En politik för ett Kalmar län i framkant

Nu närmar sig ett spännande valår, som på många vis kommer avgöra hur vårt land, vår region och våra kommuner ska utvecklas och skötas.

Det går att dra många slutsatser från det senaste tidens coronapandemi. Möjligheterna till hemarbete har resulterat i att människor som vill lämna storstadslivet för landsbygden i Kalmar län har flyttat hit, arbete inom vård, skola, omsorg och företag kan ställa om snabbt när det behövs, men även att samhället är skört vad gäller stora kriser, där behöver vi bli bättre på att förbereda oss.

I regionen har Moderaterna under mandatperioden lagt en mängd förslag för att rusta verksamheten för framtiden. Bland annat om att på djupet genomlysa ekonomin, identifiera undvikbara kostnader och slippa höja skatten. Men i stället har det politiska styret förlitat sig på tillfälliga statsbidrag och positiva börsutfall.

Moderaterna har tagit den ökade kostnaden för bemanningsbolag på allvar – 40 miljoner kronor har under en tioårsperiod blivit 250 miljoner kronor. Vi har följt de regioner som fört en framgångsrik personalpolitik och förgäves lagt flertalet förslag för att vårt län också ska nå dit.

Sjukvården i Kalmar län har i många fall väldigt goda resultat och nöjda patienter. Men bättre kan det bli. Bland annat är väntetiderna till vissa verksamheter oacceptabelt långa, ett exempel är 1177 som får allt svårare att klara ledtiderna. 1177 är en viktig väg in i vården och med långa väntetider riskerar patienter att hamna fel i vården.

I takt med att vår befolkning blir äldre kommer sjukvårdens och äldreomsorgens insatser behöva utvecklas. Många lever med kroniska sjukdomar eller har överlevt sjukdomar som stroke, cancer eller Covid-19, med långvariga eller livslånga biverkningar.

Sjukvården får aldrig överge dessa patienter, därför behövs reformer som skapar trygghet och bättre livskvalitet för dessa grupper. Moderaterna vill också tillföra närvårdsplatser, där patienter som annars ramlar mellan de olika vårdnivåerna kan få rätt vård.

För att klara av allt detta behövs ett välmående näringsliv i Kalmar län. Det är trots allt företagen och de som arbetar där som betalar välfärden. Därför måste det till nya och bättre metoder för att, tillsammans med kommunerna, lobba för större satsningar på vägar, järnvägar och bredband i länet.

Vi i Moderaterna anser att Kalmar län har goda kunskaper och mycket kompetens inom energiområdet. Det måste utnyttjas. Men då krävs också en regional samling, för att tydligt peka ut kärnkraften som en möjlighet och där den kompetensbas länet byggt upp också ska nyttjas.

Samtidigt måste vi samla oss kring andra energislag för att få en mix som gynnar länets företag och befolkningen som långsiktigt borgar för en trygg energiförsörjning.

Nu startar Moderaternas arbete med att ta fram en politisk plattform för att lösa dessa, och många andra utmaningar. En politik för ett Kalmar län i framkant!

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen tillika oppositionsråd.

Personalpolitik värd namnet, var god dröj

Många av de anställda inom vården i Region Kalmar län har gjort storartade insatser under pandemin. Nu är det viktigt att verksamheten inte återgår till hur den var förut. Redan då var nämligen påfrestningarna stora.

Ska regionen på allvar göra anspråk på att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser krävs nya förhållningssätt. Tillit, tydligare premiering av erfarenhet och kompetens liksom tillräcklig bemanning är ledorden. 

Den nuvarande S-ledda politiska majoriteten i Region Kalmar län vill säkert inget illa, men resultatet av deras trötthet och oförmåga att ta itu med de tilltagande problemen beträffande exempelvis rekrytering är besvärande. Då ytterst lite eller inget alls väntas göras för att vända den nedåtgående trenden under resten av mandatperioden, väntar ett helt smörgåsbord av olika reformer på ett maktskifte – alltså tills någon som orkar, kan och vill tar sig an de växande utmaningar regionen dras med och som den styrande majoriteten tyvärr lämnat för fäfot. 

En av de största utmaningarna Region Kalmar län står inför är att rekrytera liksom behålla erfaren och kompetent personal. Lyckas detta kan även trenden med skenande kostnader för inhyrd bemanning vända. De senaste tio åren har dessa kostnader eskalerat från runt 40 miljoner kronor om året till dryga en kvarts miljard kronor årligen. Det är helt orimligt. Samtidigt visar drygt hälften av landets regioner att det går att göra sig mindre beroende av dyr inhyrd bemanning – trots pandemin. Det personalpolitiska målet om att bli en av landets bästa arbetsplatser måste bli något mer än fina ord i ett budgetdokument som dammas av någon gång om året.

För att bli en attraktiv arbetsgivare bör regionen också intensifiera arbetet med tydligare lönespridning. Kunskap, ansvar och erfarenhet måste löna sig bättre än i dag om Region Kalmar län ska uppnå målet att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser; att kunna både rekrytera nya men inte minst behålla erfarna och kompetenta medarbetare är en ödesfråga som det senaste decenniet bara tyvärr gått åt fel håll.

Ett sätt att hamna rätt i personalstyrkan är att göra en genomlysning av grundbemanningen. Det är helt enkelt inte acceptabelt att fortsätta bygga så stor del av verksamheten på inhyrd personal, som täcker upp för den ordinarie personal som slutat. En genomlysning skulle visa på hur många medarbetare som behövs per arbetspass och därefter kan verksamheten anpassas för att fler ska orka stanna. Många av de regioner som lyckats vända hyrberoendetrenden har gjort just detta. Hittills vägrar emellertid den S-ledda majoriteten oförklarligt nog en genomlysning. 

Coronapandemin har slitit hårt på många av Region Kalmar läns medarbetare. Tid för återhämtning efter långa arbetspass är oerhört viktigt för att medarbetarna just ska orka, trivas på jobbet och leverera professionellt. Det senaste årets omvälvande hälsoläge har resulterat i trötthet bland dem som särskilt har jobbat inom utsatta yrken. De måste nu garanteras tillbörlig tid för återhämtning och det vore fel om det post-corona-paket som ska tas fram inte innehåller återhämtning i tid. 

Sannolikheten att något revolutionerande händer inom Region Kalmar läns personalpolitik under året som kvarstår till valet är liten. Det är självklart beklagligt att orken och viljan tryter hos den styrande vänsterdominerade majoriteten. Samtidigt blir skiljelinjerna så mycket tydligare för medarbetare och medborgare när det kommer till att göra sitt val: antingen behåller vi det som är, eller försöker vi med kraft och vilja att göra det som inte fungerar bra igen. Den växande brist på tillit som finns inom organisationen måste hejdas. Och klyftan mellan de styrande och verksamheten ”på golvet” minska istället för att öka. Det Moderaterna och Kristdemokraterna först kommer ta tag i är just tilliten, lönespridningen och grundbemanningen. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Pinsam propaganda om infrastrukturen från Länsunionen

Att man i pressen redan nu försöker slå i väljarna att regionen har fått mer pengar än någonsin till infrastruktursatsningar förändrar inte att den styrande regionmajoriteten har misslyckats med att nyttja sina historiskt goda ingångar till regeringsmakten för att göra verklig skillnad för länets infrastrukturutveckling och pressa staten till att börja betala av sin stora infrastrukturskuld till länet.

Majoriteten är fortsatt mer intresserad av att försvara regeringens politik än att slåss för länets bästa.

Det är ingen stor sak att en ny infrastrukturplan innehåller mer pengar än den föregående.

Att försöka blända väljarna med att kommande länsplan för infrastruktursatsningar innehåller styvt en miljard, istället för en knapp miljard som den gamla, är löjeväckande.

Pengarna tas ur potten för utveckling av hela landets transportsystem som regeringen ökade på med hela en tredjedel i infrastrukturpropositionen.

Sett till detta så framstår ökningen i regionens länsplan som blygsam.

Kalmar läns andel av hela tårtbiten till länsplaner i landet förblir också i stort sett oförändrad, trots att vår infrastruktur länge varit eftersatt, vilket borde kvalificerat oss för en större del av tårtbiten.

Den sorgliga huvudförklaringen till att länet åter igen blir förfördelat är såklart att regeringen och dess stödpartier står fast vid att bygga nya spår för höghastighetsbanor mellan storstäderna, ett resursslukande politiskt prestigeprojekt som inte går att räkna hem, varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt.

Det kommer, trots den stora ökningen av utvecklingspotten i infrastrukturpropositionen, leda till mindre infrastruktursatsningar på landsbygden och i Kalmar län i den kommande nationella transportplanen.

Med en moderat infrastrukturpolitik på nationell nivå hade det blivit mer pengar till upprustning och utveckling av befintliga vägar och järnvägar i länet.

Satsningarna på väg 37/47 mellan Oskarshamn och Bockara (bilden) i den nya länsplanen är förvisso mycket viktiga för länet, men man ska inte glömma bort att de blir möjliga för att C och S som styr i både regionen och Mörbylånga kommun, genom tafflig kommunikation sig emellan och med Trafikverket, lyckats sjabbla bort den planerade förbättringen av den för Ölands besöksnärings så viktiga väg 136 genom nämnda kommun, från Ölandsbron och norrut.

Där kommer man därför inte att få se några trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder förrän långt in på 2030-talet, om ens då.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och viceordförande Regionala utvecklingsnämnden

Vi har kraften att leda Kalmar län!

Om drygt ett år är det val till riksdag, region och länets kommuner. Vi blickar tillbaka på en annorlunda mandatperiod där politiken under covid-19-pandemin fått söka gemensamma lösningar.

Men den stora arbetsinsatsen har naturligtvis utförts av all sjukvårdspersonal, personal inom äldreomsorg och skolor, företagare och entreprenörer som hastigt fått ställa om sina verksamheter och slitit dygnet runt för att hjulen ska snurra och alla kunna få bland annat den vård, skola och omsorg som behövts även under pandemin.

Det är nu vi förtroendevalda ska börja summera mandatperioden och forma de stora frågorna inför valet och erbjuda svar på dem. Under hösten kommer den moderata regionfullmäktigegruppen att intensifiera arbetet med just detta, men redan nu ser vi ett antal stora utmaningar som en ny regionmajoritet har framför sig. 

✔ Region Kalmar läns ekonomi. Under de senaste åren har vi sett att regionens ekonomi blivit alltmer beroende av tillfälliga statsbidrag och börsplaceringar. För att råda bot på detta valde regionmajoriteten att höja skatten, i stället för att genomlysa hela organisationens ekonomi för att hitta kostnadsminskningar och onödiga, undvikbara utgifter. Länets skattebetalare ska inte behöva stå för notan när den politiska ledningen inte orkar göra grundjobbet. 

✔ Bemanningen. De senaste tio åren har notan för hyrbemanning i regionen ökat från 40 till 250 miljoner kronor. Antalet vakanta tjänster är oroväckande hög, och inom en hel del verksamheter behöver stora åtgärder till för att bryta trenden. Vi har under mandatperioden lagt en palett av förslag på åtgärder, förslag som gång på gång avslagits av den politiska ledningen. 

✔ Väntetider. Fortfarande råder en otillfredsställande kösituation inom flera verksamheter, till exempel inom psykiatrin. Men än värre är situationen inom 1177 – patienternas huvudväg in i vården – där målsättningarna på svarstider nu sänkts av den politiska ledningen. Patienterna ska inte behöva vänta längre. 

✔ Infrastruktur. Historiskt sett ligger vårt län på den absoluta botten vad gäller statens satsningar på väg och järnväg. Samtidigt som beslutade satsningar skjuts upp eller inte blir av. Om vårt län ska kunna utvecklas måste vi se en helt ny infrastrukturpolitik. 

✔ Arbetsmarknad och utbildningsnivå. Kalmar län har en väldigt sårbar arbetsmarknad, men samtidigt många duktiga och drivna företagare. Om vi ska lyfta på allvar måste regionen och kommunerna satsa på att höja utbildningsnivån och tillgodose företagens kompetensbehov så de kan behålla sina verksamheter i länet. 

Detta är fem stora frågor som den politiska ledningen har direkt mandat och befogenhet att påverka. Men det måste även på nationell politisk nivå bli ett slut på handlingsförlamningen och verklighetsfrånvända beslut som leder till ett otryggare Kalmar län, och att det blir svårare och dyrare för den enskilda och företagen att bo och verka i vår del av landet. Det behövs en ny politisk ledning och vi är beredda att axla det ansvaret i Region Kalmar län – gärna tillsammans med, eller med stöd av partier som vill driva borgerlig politik för länets bästa.

Moderaternas regionråd i opposition:
Malin Sjölander
Pär Gustav Johansson
Carl Dahlin
Jonas Lövgren

PRESSMEDDELANDE "Regeringens obeslutsamhet hotar länets elförsörjning"

Jan R Andersson (M), riksdagsledamot
Pär-Gustav Johansson (M), viceordförande Regionala utvecklingsnämnden och oppositionsråd

All svensk kärnkraft hotas av snabbavveckling 2024 om inte regeringen senast den 31 augusti i år godkänner mellan- och slutförvaret för kärnavfall. Det skulle skapa en akut energikris med förödande konsekvenser för Kalmar län och övriga landet. Moderaterna i länet har varnat för detta och försökt påverka regeringen under våren, men sedan dess har inget hänt.

– Om endast några dagar måste man börja planera för att stänga ner fullt fungerande och säker svensk kärnkraft, då regeringen medvetet fördröjer beslut i kärnavfallsfrågan. Detta sker samtidigt som Sverige långsiktigt behöver mer elkraft för att klara omställningen från fossila bränslen. Den rödgröna regeringen äventyrar därmed både den gröna omställningen och riskerar att sätta landet i ett läge då elbrist drabbar både privatpersoners vardag och vår framtida välfärd, säger Jan R Andersson.

– Näringslivets representanter uttrycker redan en stark oro för en raskt annalkande elbrist när jag samtalar med dem, med allt vad det innebär i form av produktionsneddragningar, uteblivna satsningar och färre jobb i länet. Regeringen har haft många år på sig att ta beslut i hela slutförvarsfrågan och det är alldeles uppenbart att Miljöpartiet förhalar av ideologiska skäl. Mellanlagret i Oskarshamn slår snart i kapacitetstaket och Oskarshamns kommun kommer inte acceptera en utökning där om det inte samtidigt blir ett positivt beslut i slutförvarsfrågan. Det är dags att Socialdemokraterna kör över Miljöpartiet i frågan, för det går inte att ställa om och elektrifiera landet utan el eller enbart med svajig och instabil vindkraft, fortsätter Pär-Gustav Johansson.

Ny energipolitik krävs för att rädda miljön och jobben i Kalmar län

Sverige och Kalmar län står inför kraftigt ökande elbehov och hotande elbrist. Det finns redan en konstaterad brist på överföringskapacitet i elnätet som gör att vissa företag inte vågar satsa på ny verksamhet och att antalet laddstolpar för elbilar inte kan byggas ut i tillräcklig omfattning.

Den gamla sanningen, som förfäktas av regeringen, att det finns ett överskott av el i de norra delarna av landet, gäller inte i framtiden. Elbehovet i norr kommer att öka allra mest på grund av stora industrisatsningar där, med energislukande vätgas som bas.

Kalmar län behöver god tillgång till el för att inte halka efter ännu mer i tillväxtligan och kunna utvecklas hållbart i takt med övriga Sverige. Att hävda att ökningen kan mötas i huvudsak med instabila och förnybara energikällor, som regeringen gör, är naivt och skadligt för vårt län. Planerade nya vindkraftverk beräknas uppta en procent av länets totala landyta. På landsbygden och i kommuner med goda vindförhållanden naturligtvis långt mer. Fullständig förödelse av stora delar av länets landsbygd och förstörd livsmiljö att bo och verka i är att vänta.

Vi kräver en ny nationell energipolitik för att möta det ökade elbehovet i Kalmar län. Några axplock ur vårt brev till energiminister Anders Ygeman (S):

- Bevara befintlig kärnkraft och satsa på nästa generations kärnkraft. FN förespråkar kärnkraft som ett sätt att nå klimatmålen och Kalmar län kan bli ledande med befintlig kärnkraft, mellanlagring och forsknings- och utvecklingsmöjligheter som grund.

- Begränsa utbyggnadstakten av vindkraft drastiskt. Landsbygden förväntas idag offra sina skogar och livsmiljöer för storstädernas energiförsörjning. Det är inte ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hållbart och ställer stad mot land. Det kommunala vetot mot nyetableringar måste vara oantastligt.

- Anpassa elnäten till framtida svenska behov. Infrastrukturresurser till nya spår för höghastighetståg mellan storstäderna ska i stället användas för utbyggnad av elnätet med marksnål teknik som inte skövlar länets och landets skogar. Det är bra för hela Sverige, inte bara storstadsregionerna där marksnål teknik setts som en självklar lösning i många år.

Moderaterna i Kalmar län

Jan R Andersson, riksdagsledamot
Malin Sjölander, regionråd
Pär-Gustav Johansson, regionråd
Henrik Yngvesson, oppositionsråd Mörbylånga
Ingela Ottosson, kommunalråd Oskarshamn
Daniel Lindvall, gruppledare Nybro
Åsa Ottosson, gruppledare Mönsterås
Marie Nicholson, kommunalråd Vimmerby
Harald Hjalmarsson, oppositionsråd Västervik
Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar
Åke Bergh, gruppledare Hultsfred
Günter Villman, ordförande Emmaboda
Mona Magnusson, gruppledare Torsås
Carl Malgerud, oppostionsråd Borgholm
John Friberg, gruppledare Högsby

Borgerlig politik för starkare näringsliv och levande landsbygd

Genom fler jobb i nya och växande företag kan Kalmar län få en tillväxt som inte släpar efter övriga landet, och mer resurser till sjukvård.

Regionmajoriteten (S, C, L) har två verktyg för att skapa bättre förutsättningar för detta: regional utveckling och påverkan för en nationell politik som gagnar ett landsbygdslän som vårt. Inget av verktygen har majoriteten nyttjat väl eller raskt nog.

Vi går till val på, och vill styra regionen efter våra budgetriktlinjer för ekonomisk återstart och bättre förutsättningar för företagande i hela länet. Gärna med stöd av andra borgerliga partier som prioriterar landsbygden, näringslivsfrågor och gröna näringar.

Trots historiskt goda påverkansmöjligheter och ingångar till regeringsmakten, har regionmajoriteten misslyckats med att påverka den nationella politiken i en Kalmar läns-vänlig riktning. Infrastrukturpolitiken missgynnar fortsatt länet, skogsutredningen stärker inte äganderätten och strandskyddet kommer inte att liberaliseras. Som exempel.

Vi vill att regionen börjar jobba systematiskt med påverkan, för att skapa bättre förutsättningar för vår del av landet. Förslagen vi lagt i den riktningen har röstats ned. Majoriteten har försvarat regeringen i stället för att slåss för länet. Det krävs till exempel en energipolitik som prioriterar befintlig och ny planerbar elproduktion, i stället för svajig vindkraft som riskerar att föröda länet. Det behövs mer statliga utvecklingsmedel till ekonomisk omstart.

När det gäller regional utveckling har vi drivit majoriteten framför oss mot ökade resurser för trygg basfinansiering i stället för kortsiktiga projektlösningar. Det krävs ännu mer pengar till långsiktig finansiering av miljöer och aktörer som bidrar till innovation och förnyelse av näringslivet. Konkreta åtgärder ska sättas in där de ger mest pang för pengarna i stället för att strösslas bort på politiska prestigeprojekt.

Att majoriteten är på väg att genomföra vissa av våra förslag, men först efter att ha röstat nej flera gånger, innebär att länet har tappat tid. Ett sådant förslag är etableringen av en regional företagsinkubator. Vi vill nu att regionen tar ökat ansvar för nationell marknadsföring av besöksnäringen, efter att majoriteten missat möjligheten att redan denna sommar bättre använda sig av digitala verktyg. Vidare måste regionen prioritera inköp av närproducerad mat, kött i synnerhet, framför ekologisk – en fråga där majoriteten bromsat för länge.

För oss är det självklart att en borgerlig regionmajoritet, i stället för en med slagsida åt vänster, är bäst skickad att genomdriva och verka för en borgerlig och landsbygds- och näringslivsvänlig politik i Kalmar län.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och viceordförande i Regionala utvecklingsnämnden
Anders Andersson (KD), oppositionsråd och viceordförande i Kollektivtrafiknämnden