Gruppmötesdagar i Linköping

I helgen var vår landstingsgrupp på två dagars gruppmöte i Linköping.

Vi började med att besöka Regionalt Cancercentrum (RCC) Sydöst där vi fick veta mer kring deras nätverk. De erbjuder stöd inom samverkan, kunskapsstöd och patientfokus.
De har sex löften till patienterna: Få behandling inom fyra veckor, erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice, vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan, få lika god palliativ vård oavsett bostadsort, erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram samt att Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet.

Därefter åkte vi till Universitetssjukhuset och besökte först deras nya akutmottagning. Vi blev alla avundsjuka över deras nya och fina lokaler. Något som är väldigt unikt med deras akutmottagning är att de är först i landet med att endast ha läkare som är specialister inom akutsjukvård.

                                                          Hela gruppen på akutmottagningen.

Sedan fick vi gå vidare till neurologin. De har också nya, fina lokaler som var otroligt stora och rymliga. De har ett väldigt intressant arbetssätt med att ge sjuksköterskor karriärsmöjligheter. Det är någonting som vi blev väldigt inspirerande av, då vi vet att sjuksköterskorna saknar en egen karriärsstege såsom läkarna har. De funderar även på en karriärsstege för undersköterskor men den var inte framtagen ännu.  

                                                        Hela gruppen på neurologiska kliniken.


Hela byggprojektet, som inkluderar akutmottagningen, neurologin och psykiatrin (kan vara något jag missade), har en prislapp på 3,9 miljarder kronor. Vilken satsning!

Dagen efter hade vi ett eget gruppmöte där vi diskuterade aktuella frågor i landstinget. Även Marie Morell och Fredrik Sjöstrand, regionråd Östergötland, var hos oss och berättade hur det gick för dem när de bildade region, många tips och idéer gav de oss. Båda dagarna var väldigt inspirerande och alla var väldigt aktiva i diskussionerna. Vi åkte hem med fem-sex idéer om motioner till vårt eget län.

Extra roligt att vår nyaste ledamot Berthold Andersson var med till Linköping.

Vi stannar i Alliansen.

Anders Henriksson (Landstingsstyrelsens ordförande) har skrivit en insändare där han ställer två frågor till vårt oppositionsråd, "Hur tänker Moderaterna i landstinget? Kan ni tänka er att samarbeta med Sverigedemokraterna efter valet om de skulle bli vågmästare?"

Svaret som vi skickade in ser ni nedan. Hela vår moderata fullmäktigegrupp står bakom svaret. 


"Insändare Svar till Anders Henriksson (S). Vi moderater vill vara tydliga i vårt förhållningssätt till övriga partier i landstingsfullmäktige i Kalmar län.

M är en del av ett mycket framgångsrikt allianssamarbete med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Detta samarbete ska fortsätta! Vi har under ett antal år lämnat in fullvärdiga gemensamma budgetar till landstingsfullmäktige, vilket visar på ledarskap och stort ansvarstagande för sjukvården.

Vi kommer arbeta för att Alliansen ska få en egen majoritet i valet 2018. Något annat är otänkbart för oss. Därför kommer vi inte att samarbeta med Sverigedemokraterna, SD, i landstinget. Vi kan däremot inte förhindra om SD väljer att rösta på våra och Alliansens förslag och budget lika lite som S kan hindra att de röstar på deras förslag.

Att flytta fokus från människors problem i vardagen till olika maktteorier är en socialdemokratisk strategi för att fly från det politiska ansvaret för sjukvårdens problem. Anders Henriksson undviker att säga vad han ska göra år växande vårdköer, stängda vårdplatser, stor personalbrist och allt sämre ekonomi. Om han ägnade lika mycket tid till dessa problem som till sina maktteorier skulle många problem för patienterna kunna lösas enklare."

Interpellation nr 4 till fullmäktige

Monica Ljungdahl och Malin Sjölander har lämnat in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående habiliteringsbassänger. Läs hela interpellation här nedan,

 "
Landstingsservice har utrett behoven av behandlingsbaden inför framtiden och kommit fram till att bland annat badet i Nybro, Borgholm och Skeppargården i Västervik ska tas bort bland annat på grund av stora renoveringsbehov och bristande samverkan med kommunerna.


Den 20 februari kunde man i Vimmerby Tidning läsa att utredningen inte verkat kommunicerats med berörd personal. När sådana här förändringar äger rum är det av stor vikt att personalens och enheternas röster ges utrymme att höras. Det handlar om att visa respekt och ödmjukhet inför sin personal. Inte ens representanter för Habiliteringens ledningsgrupp kände till den utredning som nu presenterats för politiken.

Nu har det framkommit att det är många barn som är i behov av behandlingsbaden till exempelvis gångträning. Istället får nu många olika speciallösningar göras som kan bli svåra för de barn som nu drabbas. De kommunala badhusen är sällan särskilt väl lämpade som behandlingsbad och det kräver i sin tur en hel del investeringar för att få dessa att kunna anta ett sådant uppdrag från landstinget. Detta får landstinget i slutändan ändå betala för, om en sådan lösningar blir fallet på flertal platser i länet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):

1. Varför har utredningen inte kommunicerats med berörd personal?

2. Vilka alternativ kommer finnas för de barn som idag är i behov av behandlingsbad på platser där behandlingsbaden försvinner? ´"

Interpellation nr 3 till fullmäktige

Monica Ljungdahl har lämnat in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående uteblivna besök. Läs hela interpellation här nedan,

"
Allt fler landsting har börjat uppmärksamma problemen som är förenade med uteblivna patientbesök, alltså de besök där patienten inte avbokar, ändrar tiden eller uteblir av annan orsak.


Detta har blivit ett stort problem inom svensk sjukvård, vilket flera landsting vittnar nu om. Senast i raden av landsting gick Örebro ut i början av februari om att fler än 900 patienter inte kom eller avbokade sin läkartid för sent på vårdcentralerna – på bara en enda vecka! Detta kostar enorma summor pengar för sjukvården, helt i onödan. För Örebros del motsvarar det nästan 40 heltidstjänster plus ett antal miljoner i besöksersättning. Räknar de sedan in sjukhusens kostnader förstår man digniteten i problemet.

I Landstinget i Kalmar län uppgick de uteblivna besöken till läkare och sjukvårdande behandling 2015 till drygt 24 000. Vad detta kostar vårt landsting har man ännu inte utrett.

Uteblivna besök innebär alltid ökade kostnader, förlängt lidande för väntande patienter och en humankapitalförstöring som är svår att acceptera. Att patienter uteblir påverkar dessutom väntetiderna i vården negativt. Flera landsting, inte bara Örebro, börjar nu höja sina avgifter för uteblivna besök som inte om- eller avbokas mindre än 24 timmar innan besök eller behandling.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):

1. Vad kostade uteblivna besök för vårt landsting under 2015 och 2016 fördelat på sjukhus och vårdcentraler?

2. Hur påverkades väntetiderna i vårt landsting under 2015 och 2016 på grund av de uteblivna besöken? "

Interpellation nr 2 till fullmäktige

Vårt oppositionsråd Malin Sjölander lämnade även in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående inställda operationer. Läs hela interpellation här nedan,

"
Flera hundra operationer och behandlingar ställs varje år in samma dag som de ska äga rum i vart och ett av landstingen och regionerna i Sverige. Många gånger på grund av att patienter inte hör av sig och avbokar sina tider eller att de av andra anledningar inte infinner sig. Detta kostar landstingen miljontals kronor. I vissa landsting flera hundra miljoner kronor varje år. Men väldigt många operationer ställs också in på grund av tidsbrist på klinikerna, överbokningar mm.


Att patienter klara för operation skickas hem på grund av tidsbrist är ett problem som ökat 2016. Många hundra operationer per år ställs in i landsting av vår storlek. Nästan hälften av dessa berodde på tidsbrist. Problemet har definierats till att det inte finns någon luft i systemet utan att det blir mycket känsligt när akuta fall kommer in eller personal blir sjuka. Det gör det extra tungt för patienter som förberett sig, planerat, tagit ut ledighet och sedan får åka hem utan att bli opererade. I många landsting råder idag brist på personal, platsbrist på sjukhusen eller helt enkelt tidsbrist. Kalmar län kan ingalunda vara ett undantag och på många håll i länets sjukvård ökar nu vårdköerna och vårdplatser försvinner.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):
1. Hur stort är detta problem i Kalmar län, finns det någon detaljerad redovisning över orsakerna till inställda operationer?

2. Vad kostar dessa problem vårt landsting?

3. Vad gör den politiska majoriteten för att mini-mera problemen med inställda operationer? "

Interpellation till fullmäktige

Förra veckan lämnade vårt oppositionsråd Malin Sjölander in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående beroendeframkallade läkemedel, där landstinget i Kalmar län ligger väldigt högt i rankning. Läs hela interpellation här nedan,


"
Tittar man på aktuell statistik kan man se att Lands-tinget i Kalmar län ligger väldigt högt när det gäller utskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Vårt landsting skriver ut näst mest sådana läkemedel i Sverige. Bara Kronoberg skriver ut mer. Framför allt är det smärtstillande morfinliknande läkemedel som ökar. Detta är inte utan stora risker, som kan medföra ett långvarigt beroende och stort mänskligt lidande.



År 2016 dog nästan 150 personer av överdosering av dessa läkemedel i Sverige, samtidigt som kunskapen om problematiken inte är förefaller vara tillräckligt.

De senaste 15 åren har över 165 000 människor i USA dött av överdoser av beroendeframkallande mediciner och man jämför nu denna utveckling med aids-epidemin på 1980- och 90-talen. Hur det verkligen ser ut i Sverige vet vi ännu inte. Det finns ingen aktuell forskning kring detta problem i Sverige, mer än den statistik som Socialstyrelsen för kring narkotikarelaterade dödsorsaker. I denna statistik konstateras att opioider, som ju finns i de flesta beroendeframkallande läkemedel, är inblandade i majoriteten av döds-fallen, ofta i kombination med andra läkemedel som exempelvis lugnande medel som bensodiazepiner.

Bland de kvinnor som avlidit på grund av narkotika är läkemedel som tramadol, oxikodon och morfin vanliga och har oftast hämtats ut på apoteken av offren själva. Markus Heilig, professor i psykiatri vid Lin-köpings Universitet, har vid många tillfällen påtalat att Sverige kan bli mycket bättre på att ta hand om de som drabbats av läkemedelsberoende på ett mer korrekt sätt, och att socialstyrelsen och Vetenskapsrådet bör ge forskare i uppdrag att kartlägga hur problematiken verkligen ser ut bland Sveriges landsting och regioner.



Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):


1. Varför skrivs det ut så mycket beroendeframkal-lande läkemedel i Kalmar län?

2. Vad gör den politiska majoriteten för att stävja denna utveckling, hur ser förskrivningen ut för-delat över länet?

3. Hur arbetar landstinget med avvänjning med de som blivit beroende av dessa läkemedel?
"

Landstingsnytt

Ytterligare ett Landstingsnytt har kommit ut. Klicka på bilden för att kunna läsa texten.