Det kustnära fisket har en lång historia i vår del av landet och det är hög tid att regeringen tar ansvar för att förbättra förutsättningarna för Östersjön och dess fisk.
Det finns många som har ett intresse av fisket, inte bara kustfiskare utan även den växande besöksnäringen kring sportfiske. Det som inte är ett hållbart intresse är supertrålare som till stor del lossar sin fångst i utländska hamnar. Flera länsstyrelser, inklusive Kalmar län, har uttryckt oro över hur fisket efter skarpsill/sill bedrivs i Östersjön idag. Utvecklingen har drivits till färre fartyg med betydligt större kapacitet och effektivitet. Länsstyrelserna anser därför att det är rimligt att diskutera ifall stora kustnära uttag är långsiktigt hållbart.
Sill har under långa tider varit en betydande del av kustsamhällens livsmedelsförsörjning men dagens fiske är i princip helt koncentrerat till framställning av djurfoder. Fiskekvoter bestäms av EU. Sveriges talan i dessa förhandlingar sker via regeringen. Fördelningen av den svenska kvoten beslutas sedan av Havs- och vattenmyndigheten.
En konsekvens av dagens system för fördelning av kvoter är enligt länsfiskekonsulenten en av många orsaker till att det småskaliga kustnära fisket är på väg att försvinna i Kalmar län. Vi vill ha levande kustsamhällen som attraherar fisketurister och där det professionella fisket fokuserar på livsmedelsframställning och möjliggör för lokala familjer att bo och bygga sig en tillvaro på orten. Det betyder inte att det storskaliga industrifisket behöver fasas ut helt men det måste anpassas till Östersjöns förhållanden. Det ena utesluter inte det andra men samarbete krävs mellan olika typer av fisken och alla inblandade myndigheter för att utforma ett fiske som är hållbart och ekonomiskt lönsamt på lång sikt.
En annan betydande faktor är säl och skarv. Enligt länsfiskekonsulenten befinner sig Östersjön i en ekologisk kollaps, vilket i allra högsta grad motiverar aktiv förvaltning av skarv och säl för att skydda fiskbeståndet. En vuxen skarv äter ett halvt kilo fisk per dygn. Vid en inventering i Kalmarsund 2018 uppskattades antal skarvar till drygt 57 000 fåglar exklusive årsungar. Det betyder, vågar vi påstå, att skarvarna dagligen äter mer fisk än vad vårt kustnära fiske någonsin plockat upp under en dag, ens när det stod på sin topp. Länsstyrelser i andra delar av landet har redan agerat i enlighet med EU:s nya beslut och har fattat beslut om att halvera sina skarvbestånd. Vi tycker det är väl motiverat att fatta samma beslut här, med tanke på skarvpopulationens explosiva tillväxt i Kalmar län.
Vi anser också att man bör lyfta en diskussion angående en allmän avgift för att fiska, liknande jaktkortsavgiften som alla jägare måste betala idag. En avgift på ett par hundra kronor för vuxna skulle ge förutsättningar att också mer samordnat arbeta med frågor som tillsyn, ekosystembaserad förvaltning och fiskevård. De flesta fiskare är nog beredda att betala en sådan summa för den goda sakens skull. Östersjöns framtid måste upp på den politiska agendan på kommunal såväl som regional, nationell och europeisk nivå.
Hanne Lindqvist (M), Oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsråd Region Kalmar län
Patrik Olsen (M), Vice ordförande Vatten- och miljönämnden Kalmar kommun
Betty Malmberg (M), Riksdagsledamot, fiskepolitisk talesperson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar