Vårdköerna ökar dramatiskt

Sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014 har vårdköerna ökat dramatiskt. Vårdköerna växer även i Kalmar län. Det visar en rapport som moderaterna själva gjort. Det tar nu längre tid att få träffa en läkare på hälsocentral, väntetiderna för operation växer och det tar längre tid att få sitt första besök på sjukhusen.

- I december 2014 hade 101 patienter väntat på operation mer än 90 dagar. I december 2017 var den siffran 459 här i Kalmar län. Kurvorna går definitivt å fel håll, trots att personalen sliter hårt. Socialdemokraterna har problem, inte bara med väntetiderna utan även med personalpolitiken, anser oppositionsrådet Malin Sjölander (M).

Hon syftar då på den sammanslagning av kliniker som skett av medicinkliniken i Kalmar som lett till att många personal valt att lämna samtidigt som det är mycket svårt att rekrytera nytt. Man har också valt att stänga vårdplatser på Västerviks och Oskarshamns sjukhus. Men arbetsbelastningen och patienternas behov består.

- Det är främst patienterna som bli lidande av socialdemokratisk sjukvårdspolitik där patientsäkerheten, tillgängligheten och bemanningen hela iden prioriteras bort, menar Malin Sjölander och fortsätter;

- Hur tror socialdemokraterna att det känns att vara sjuksköterska, undersköterska och läkare under dessa förutsättningar med dålig ekonomi, dålig personalpolitik, försämrade möjligheter att upprätthålla tillgänglighet och patientsäkerhet och hela tiden se kollegor så stressade att de söker andra arbeten? Att bara utbilda fler läkare och sjuksköterskor kommer inte lösa grundproblemet: Socialdemokratisk sjukvårdspolitik är den sämsta tänkbara, vilket den rapport som nu kommit även visar.

- Landstinget behöver en ny och reformerad kömiljard, som kan kapa väntetiderna, som dels premierar de som klarar av väntetiderna men som också kan hjälpa de landsting som har svårt at lyckas själva, först då har vi en jämlik sjukvård i hela landet, avslutar Malin Sjölander.

Motion om prostatacancer

Vårt oppositionsråd, Malin Sjölander, lämnade förra veckan in en motion om att utveckla arbetssättet för prostatacancer.
Vi, moderater, ger inte upp kampen mot prostatacancer!


Läs motionen i sin helhet,

Varje år insjuknar ca 10 000 män i olika åldrar i prostatacancer. Lika många lever med sjukdomen under lång tid. I Kalmar län insjuknar ungefär 300 män varje år. Det är den cancerform som dödar flest, och som skiljer mest i dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper, till exempel ser man att de med hög utbildning har en större benägenhet att testa sig i tid. Man kan tyvärr se att överdödlighet i prostatacancer hänger ihop med bristande provtagning.

Prostatacancer upptäcks ibland vid symptom, till exempel i urinblåsan, men oftast vid vanliga hälsoundersökningar. Att tidigt hitta cancer är en vinst för patienten som generellt får en bättre prognos, men även för landstinget som kan behandla cancern mer kostnadseffektivt. Inom vissa cancersjukdomar finns idag screeningprogram, t ex för bröstcancer och för livmoderhalscancer. Socialstyrelsen har nu åter rekommenderat att inte gå ut med en allmän uppmaning till screeningprogram för prostatacancer för att proverna inte är entydiga och att många prostatacancrar inte ska behandlas eftersom de är långsamväxande. En fara för överdiagnostik finns som kan ge oönskade biverkningar i onödan.

 Men det finns andra vägar att gå. I Värmland har man, som första landsting i landet, påbörjat ett arbete med att göra ett allmänt utskick till utvalda årskullar (t ex födda 1945, 1955 och 1965 under år 2015) för att öka kunskapen om PSA-provet. Alla som läst broschyren och uppger att de förstått informationen kan sen få göra ett prov. Om något skulle se misstänkt ut får de komma till läkare för kompletterande tester. Detsamma gäller de som uppvisar symptom eller som har sjukdomen i nära släkt.
En av fördelarna med detta är att fler får information och möjlighet att testa sig och vården blir mer jämlik. Det är inte inkomst eller utbildning som ska avgöra huruvida man upptäcker cancer I tid.

Målet är att fler fall kan upptäckas tidigare och fler kan få adekvat hjälp i tid.

De kompletterande testen till PSA är viktiga vid misstanke om cancer och kan i högre grad undvika överdiagnostisering och onödiga operationer, vilket är viktigt. Samtidigt utvecklas ständigt nya diagnostiska verktyg för prostatacancer som snabbt måste anammas av svensk sjukvård. Vi vill att landstinget I Kalmar län ska ligga I framkant när det gäller att bekämpa prostatacancer!


Jag vill med anledning av detta yrka:
  Att – Landstinget i Kalmar län skyndsamt utvecklar ett strategiskt arbetssätt kring prostatacancer som innebär att fler män väljer att testa sig

Alliansgruppledning

Nu är vi tillbaka på Hotell Skansen på Öland. Två dagar med gruppledningen för Alliansen i Landstinget. Även här står valplanering högst upp på listan.

Tvådagars konferens

I två dagar sitter vår gruppstyrelse på Öland för att planera valåret. Nu gäller det att kavla upp armarna - Vi har ett val att vinna!

Ge personalen större möjligheter.

Att svensk sjukvård har bemanningsproblem är ingen nyhet. Inte heller att även Landstinget i Kalmar län har stora problem med att rekrytera personal till ett flertal verksamheter. Inom primärvården i länet saknas ett 40-tal läkare och sjuksköterskebristen har nu medfört att vårdplatser stängts och verksamheter slås ihop för att klara bemanningen.

Det krävs många olika åtgärder för att landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare. Lön och arbetstider är två faktorer som är oerhört viktiga för personalen. Men ofta nämns också möjligheterna att påverka arbetsplatsen och arbetssituationen som ett förbättringsområde.

Därför vill vi Moderater pröva om personalen själva är intresserade av att driva vissa verksamheter som intraprenader.

Intraprenader finns som driftsform i flera kommuner och i enstaka landsting. Förutom att personalen trivs bättre och får mycket större inflytande, så är erfarenheten också att man förbättrar kvaliteten, tillgängligheten och ekonomin.

En intraprenad är inte ett privat företag. Personalen som driver verksamheten arbetar under något som skulle kunna kallas företagsliknande former, men fortfarande inom landstingets verksamhet. Verksamheten får eget budgetansvar och en stor frihet att påverka arbetet och målsättningar.

När vi har varit ute i verksamheterna och pratat med personal har vi fångat upp en vilja och drivkraft att få jobba mer självständigt. Med intraprenader får personalen stort inflytande över sin arbetsplats. Det gagnar också patienterna, då en erfarenhet av intraprenader är att det är lättare att rekrytera personal och ha en fast bemanning, vilket innebär att patienterna får en trygg och fast vårdkontakt. Landstinget skulle också kunna reducera hyrläkarkostnaderna och satsa på den egna personalen istället.

Vi har nu lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att undersöka om det finns möjligheter och intresse att starta intraprenader inom landstinget och att erbjuda medarbetarna utbildning om hur man startar och driver en intraprenad.

En trygg och säker vård börjar med medarbetare som är nöjda med sin arbetsplats och har stora möjligheter att påverka sin situation. Det ska vi Moderater fortsätta verka för.

Malin Sjölander (M), oppositionsråd
Landstinget i Kalmar län

Pär-Gustav Johansson (M), politisk samordnare
Landstinget i Kalmar län

Jämlik vård för BUP-patienter

Precis innan jul skrev Elin Landerdahl, ledamot i Landstingsfullmäktige en debattartikel där hon trycker på vikten av att införa vårdplatser för BUP-patienter i norra länsdelen.


”Idag har endast Kalmar fyra stycken vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det innebär att barn och unga som är bosatta i norra länsdelen måste åka ner till Kalmar för att få den vård de behöver.

Hur menar majoriteten att detta bidrar till jämlik vård i hela länet? Är det rimligt att barn och unga i norra länsdelen ska behöva behandlas långt från sina nära och kära? Många frågor men tyvärr alldeles för få svar från majoriteten i debatten. Det är långt mellan Västervik och Kalmar. Hur kan det vara barn och ungas bästa att bli inlagd 15 mil från sin familj som kanske är den enda tryggheten de har?

Under de senaste åren har tack och lov inget barn eller ungdom blivit inlagd på vuxenpsykiatrin i Västervik men statistiken visar tyvärr på att risken ökar för varje dag som går. Den psykiska ohälsan ökar nämligen hela tiden, främst bland unga.

Vi kan konstatera att det inte finns någon enkel förklaring till den ökande psykiska ohälsan – men det är bråttom att bryta trenden. Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, och samhället brister i flera avseenden vad gäller att säkerställa barns rätt till hälsa.

I den bästa av världar jobbar landstinget i Kalmar län så pass bra med det förebyggande arbetet att det inte kommer behövas några vårdplatser alls. Majoriteten hävdar dock att man är nöjda med deras förebyggande arbete, att landstinget klarade ett första möte inom 30 dagar med barn och unga inom psykiatrin under år 2017.

Men den fördjupade utredningen och behandlingen halkar efter. Dagsfärska siffror visar att endast 48 % fick påbörjad behandling inom målet under år 2017. Här måste det ske en förändring, vi får inte svika 52 % av de barn och unga som behöver vård. Det är landstingets skyldighet att hjälpa dem. När landstingsfullmäktige genomfördes häromveckan var det tredje året i rad som jag gick upp i talarstolen och betonade vikten av att införa vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länsdelen. Den jämlika vård som ska råda i hela länet gäller dock inte de barn och unga i norra länsdelen som är i behov av psykiatrisk vård.”

Dialogmöte med fackliga representanter

I måndags bjöd Alliansen i landstinget in de tre största fackförbunden (Vårdförbundet, Läkarföreningen och Kommunal) till ett dialogsamtal. Vi ville höra hur vårt landsting kan bli en attraktivare arbetsgivare då vi har fått många larmrapporter om personalbrist, ansträngd arbetsmiljö och hotad patientsäkerhet. Personalen är oroliga att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter på ett patientsäkert sätt, de känner sig stressade och otillräckliga. Färre anställda får fler arbetsuppgifter att göra, framför allt gäller detta sjuksköterskorna. Det är stressigt och det saknas alltför ofta tid för återhämtning. Nu senast på medicinkliniken i Kalmar där 17 sjuksköterskor har sagt upp sig efter en sammanslagning av flera avdelningar.

Just fel kompetens var en av anledningarna till personalflykten från medicinkliniken. När avdelningar slogs ihop tvingades nämligen sjuksköterskor arbeta med patientgrupper som man saknade specialistkompetens för något som skapade stress och oro över patientsäkerheten.

Som arbetsgivare måste landstinget vara med och stötta med kompetensförsörjning och kompetensutbildning.