(Svar på debattartikeln "Nu höjs vårdlönerna" den 18 augusti.)
Under många år har lönerna för Region Kalmar läns 7 000 anställda, däribland sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt folkhögskolelärare med flera, halkat efter alltmer i jämförelse med övriga svenska kommuner och regioner.
Häromdagen skrev företrädare för Länsunionen (den styrande S, C och L-majoriteten i regionen) i tidningen att de nu satsar på att hämta upp det eftersatta löneläget. Det är såklart en välkommen satsning; under de senaste årens löneöversyn inom regionen har ju samtliga fackförbund (utom ett) lyft lön som den viktigaste frågan att arbeta med. Då endast 14 procent av drygt 7 000 medarbetare anser att Region Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare finns det mycket att vinna på att börja hörsamma medarbetarna.
Länsunionen tvingades nyligen höja den regionala skattesatsen med 49 öre, det vore väl nästan märkligt om det inte skulle kunna medföra en satsning på löner. Frågan regionens anställda dock bör ställa sig, är hur stor skillnad det egentligen blir i lönekuvertet efter att skatten dragits. I början av året tillsköts drygt 50 miljoner kronor i form av statsbidrag till regionens kassa; ett resultat av att M, KD och V med stöd av SD lyckats omprioritera medel regeringen och stödpartierna egentligen ville satsa på friår och arbetsmarknadssatsningar som var utdömda av expertisen. Av dessa medel använder nu regionen 20 miljoner kronor till en särskild lönesatsning.
Vad Länsunionen inte berättar är att M, KD och V ville lägga till ytterligare 25 procent, vilket majoriteten avslog och kallade överbudspolitik. Därtill så äts cirka en tredjedel av de 20 miljoner kronorna upp av sociala avgifter vilket innebär att endast 13 miljoner kronor finns i reda pengar att fördela. Vi välkomnar äntligen en lönesatsning, men är övertygade om att mer skulle kunna göras om Länsunionen förmått sköta regionens ekonomi bättre än idag.
Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län
torsdag 10 september 2020
Regionen ligger i lönebottenligan
Hårklyverier hämmar landsbygdsutvecklingen
(Slutreplik från M i frågan om gårdsförsäljning av alkohol. De tidigare inläggen publicerades den 27/7 samt 8/8.)
I tidningen den 8/8 hakar representanter för Länsunionen i Region Kalmar län upp sig på semantiska begrepp – för att försöka dölja det faktum att utvecklingen i vår region dessvärre hämmas av deras senfärdighet vad gäller att främja möjligheterna till att ta täten i frågan om att tillåta gårdsförsäljning av lokalt producerat öl och vin.
Faktum är följande: Moderaterna i Västmanlands förslag om att ansöka hos regeringen att få bli pilotlän för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga lokalproducerade drycker bifölls av majoriteten där (S, C, L).
Ett liknande förslag av oss Moderater här i Kalmar län, bifölls däremot inte av Länsunionen – majoriteten i vår region, bestående av samma partier som i Västmanland.
Det som är hela skillnaden är att Region Västmanland nu ska ansöka hos regeringen om att bli först ut, för att på så sätt främja sysselsättning, företagande och landsbygdsutveckling – utan att Systembolagets monopolställning hotas – medan Region Kalmar län återigen hamnar i bakvatten på grund av Länsunionens oförmåga att ta tillfället i akt.
Eller är det kanske så att Centerpartiet, som på nationellt håll är drivande i frågan, på det lokala planet väntar på möjligheten att själva få presentera ett liknande förslag? Det hade ju inte varit första gången i så fall.
Allt medan Länsunionen återigen trampar vatten, flyttar mer progressiva regioner fram sina positioner.
För ett Kalmar län som både är avsides placerat geografiskt, liksom där landsbygdsutvecklingen verkligen skulle behöva en vitamininjektion är detta negativt. Samma gäller möjligheterna för fler arbetstillfällen utanför tätorterna och icke att förglömma för besöksnäringen.
Det är sorgligt att Länsunionen duckar i frågan och lägger krutet på hårklyverier, istället för att tona ned prestigen och släppa fram bra förslag som kan göra skillnad. Igen.
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd, Region Kalmar län
Carl Dahlin (M), oppositionsråd, Region Kalmar län
Attraktiva arbetsgivare värnar medarbetarna
Ett av de främsta målen med Region Kalmar läns personalpolitik är att vara en attraktiv arbetsgivare - en av Sveriges bästa arbetsplatser till och med. Det senare går förvisso inte att mäta, medan annat följs upp regelbundet då politiken sammanträder.
Det som då redovisas är ofta positiva nyheter eller konstateranden, medan de sämre eller dystra inslagen oftast uteblir - liksom därmed chansen för politiken att på riktigt ta itu med det som behöver förbättras. Mönstret går igen i stora delar av det politiska arbetet inom Region Kalmar län.
Vad som dock inte går att sopa under mattan är att endast 14 procent av regionens drygt 7000 anställda instämde till fullo i höstens medarbetarundersökning, att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Med tanke på alla de positiva besked om insatser för att främja detta förefaller siffran något svårtolkad. Visst finns det bra insatser såsom utbildningsmöjligheter och andra former av vidareutveckling, men hur många kommer de till del och känner medarbetarna ens till utbudet? Frågorna är befogade.
Dialogen mellan politiken och de fackliga under våren har blottlagt behov av förändring för att bli en mer attraktiv arbetsgivare - och inte minst nå det ambitiösa målet om att vara en av rikets bästa arbetsplatser.
Löneutvecklingen, där lönerna verkligen sätts efter både kompetens och erfarenhet, karriärsmöjligheter, vidareutbildning liksom medbestämmande i större utsträckning kring både arbetsmiljö och arbetstider är alla delar i att göra faktiska förändringar till det bättre, och att bli en attraktiv arbetsgivare för fler än 14 procent av 7000 medarbetare.
Moderaterna och KD är rösten för att tydligare än idag - oavhängigt det senaste halvårets händelser - värna medarbetarna och med det insistera på reformer som verkligen möjliggör ambitionen att bli en mer attraktiv arbetsgivare liksom en av Sveriges bästa arbetsplatser.
Carl Dahlin (M)
Vice ordförande personalutskottet
Region Kalmar län
söndag 2 augusti 2020
Gårdsförsäljning gynnar landsbygden
Så sent som i våras avslog vänsterkoalitionen i Region Kalmar län – S, C och L – ett liknande moderat förslag. Med tanke på både mängden av, samt kvaliteten hos, drivna småproducenter av öl och vin i vårt län anser vi moderater att detta vore ett ypperligt tillfälle att stötta lokala företag. Det skulle vara gynnsamt för både sysselsättning, turism och företagande på landsbygden i Kalmar län.
Kenneth Östberg, regionråd (S) i Västmanland, säger att Socialdemokraterna stödjer gårdsförsäljning eftersom det inte äventyrar Systembolagets monopol – vilket även den statliga utredningen SOU 2010:98 slår fast på sidan 118: ”Utredningens modell för gårdsförsäljning kommer inte heller att leda till att man måste avskaffa detaljhandelsmonopolet.”
Likaså menar Centerpartiet i Västmanland genom regionala utvecklingsnämndens ordförande Magnus Ekblad (C) att det är gynnsamt för besöksnäringen att främja de småskaliga producenterna så de kan sälja direkt till kund på plats.
Det är negativt för besöksnäringen, utvecklingen samt möjligheten till ökad sysselsättning på landsbygden i Kalmar län att vänsterstyret ”Länsunionen” inte ser på gårdsförsäljning såsom kollegorna i Västmanland. Men det är aldrig för sent att ändra sig! Vi uppmanar därför Angelica Katsanidou (S) och Karin Helmersson (C) att omgående sätta sig i kontakt med kamraterna i Västmanland för att ta del av deras inställning i frågan, med förhoppning om en svängning i frågan för att möjliggöra gårdsförsäljning även i Kalmar län. Det vore positivt för sysselsättningen, besöksnäringen och landsbygdsutvecklingen.
Pär-Gustav Johansson (M), Oppositionsråd, Region Kalmar län
Carl Dahlin (M), Oppositionsråd, Region Kalmar län
fredag 17 juli 2020
Vi delar inte Socialdemokraternas ekonomiska världsbild
Jimmy Loord, oppositionsråd (KD)
måndag 13 juli 2020
Sverige får inte misslyckas
Ingen vet exakt hur lång tid det kommer ta att utveckla ett vaccin. Men det finns läkemedelsbolag som uppskattar att ett vaccin kan vara klart att användas redan i november i år. Det är snart. Andra experter bedömer att ett vaccin kan finnas inom 12–18 månader.
Det är nu hög tid att Sverige på allvar börjar förbereda sig för den dag då ett vaccin blir verklighet. Sverige har inte råd att halka efter – det kan få stora mänskliga och ekonomiska kostnader. Regeringens senfärdighet och tafflighet med coronatestningen och gemensamma inköp av skyddsutrustning får inte upprepas.
Redan nu finns oroande tecken. Regeringen sa i maj att den skulle tillsätta en vaccinsamordnare som ska se till att Sverige får vaccin när det finns färdigt. Tyvärr dröjde det en månad innan vaccinsamordnaren utsågs. Det är onödigt lång tid, eftersom varje dag i detta arbete räknas.
Internationella expertorganisationer har redan varnat för att det kan bli huggsexa om vaccinet. Under våren såg vi en liknande situation kring inköp av skyddsutrustning, då stoppade länder i EU export av exempelvis munskydd och förkläden. Därför måste vi vara förberedda.
På regeringens pluskonto finns att den också gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra vaccinationer i Sverige. Viktigt nu är att den plan som tas fram kan genomföras i verkligheten och att den inte blir en papperstiger.
För att arbetet med vaccin ska fungera effektivt behövs tydlighet. Samarbete, samverkan och samordning är ord som upprepats gång på gång under våren. Men det räcker inte. Inte minst under en pandemi måste ansvarsfördelningen och ledarskapet vara glasklart.
För att minska det mänskliga lidandet och de ekonomiska konsekvenserna är det helt centralt att Sverige får tillgång till vaccin så snart det finns färdigt. Använd tiden fram till dess klokt för att planera och förbereda. Det är ett ansvar som vilar tungt på regeringen.
Malin Sjölander (M), oppositionsråd och vice ordförande regionstyrelsen Region Kalmar län
Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson
tisdag 30 juni 2020
Svår ekonomisk utveckling i Region Kalmar län
Tyvärr har vi de senaste åren kunnat se en alltmer bekymmersam ekonomisk utveckling i just region Kalmar län, och 2019 var ännu ett år då många av regionens förvaltningar gick med kraftiga, negativa resultat. Regionen – som för några år sedan låg i toppskiktet när det gäller ekonomi – är numera i bottenskiktet. Något har hänt.
Redan när 2018 års årsredovisning behandlades av regionfullmäktige den 4 juni 2019 lade Moderaterna och Kristdemokraterna ett tilläggsyrkande som i stort gick ut på att regionstyrelsen redan i september skulle återkomma med förslag på åtgärder som gör det möjligt att återställa underskottet från 2018 och uppnå en budget i balans 2019 i och med att vi redan då såg den dystra ekonomiska utvecklingen.
Tillägget avslogs och vi lämnade en reservation mot beslutet. Vi kan bara tolka det som att majoriteten i fullmäktige ansåg att alla åtgärder som vidtagits räckte.
I revisionsberättelsen för 2019 skriver revisorerna att de ser allvarligt på att regionens största verksamhet, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, återigen går med stort underskott vilket det har gjort under flera år.
Att det inte är långsiktigt hållbart under normala förhållanden och under en eventuell kris kan följderna bli mycket allvarliga.
Regionstyrelsen behöver ta fram åtgärder för att komma till rätta med underskotten för verksamheterna. Och om inte väsentligt ekonomiska förbättringar sker under de kommande åren, kan revisorerna komma att överväga att avstyrka ansvarsfrihet för regionstyrelsen.
Detta är ett synnerligen allvarligt uttalande, som vi alla i regionstyrelsen måste beakta inför det arbete som utförs i år och kommande år. Vi måste ta gemensamt ansvar.
Samtidigt ska vi minnas att M och KD tidigt under 2019 varnade för följderna av den bristande uppföljning som gjorts i regionstyrelsen, och lagt flertalet konkreta förslag för att komma tillrätta med problemen.
Vi har lagt yrkanden, både i styrelsen och fullmäktige, samt lämnat in en motion.
Förslagen har i korthet handlat om att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med de negativa resultaten. Vi har föreslagit en reformerad budgetprocess och månadsredovisningar som innehåller analyser och förslag på åtgärder, samt att styrelsen får mandat att besluta om detta. Hittills har majoriteten valt att hantera den månatliga ekonomiska uppföljningen i regionstyrelsen som ett informationsärende, utan möjlighet att kunna fatta beslut.
Hur ska då regionstyrelsen kunna upprätthålla det uppsynsansvar som den ålagts i kommunallagen? För att komma till bukt med detta föreslog vi redan i våras att en politisk styrgrupp skulle tillsättas för att arbeta med, och fördjupa sig i ekonomin tills problemen löste sig.
Inte heller detta bifölls vilket vi reserverat oss mot.
Vi Moderater och Kristdemokrater har sträckt ut handen och erbjudit oss att vara med och ta ansvar för regionens ekonomi, vi har gjort vad vi kunnat i vårt oppositionsarbete för att påvisa bristerna och lagt konkreta förslag på förbättringar.
Nu är det upp till bevis för den styrande majoriteten.
Malin Sjölander, oppositionsråd (M)
Jimmy Loord, oppositionsråd (KD)