson, riksdagsledamot (M)
Pär-Gustav Johansson (M)