Kommuner och regioner signalerar att pengarna inte räcker till för att upprätthålla nuvarande välfärd. Antingen handlar det om att skjuta till ytterligare medel till välfärden, eller att spara på det som vi brukar kalla för kärnverksamhet, det vill säga hälso- och sjukvård, äldreomsorg, skola och så vidare.
Detta föranledde att våra partier ställde krav på regeringen, med lyckat resultat, om extra tillskott på 2,5 miljarder kronor till landets kommuner och regioner, utöver de pengar som redan aviserats. Dessa pengar var nödvändiga för att slippa ställas inför besparingsåtgärder. Vi kallar pengarna för ”välfärdsmiljarderna” då syftet är att de ska gå till välfärden och konkreta satsningar för att stärka densamma. Pengarna syftar inte till att täcka ekonomiska, svarta hål eller andra satsningar som inte har med välfärdens kärna att göra.
Covid-19 har medfört ökade kostnader för regionen, vilket kommer göra vår ekonomi ansträngd under flera år framöver. Det innebär dock inte att vi har råd att spara på sådant som är avgörande för vår hälsa, och hela länets framtid. För oss tre partier är det viktigt att de pengar som nu kommit Region Kalmar län till del mynnar ut i konkreta satsningar samtidigt som vi hanterar pandemins effekter. Vi har lagt vårt förslag och kommer att kämpa för det i kommande regionfullmäktige.
1. Medarbetarnas löner
Något vi redan visste, men som pandemin tydliggjort ytterligare, är att hälso- och sjukvårdens medarbetare är några av samhällets stora hjältar. Vi förväntar oss att de ska finnas där för oss när vi känner oss hjälplösa, och vår egen förmåga inte räcker till.
De senaste åren har kostnaderna för hyrbemanning ökat kraftigt. I grunden handlar det om ett misslyckande där vi inte klarat av att värdera och attrahera våra egna medarbetare tillräckligt mycket. I viss utsträckning kommer vi förmodligen behöva acceptera hyrbemanningen, men de nivåer vi ser nu pekar på ett systemfel.
De flesta av oss tar för givet att vården finns där för oss när vi behöver den, men det bygger på att vi lyckas rekrytera och behålla våra egna medarbetare. Detta är långt ifrån självklart idag. Vi har en uppgift. Den uppgiften handlar om att sätta värde på våra medarbetare. Detta gör vi genom rimliga löner som motsvarar den kompetens och de insatser våra medarbetare står för varje dag.
Det är inte säkert att vi når hela vägen med vår satsning, men vi vill satsa mer än S, C och L. I samband med regionfullmäktige den 17 juni, yrkar vi på att 26 miljoner kronor ska gå till att stärka medarbetarnas löner.
2. Barn och ungas psykiska hälsa
När livet rullar på och allt är som det ska, så tänker vi kanske inte så mycket på det, men samhället är skört och vi som individer är sköra.
Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är det som oroar oss mest. Hela landet har bekymmer med att ge våra unga rätt hjälp i rätt tid, även vi i Kalmar län. Så får det inte vara. I synnerhet inte när vi vet hur viktigt det är att unga personer som lider av psykisk ohälsa fångas upp snabbt och effektivt. Vårt besked är att ungas psykiska hälsa för oss är högprioriterat, både nu och framöver. När regionfullmäktige möts den 17 juni kommer vi yrka på att 10 miljoner kronor tillförs arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa.
Ungdomens somrar går inte i repris och ska kunna avnjutas – av alla.
Malin Sjölander (M), oppositionsråd Region Kalmar län
Jimmy Loord (KD), oppositionsråd Region Kalmar län
måndag 22 juni 2020
onsdag 17 juni 2020
Demokratiarbetet ska inte åsidosättas
Bland annat motionen angående uteblivna besök, operationer och behandlingar inom hälso- och sjukvården i Region Kalmar län. Samt motionen om att skrota pensionsåldern i Region Kalmar län.
Dessvärre misslyckades man besvara de frågor som lyfts.
Under ett år uteblir cirka 27 000 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar i Kalmar län. Detta medför konsekvenser i form av bland annat växande vårdköer, och att regionens resurser inte används på ett tillfredsställande sätt. När en patient inte dyker upp på inbokat besök går värdefull tid förlorad, tid som hade kunnat gå till annan vårdtagare. Samtidigt som medarbetare vittnar om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig på avtalad tid. Då uteblivna besök är ett problem och medför ökade kostnader, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska debiteras högre än det gör i dag. Samt att antalet, och totalkostnaden för uteblivna besök, operationer och behandlingar årligen redovisas.
Svaret på motionen hänvisar till en utredning som fokuserar på differentierade avgifter i hälso- och sjukvården, inte uteblivna besök. Dessutom bemöts inte förslaget om att årligen redovisa alla uteblivna besök i såväl antal som ökade, samt onödiga kostnader för sjukvården. Därför anser vi att motionen inte är besvarad.
Motionen om att skrota pensionsåldern är ämnad att belysa hur viktigt det är att ta till vara och uppskatta den kompetens och erfarenhet regionens personal besitter. Samt vikten av att Regionen är en attraktiv arbetsgivare för de medarbetare som vill vara kvar och jobba efter 68 år fyllda. Region Kalmar län kan vinna mycket genom att följa andra regioner där pensionsåldern tagits bort.
Svaret på motionen fokuserade istället på LAS och uppsägningar. Alltså även den motionen obesvarad.
Vi har full förståelse för att arbetet kring pandemin tar upp våra tjänstemäns tid, och att besvara motioner inte är prioriterat just nu. Men med det sagt så är det bättre att svaren dröjer, än att vi får ofullständiga svar. Trots att det råder en pandemi så måste vi inom politiken kunna förvänta oss kvalitet i det vi efterfrågar, med svar som bemöter de frågor som ställs.
Moderaterna avser därför att yrka återremiss på båda motionerna i kommande regionfullmäktige. Vi ser fram emot ett fullständigt svar när tid ges.
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Dessvärre misslyckades man besvara de frågor som lyfts.
Under ett år uteblir cirka 27 000 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar i Kalmar län. Detta medför konsekvenser i form av bland annat växande vårdköer, och att regionens resurser inte används på ett tillfredsställande sätt. När en patient inte dyker upp på inbokat besök går värdefull tid förlorad, tid som hade kunnat gå till annan vårdtagare. Samtidigt som medarbetare vittnar om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig på avtalad tid. Då uteblivna besök är ett problem och medför ökade kostnader, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska debiteras högre än det gör i dag. Samt att antalet, och totalkostnaden för uteblivna besök, operationer och behandlingar årligen redovisas.
Svaret på motionen hänvisar till en utredning som fokuserar på differentierade avgifter i hälso- och sjukvården, inte uteblivna besök. Dessutom bemöts inte förslaget om att årligen redovisa alla uteblivna besök i såväl antal som ökade, samt onödiga kostnader för sjukvården. Därför anser vi att motionen inte är besvarad.
Motionen om att skrota pensionsåldern är ämnad att belysa hur viktigt det är att ta till vara och uppskatta den kompetens och erfarenhet regionens personal besitter. Samt vikten av att Regionen är en attraktiv arbetsgivare för de medarbetare som vill vara kvar och jobba efter 68 år fyllda. Region Kalmar län kan vinna mycket genom att följa andra regioner där pensionsåldern tagits bort.
Svaret på motionen fokuserade istället på LAS och uppsägningar. Alltså även den motionen obesvarad.
Vi har full förståelse för att arbetet kring pandemin tar upp våra tjänstemäns tid, och att besvara motioner inte är prioriterat just nu. Men med det sagt så är det bättre att svaren dröjer, än att vi får ofullständiga svar. Trots att det råder en pandemi så måste vi inom politiken kunna förvänta oss kvalitet i det vi efterfrågar, med svar som bemöter de frågor som ställs.
Moderaterna avser därför att yrka återremiss på båda motionerna i kommande regionfullmäktige. Vi ser fram emot ett fullständigt svar när tid ges.
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
måndag 8 juni 2020
En djup och långvarig kris väntar oss
Det ekonomiska krisläget som uppstått till följd av det nya coronaviruset har blivit allt mer påtagligt. Hur stora de ekonomiska konsekvenserna i slutändan blir är svårt att sia om. Vi kan dock med säkerhet konstatera att Kalmar län, tillsammans med Sveriges övriga regioner, går in i en djup och långvarig kris. Enligt SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) beräkningar kan det vara så illa att samhällsekonomin har återhämtat sig först 2023.
Än finns det ingen samlad bild över hur Region Kalmar läns ekonomi påverkas av pandemin. Bara i år ser skatteintäkterna ut att minska med 250 miljoner kronor, och lika illa är det i kommunerna.
Inom vården ökar kostnaderna tiotals miljoner kronor varje månad, samtidigt som intäkterna för bland annat patientbesök minskar.
På grund av behovet att fokusera på pandemin minskar även den förebyggande vården. Planerade operationer skjuts upp och det finns en uppenbar risk för ökad psykisk ohälsa. Prognoserna säger att regionerna i landet tillsammans kan få ett underskott på 6 miljarder kronor bara i år.
Det är inte bara sjukvården som gör ekonomiska förluster. Tillsammans förlorar tandvården och kollektivtrafiken i länet ungefär 20 miljoner kronor i månaden. Länets museer och andra externa kulturaktörer drabbas också.
Den enskilda faktor som mest påverkar Kalmar läns framtid och ekonomiska styrka efter den här krisen är antalet arbetade timmar. Det är hur många som dagligen går till jobbet även efter pandemin som avgör hur stora skatteintäkterna blir framöver. Detta i sig påverkar vilken välfärd regionen och kommunerna kan erbjuda. Därför måste politiken vara lyhörd för åtgärder som gör att företagen i Kalmar län orkar övervintra i krisen och fortsätta vara arbetsgivare även i framtiden. Mycket är gjort men många fler åtgärder kommer behövas.
Kommunerna i länet har drabbats hårt av den pågående pandemin. Kommuner som gick in i krisen med sämre förutsättningar, men även de som hade stark ekonomi och nu ser sitt ekonomiska överskott gå förlorat och närma sig röda siffror. Vi får höra att det är kärvt, och många kommuner ställer sig frågan: Kommer regeringen med mer pengar, eller måste vi säga upp personal och skära ner?”.
Regeringen har relativt snabbt skjutit till pengar för att dämpa krisens effekter, men hittills har tillskotten i princip bara täckt de minskade skatteintäkterna.
Framtiden för kommunerna är oviss. De behöver få tydliga besked från regeringen kring vad som gäller för hela 2020 och vilka ytterligare statliga stöd de kan räkna med, för att slippa fastna i diskussioner om eventuella och tillväxthämmande höjningar av kommunalskatten.
Vi som bor i Kalmar län är stolta över vår hembygd. Men vi är också ödmjuka inför det faktum att vårt län under lågkonjunkturer är mer utsatt än många andra län. Därför behöver Kalmar län fler och snabbare statliga stöd. Länets företag behöver fler åtgärder som lättar såväl den ekonomiska bördan, som det tunga regelverket. Kommunerna och regionen behöver få klara och raka besked om vilka slags utgifter de kommer att kompenseras för, och de behöver få ekonomisk ersättning så fort som möjligt.
Alla i politiken behöver lyssna på länets många och duktiga företagare. Vi får aldrig glömma att det är företagarna och alla jobb de genererar som betalar vår gemensamma välfärd.
Under våren och sommaren kommer vi Moderater i Kalmar län öka insatserna för att träffa fler företagare, och på så vis ta del av konkreta förslag för att förbättra villkoren och stärka länets näringsliv.
Tillsammans kommer vi klara detta. Vi vet att med väl rustade företag, kommuner och regioner kommer vändpunkten för både samhälle och individer snabbare.
Malin Sjölander, gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Hanne Deverén, oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson, vice gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Henrik Yngvesson, oppositionsråd Moderaterna Mörbylånga kommun
Ingela Ottosson, kommunalråd Moderaterna Oskarshamns kommun
Britt-Marie Domeij, för Moderaterna Mönsterås kommun
Än finns det ingen samlad bild över hur Region Kalmar läns ekonomi påverkas av pandemin. Bara i år ser skatteintäkterna ut att minska med 250 miljoner kronor, och lika illa är det i kommunerna.
Inom vården ökar kostnaderna tiotals miljoner kronor varje månad, samtidigt som intäkterna för bland annat patientbesök minskar.
På grund av behovet att fokusera på pandemin minskar även den förebyggande vården. Planerade operationer skjuts upp och det finns en uppenbar risk för ökad psykisk ohälsa. Prognoserna säger att regionerna i landet tillsammans kan få ett underskott på 6 miljarder kronor bara i år.
Det är inte bara sjukvården som gör ekonomiska förluster. Tillsammans förlorar tandvården och kollektivtrafiken i länet ungefär 20 miljoner kronor i månaden. Länets museer och andra externa kulturaktörer drabbas också.
Den enskilda faktor som mest påverkar Kalmar läns framtid och ekonomiska styrka efter den här krisen är antalet arbetade timmar. Det är hur många som dagligen går till jobbet även efter pandemin som avgör hur stora skatteintäkterna blir framöver. Detta i sig påverkar vilken välfärd regionen och kommunerna kan erbjuda. Därför måste politiken vara lyhörd för åtgärder som gör att företagen i Kalmar län orkar övervintra i krisen och fortsätta vara arbetsgivare även i framtiden. Mycket är gjort men många fler åtgärder kommer behövas.
Kommunerna i länet har drabbats hårt av den pågående pandemin. Kommuner som gick in i krisen med sämre förutsättningar, men även de som hade stark ekonomi och nu ser sitt ekonomiska överskott gå förlorat och närma sig röda siffror. Vi får höra att det är kärvt, och många kommuner ställer sig frågan: Kommer regeringen med mer pengar, eller måste vi säga upp personal och skära ner?”.
Regeringen har relativt snabbt skjutit till pengar för att dämpa krisens effekter, men hittills har tillskotten i princip bara täckt de minskade skatteintäkterna.
Framtiden för kommunerna är oviss. De behöver få tydliga besked från regeringen kring vad som gäller för hela 2020 och vilka ytterligare statliga stöd de kan räkna med, för att slippa fastna i diskussioner om eventuella och tillväxthämmande höjningar av kommunalskatten.
Vi som bor i Kalmar län är stolta över vår hembygd. Men vi är också ödmjuka inför det faktum att vårt län under lågkonjunkturer är mer utsatt än många andra län. Därför behöver Kalmar län fler och snabbare statliga stöd. Länets företag behöver fler åtgärder som lättar såväl den ekonomiska bördan, som det tunga regelverket. Kommunerna och regionen behöver få klara och raka besked om vilka slags utgifter de kommer att kompenseras för, och de behöver få ekonomisk ersättning så fort som möjligt.
Alla i politiken behöver lyssna på länets många och duktiga företagare. Vi får aldrig glömma att det är företagarna och alla jobb de genererar som betalar vår gemensamma välfärd.
Under våren och sommaren kommer vi Moderater i Kalmar län öka insatserna för att träffa fler företagare, och på så vis ta del av konkreta förslag för att förbättra villkoren och stärka länets näringsliv.
Tillsammans kommer vi klara detta. Vi vet att med väl rustade företag, kommuner och regioner kommer vändpunkten för både samhälle och individer snabbare.
Malin Sjölander, gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Hanne Deverén, oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson, vice gruppledare Moderaterna i Region Kalmar län
Henrik Yngvesson, oppositionsråd Moderaterna Mörbylånga kommun
Ingela Ottosson, kommunalråd Moderaterna Oskarshamns kommun
Britt-Marie Domeij, för Moderaterna Mönsterås kommun
fredag 29 maj 2020
PRESSMEDDELANDE: Regionen vill ha en ny plan för tillväxt i länet
Region Kalmar läns utvecklingsnämnd arbetar med en ny plan för att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt i länet.
Ett planarbete som välkomnas av oppositionen.
– Det här är i det långa loppet en plan för ett starkare näringsliv, ökade skatteintäkter och mer resurser till välfärden på andra sidan coronakrisen. Det går inte att förneka att det känns som lite av en upprättelse att våra förslag, som majoriteten tidigare förkastat, genomsyrar planen. En regional företagsinkubator har vi till exempel föreslagit och fått nerröstad två gånger, men nu har man äntligen tagit till sig den idén, kommenterar regionrådet Pär-Gustav Johansson (M).
– Vi har länge förespråkat att regionen ska gå från att projektfinansiera aktörer som jobbar med regionala tillväxtfrågor till en mer varaktig basfinansiering. Här har vi nu en plan helt i linje med våra tankar. Att majoriteten på resans gång först hunnit säga nej till vårt förslag att ge verksamhetsbidrag till Unga Företagare och Industriellt Utvecklingscentrum får man fördra med ett överseende leende nu när det ändå blivit verklighet, fyller Åke Nilsson (KD) i.
Ett planarbete som välkomnas av oppositionen.
– Det här är i det långa loppet en plan för ett starkare näringsliv, ökade skatteintäkter och mer resurser till välfärden på andra sidan coronakrisen. Det går inte att förneka att det känns som lite av en upprättelse att våra förslag, som majoriteten tidigare förkastat, genomsyrar planen. En regional företagsinkubator har vi till exempel föreslagit och fått nerröstad två gånger, men nu har man äntligen tagit till sig den idén, kommenterar regionrådet Pär-Gustav Johansson (M).
– Vi har länge förespråkat att regionen ska gå från att projektfinansiera aktörer som jobbar med regionala tillväxtfrågor till en mer varaktig basfinansiering. Här har vi nu en plan helt i linje med våra tankar. Att majoriteten på resans gång först hunnit säga nej till vårt förslag att ge verksamhetsbidrag till Unga Företagare och Industriellt Utvecklingscentrum får man fördra med ett överseende leende nu när det ändå blivit verklighet, fyller Åke Nilsson (KD) i.
onsdag 27 maj 2020
Länsunionens ledsamma lönesvek
Riksdagen har genom en extra ändringsbudget strax efter årsskiftet, på initiativ av M, V och KD, avsatt särskilda statsbidrag för välfärdssatsningar. Den politiska majoriteten i Region Kalmar län har dock aviserat att dessa extra statsbidrag inte kommer att läggas på lönesatsningar.
Tidigare, när välfärdspengarna skulle fördelas av regeringen meddelade Länsunionen stolt att 20 miljoner kronor skulle läggas på lönekartläggning och särskilt oskäliga löneskillnader. Efter att oppositionspartierna gått samman och lyckats omprioritera medel, vilket för Region Kalmar län skulle innebära totalt ytterligare 6 miljoner kronor i en extra lönesatsning, väljer Länsunionen tyvärr att bortprioritera dessa pengar till förmån för annat än löner.
Det är tuffa tider, inte bara hälsomässigt utan också ekonomiskt. Regionens ekonomi är i detta nu särskilt utsatt, varför det är ännu viktigare att prioritera. Det svarta hålet inom regionens hälso- och sjukvård, vilket Socialdemokraterna har ett extra ansvar för och som de haft många år att rätta till men misslyckats, är idag Länsunionens stora bekymmer. Likväl handlar politik om att prioritera och att vilja. Och medan M, KD och V väljer att lägga de extra medel som riksdagen avsatt för välfärdssatsningar på just medarbetarnas löner, så prioriterar Länsunionen istället att lägga pengarna i det svarta hålet.
Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län
Tidigare, när välfärdspengarna skulle fördelas av regeringen meddelade Länsunionen stolt att 20 miljoner kronor skulle läggas på lönekartläggning och särskilt oskäliga löneskillnader. Efter att oppositionspartierna gått samman och lyckats omprioritera medel, vilket för Region Kalmar län skulle innebära totalt ytterligare 6 miljoner kronor i en extra lönesatsning, väljer Länsunionen tyvärr att bortprioritera dessa pengar till förmån för annat än löner.
Det är tuffa tider, inte bara hälsomässigt utan också ekonomiskt. Regionens ekonomi är i detta nu särskilt utsatt, varför det är ännu viktigare att prioritera. Det svarta hålet inom regionens hälso- och sjukvård, vilket Socialdemokraterna har ett extra ansvar för och som de haft många år att rätta till men misslyckats, är idag Länsunionens stora bekymmer. Likväl handlar politik om att prioritera och att vilja. Och medan M, KD och V väljer att lägga de extra medel som riksdagen avsatt för välfärdssatsningar på just medarbetarnas löner, så prioriterar Länsunionen istället att lägga pengarna i det svarta hålet.
Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län
onsdag 13 maj 2020
Länet behöver ett ekonomiskt rehabiliteringsstöd
Nu är vi i början av en ny kris – coronakrisen, och måste därför samverka politiskt för att skapa bättre förutsättningar för ekonomisk återhämtning.
Så många företag som möjligt måste räddas igenom coronakrisen för att ha ett näringsliv kvar när det är dags att starta om ekonomin. Konsekvenserna av att inte rädda företagen nu skulle kosta samhället så mycket mer i form av massarbetslöshet och mänskligt lidande.
Omsättningsstödet till företag med stora intäktsbortfall som regeringen nyligen presenterade var därför absolut nödvändigt. Moderaterna har drivit på i frågan och till slut insåg även regeringen att det fanns en majoritet i riksdagen för ett företagsstöd utöver regeringens komplicerade lån och krediter.
Sedan kan och ska utformningen och nivån på stödet diskuteras. Kritiska röster har redan hörts och Moderaterna kommer fortsätta driva på för eventuella justeringar och anpassningar. Vi förutsätter att regeringen då är mer lyhörd och snabbfotad.
Så långt akut ekonomisk hjälp. Men Kalmar län behöver också ett ekonomiskt rehabiliteringspaket för tiden efter den akuta krisen. Regeringen behöver satsa mer pengar här än i till exempel Stockholmsregionen för att våra hjul ska börja snurra igen.
För det första måste det skjutas till extra statliga så kallade 1:1-medel för tillväxtåtgärder i Kalmar län. Det vi ibland kallar ”Lilla Regionala Utvecklingskapitalet”. Regionen har tagit fram ett stödpaket till drabbade företag, men större regionala resurser ökar möjligheterna till anpassade åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk återhämtning och tillväxt. 1:1-medel fördelas årligen efter principen att regioner med stora strukturella utmaningar och behov får mer pengar än expansiva tillväxtregioner som återhämtar sig snabbare efter en ekonomisk kris. Den principen ska gälla även nu, oavsett hur högt andra regioner skriker i regeringens öra om att de har drabbats värst ekonomiskt i coronakrisens initiala skede.
För det andra behöver Kalmar län få betydligt större del av andra statliga satsningar – de som brukar kallas ”Stora Regionala Utvecklingskapitalet” och vars fördelning i landet kan hjälpa eller stjälpa den ekonomiska utvecklingen i en region.
Stora infrastruktursatsningar är ett sådant exempel. I den senaste nationella infrastrukturplanen fick Kalmar län minst pengar i landet per capita och den eftersatta infrastrukturens hämmande inverkan på länets tillväxt har påvisats gång på gång. Vi har tidigare krävt en mångmiljardsatsning på vad vi kallar Kalmar länspaketet för infrastruktur. Nu är läge för regeringen att börja snickra på ett sådant inför kommande plan, gärna toppat med en rejäl slant till bredbandsutbyggnad.
Ett annat exempel är statliga utbildningssatsningar. Kalmar län har en lägre utbildningsnivå än rikssnittet och många människor kommer att behöva omskola sig och utbilda sig för en förändrad arbetsmarknad i coronapandemins spår. Tillgång till rätt kompetens är avgörande när näringslivet i länet ska takta upp igen och utvecklas vidare. En särskild statlig utbildningssatsning på vårt län skulle ge valuta för pengarna.
Om Kalmar län inte ska halka ännu längre efter övriga landet i svallvågorna efter coronakrisen, så måste staten nu vara lyhörd för krav på ytterligare akut företagsstöd samt rikta ett betydande ekonomiskt rehabiliteringspaket direkt mot Kalmar län.
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Harald Hjalmarsson (M), riksdagsledamot
Så många företag som möjligt måste räddas igenom coronakrisen för att ha ett näringsliv kvar när det är dags att starta om ekonomin. Konsekvenserna av att inte rädda företagen nu skulle kosta samhället så mycket mer i form av massarbetslöshet och mänskligt lidande.
Omsättningsstödet till företag med stora intäktsbortfall som regeringen nyligen presenterade var därför absolut nödvändigt. Moderaterna har drivit på i frågan och till slut insåg även regeringen att det fanns en majoritet i riksdagen för ett företagsstöd utöver regeringens komplicerade lån och krediter.
Sedan kan och ska utformningen och nivån på stödet diskuteras. Kritiska röster har redan hörts och Moderaterna kommer fortsätta driva på för eventuella justeringar och anpassningar. Vi förutsätter att regeringen då är mer lyhörd och snabbfotad.
Så långt akut ekonomisk hjälp. Men Kalmar län behöver också ett ekonomiskt rehabiliteringspaket för tiden efter den akuta krisen. Regeringen behöver satsa mer pengar här än i till exempel Stockholmsregionen för att våra hjul ska börja snurra igen.
För det första måste det skjutas till extra statliga så kallade 1:1-medel för tillväxtåtgärder i Kalmar län. Det vi ibland kallar ”Lilla Regionala Utvecklingskapitalet”. Regionen har tagit fram ett stödpaket till drabbade företag, men större regionala resurser ökar möjligheterna till anpassade åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk återhämtning och tillväxt. 1:1-medel fördelas årligen efter principen att regioner med stora strukturella utmaningar och behov får mer pengar än expansiva tillväxtregioner som återhämtar sig snabbare efter en ekonomisk kris. Den principen ska gälla även nu, oavsett hur högt andra regioner skriker i regeringens öra om att de har drabbats värst ekonomiskt i coronakrisens initiala skede.
För det andra behöver Kalmar län få betydligt större del av andra statliga satsningar – de som brukar kallas ”Stora Regionala Utvecklingskapitalet” och vars fördelning i landet kan hjälpa eller stjälpa den ekonomiska utvecklingen i en region.
Stora infrastruktursatsningar är ett sådant exempel. I den senaste nationella infrastrukturplanen fick Kalmar län minst pengar i landet per capita och den eftersatta infrastrukturens hämmande inverkan på länets tillväxt har påvisats gång på gång. Vi har tidigare krävt en mångmiljardsatsning på vad vi kallar Kalmar länspaketet för infrastruktur. Nu är läge för regeringen att börja snickra på ett sådant inför kommande plan, gärna toppat med en rejäl slant till bredbandsutbyggnad.
Ett annat exempel är statliga utbildningssatsningar. Kalmar län har en lägre utbildningsnivå än rikssnittet och många människor kommer att behöva omskola sig och utbilda sig för en förändrad arbetsmarknad i coronapandemins spår. Tillgång till rätt kompetens är avgörande när näringslivet i länet ska takta upp igen och utvecklas vidare. En särskild statlig utbildningssatsning på vårt län skulle ge valuta för pengarna.
Om Kalmar län inte ska halka ännu längre efter övriga landet i svallvågorna efter coronakrisen, så måste staten nu vara lyhörd för krav på ytterligare akut företagsstöd samt rikta ett betydande ekonomiskt rehabiliteringspaket direkt mot Kalmar län.
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Harald Hjalmarsson (M), riksdagsledamot
onsdag 6 maj 2020
Medarbetarna bär upp välfärden
Det finns många som under denna tuffa period drar ett extra lass för att samhället ska fungera och på sikt kunna återgå till det normala. Dessa samhällsbärare, som medan många av oss övriga tagit ett steg tillbaka för att minimera smittspridning, har klivit fram och tar ansvar för allas vår vardag.
I Region Kalmar län finns i dagsläget drygt 7 000 medarbetare. Vissa kan jobba hemifrån, medan många fortsätter att dagligen gå till sina jobb på sjukhusen, hälsocentralerna liksom kollektivtrafiken – de ser till att allt funkar så gott som vanligt – samt förtjänar således att lyftas fram liksom även vår tacksamhet. Via en välfungerande facklig-politisk dialog förstår vi att många medarbetare tänjer på sig själva för oss andra medborgare.
Det finns en tid efter Corona, då mycket kommer att ha prövats och frågor som framkommit kan komma att behöva omvärderas. Det är då det gäller att inte bara i ord, utan även i handling, visa alla de medarbetare som gör sitt yttersta för oss i detta nu, att vi står upp för och uppskattar dem.
Vi Moderater kommer därför tillsammans med KD att fortsätta kämpa för frågor som under normala omständigheter står högt på agendan såsom konkurrenskraftiga löner, tydligare lönespridning, vidareutbildning, fler karriärmöjligheter och mycket annat som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare.
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet Region Kalmar län
I Region Kalmar län finns i dagsläget drygt 7 000 medarbetare. Vissa kan jobba hemifrån, medan många fortsätter att dagligen gå till sina jobb på sjukhusen, hälsocentralerna liksom kollektivtrafiken – de ser till att allt funkar så gott som vanligt – samt förtjänar således att lyftas fram liksom även vår tacksamhet. Via en välfungerande facklig-politisk dialog förstår vi att många medarbetare tänjer på sig själva för oss andra medborgare.
Det finns en tid efter Corona, då mycket kommer att ha prövats och frågor som framkommit kan komma att behöva omvärderas. Det är då det gäller att inte bara i ord, utan även i handling, visa alla de medarbetare som gör sitt yttersta för oss i detta nu, att vi står upp för och uppskattar dem.
Vi Moderater kommer därför tillsammans med KD att fortsätta kämpa för frågor som under normala omständigheter står högt på agendan såsom konkurrenskraftiga löner, tydligare lönespridning, vidareutbildning, fler karriärmöjligheter och mycket annat som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare.
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet Region Kalmar län
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)