Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt fantastisk. Hög vårdkvalitet och skickliga medarbetare. Trots medarbetarnas insatser så präglas svensk hälso- och sjukvård av långa köer, inte minst cancervården. Det är inte acceptabelt.
I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.
Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna mer än fördubblats inom specialistvården. Det är en utveckling som borde genera regeringen.
Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i ungefär två av tre standardiserade vårdförlopp. I två cancerdiagnoser av tre så har alltså väntetiden ökat.
Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna, ett urval av dem finns nedan. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna. På nationell nivå ser några av siffrorna ut så här:
- Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.
- Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.
- Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.
Det finns också regionala siffror i sammanställningen från riksdagens utredningstjänst och på ytterligare diagnoser. Nio män av tio med prostatacancer i Region Kalmar län får inte behandling inom maximal utlovad väntetid. Fem av sex personer med urinblåse- eller urinvägscancer får inte utfärdande av remiss i tid. Sammanställningen visar också att Kalmar län ligger något bättre till än rikssnittet gällande bröstcancer. I fallet med lungcancer ligger regionen något sämre till än riket som helhet.
Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.
Det är många siffror i artikeln. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer. Det är lätt att glömma siffror men vi får aldrig glömma människorna bakom dem.
Camilla Waltersson Grönvall
Socialpolitisk talesperson (M)
Malin Sjölander (M)
Vice ordförande Regionstyrelsen Kalmar län
torsdag 30 januari 2020
fredag 24 januari 2020
Länsunionen trotsar januariöverenskommelsen
Moderaterna vill att regionen ska driva frågan om att göra Kalmar län till pilotlän för gårdsförsäljning av lokalproducerade alkoholhaltiga drycker. I veckan besvarades vår motion om detta i regionala utvecklingsnämnden. Det långa svaret kan i sammanfattas: ”Inte nu. Kanske senare”.
- Kalmar län har goda förutsättningar för att bli pilotlän för gårdsförsäljning. Dessutom har både Centerpartiet och Liberalerna på nationellt plan genom januariöverenskommelsen framtvingat en utredning som ska tillsättas i år, kring ett genomförande, berättar Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i Region Kalmar läns regionala utvecklingsnämnd.
- Därför förvånar det att Länsunionen inte bifaller vår motion om att göra Kalmar län till pilotlän. Det går stick i stäv med den nationella överenskommelsen. Här finns ett gyllene läge för Kalmar län att gå före - men majoriteten bommar chansen, säger Carl Dahlin som är oppositionsråd (M).
- Allt i motionsvaret rörande gårdsförsäljning – att det inte utmanar Systembolagets monopol, det finska exemplet liksom betydelsen för arbetstillfällen främst på landsbygden – talar för ett bifall. Argumenten är väl underbyggda, det är synd att Länsunionen inte vågar gå vidare, fortsätter Dahlin.
- På regionfullmäktige kommer Moderaterna att yrka på ett bifall att göra Kalmar län till pilotlän. Vi uppmanar Länsunionen att ansluta sig till den nationella linjen och göra gårdsförsäljning till verklighet i Kalmar län, avslutar Pär-Gustav Johansson (M).
- Kalmar län har goda förutsättningar för att bli pilotlän för gårdsförsäljning. Dessutom har både Centerpartiet och Liberalerna på nationellt plan genom januariöverenskommelsen framtvingat en utredning som ska tillsättas i år, kring ett genomförande, berättar Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i Region Kalmar läns regionala utvecklingsnämnd.
- Därför förvånar det att Länsunionen inte bifaller vår motion om att göra Kalmar län till pilotlän. Det går stick i stäv med den nationella överenskommelsen. Här finns ett gyllene läge för Kalmar län att gå före - men majoriteten bommar chansen, säger Carl Dahlin som är oppositionsråd (M).
- Allt i motionsvaret rörande gårdsförsäljning – att det inte utmanar Systembolagets monopol, det finska exemplet liksom betydelsen för arbetstillfällen främst på landsbygden – talar för ett bifall. Argumenten är väl underbyggda, det är synd att Länsunionen inte vågar gå vidare, fortsätter Dahlin.
- På regionfullmäktige kommer Moderaterna att yrka på ett bifall att göra Kalmar län till pilotlän. Vi uppmanar Länsunionen att ansluta sig till den nationella linjen och göra gårdsförsäljning till verklighet i Kalmar län, avslutar Pär-Gustav Johansson (M).
torsdag 16 januari 2020
Hur mycket ska patienter som inte dyker upp får kosta?
Under år 2018 uteblev cirka 27 500 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar inom region Kalmar län.
Detta sker dagligen i hela länet, samtidigt som hela sjukvårdssverige kämpar för att arbeta ned vårdköerna. Istället riskerar köerna att växa till följd av att patienter inte dyker upp på bokade tider och struntar i att avboka tiderna, värdefull tid som hade kunnat gå till någon annan. Samtidigt vittnar många medarbetare om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig, samtidigt som man noggrant förberett behandlingar eller operationer. Detta är ett slöseri med våra gemensamma och skattefinansierade resurser och vi anser att detta resursbortfall bör redovisas årligen så att vi kan följa utvecklingen och vidta åtgärder.
I många regioner väljer man att redovisa öppet vad produktionsbortfallet kostar. I Västra Götalandsregionen uteblir 160 000 patienter från läkarbesök och behandlingar vilket beräknas leda till ett produktionsbortfall till ett värde på 500 miljoner kronor. Liknande siffror finns från bland annat region Skåne. Översatt till Kalmar läns siffror skulle produktionsbortfallet inom regionen uppgå till över 85 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvården är, med rätta, kraftigt subventionerad och finansieras via skatten, den avgift patienten betalar är en liten del av vad till exempel ett läkarbesök kostar. Men även kostnaden för uteblivna besök subventioneras idag i lika mycket då avgiften är densamma som patientavgiften. Då uteblivna besök är ett stort problem och medför en merkostnad för regionen och längre köer, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska kosta betydligt mer för den som inte avbokar i tid.
Vi Moderater anser att vi ska värna skattepengarna som betalas till vår gemensamma hälso- och sjukvård och att så mycket som möjligt faktiskt går till sjukvården. Därför har vi nu lämnat in en motion till regionfullmäktige om att under nästa år höja avgiften för uteblivna besök till 500 kronor och att avgiften då man inte dyker upp till en behandling eller operation höjs till 1000 kronor.
Alla ska ha rätt till en jämlik vård men det är också allas ansvar att hjälpa till med att hushålla med våra gemensamma resurser.
Malin Sjölander (M), vice ordförande Regionstyrelsen
Monica Ljungdahl (M), ledamot Beredningen hälso- och sjukvård
Region Kalmar län
Detta sker dagligen i hela länet, samtidigt som hela sjukvårdssverige kämpar för att arbeta ned vårdköerna. Istället riskerar köerna att växa till följd av att patienter inte dyker upp på bokade tider och struntar i att avboka tiderna, värdefull tid som hade kunnat gå till någon annan. Samtidigt vittnar många medarbetare om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig, samtidigt som man noggrant förberett behandlingar eller operationer. Detta är ett slöseri med våra gemensamma och skattefinansierade resurser och vi anser att detta resursbortfall bör redovisas årligen så att vi kan följa utvecklingen och vidta åtgärder.
I många regioner väljer man att redovisa öppet vad produktionsbortfallet kostar. I Västra Götalandsregionen uteblir 160 000 patienter från läkarbesök och behandlingar vilket beräknas leda till ett produktionsbortfall till ett värde på 500 miljoner kronor. Liknande siffror finns från bland annat region Skåne. Översatt till Kalmar läns siffror skulle produktionsbortfallet inom regionen uppgå till över 85 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvården är, med rätta, kraftigt subventionerad och finansieras via skatten, den avgift patienten betalar är en liten del av vad till exempel ett läkarbesök kostar. Men även kostnaden för uteblivna besök subventioneras idag i lika mycket då avgiften är densamma som patientavgiften. Då uteblivna besök är ett stort problem och medför en merkostnad för regionen och längre köer, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska kosta betydligt mer för den som inte avbokar i tid.
Vi Moderater anser att vi ska värna skattepengarna som betalas till vår gemensamma hälso- och sjukvård och att så mycket som möjligt faktiskt går till sjukvården. Därför har vi nu lämnat in en motion till regionfullmäktige om att under nästa år höja avgiften för uteblivna besök till 500 kronor och att avgiften då man inte dyker upp till en behandling eller operation höjs till 1000 kronor.
Alla ska ha rätt till en jämlik vård men det är också allas ansvar att hjälpa till med att hushålla med våra gemensamma resurser.
Malin Sjölander (M), vice ordförande Regionstyrelsen
Monica Ljungdahl (M), ledamot Beredningen hälso- och sjukvård
Region Kalmar län
torsdag 19 december 2019
Regionens ekonomi utvecklas åt fel håll
Under årets sista regionstyrelse fick vi ta del av det ekonomiska läget i regionen efter oktober månad. Resultatet har visserligen förbättrats marginellt och sista raden visar nu ett plus på 27 miljoner kronor. Dessvärre är detta fortfarande 95 miljoner mindre än budgeterat.
De sjukvårdande förvaltningarnas totala budgetavvikelse ligger på hela 384 miljoner kronor – en försämring med 6,8 miljoner bara sedan augusti månad. Dessutom flaggar kollektivtrafiken plötsligt för ett underskott på 3 miljoner kronor.
Att resultatet ändå uppvisar en låg men positiv siffra är enbart relaterat till en bättre prognos avseende de placerade pensionsmedlen. Med andra ord är det åter börsen som räddar regionen från röda siffror.
Men det som oroar oss mest är kostnadsutvecklingen för inhyrd personal. Även om antalet inhyrda läkare minskar, så ökar antalet inhyrda sjuksköterskor. Detta ger en årsprognos på 211 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren. Vi i M&KD-Alliansen har under åren lagt en rad förslag för att vända trenden, men än så länge har vi inte fått gehör. Samtidigt kan vi se att många andra regioner nu har fått bukt med dessa kostnader, det borde Kalmar län också kunna klara av. Regionens ekonomi går åt fel håll – särskilt som konjunkturen nu väntas vika och avkastningen på olika placeringar inte längre kan rädda regionens ekonomi.
Under året har vi i Moderaterna och Kristdemokraterna lagt flera skarpa förslag för att reformera arbetet med såväl budget som den ekonomiska uppföljningen. Vi anser att politiken måste ta kontroll över ekonomin i regionen och ta ansvar. Att fortsätta ducka från ansvaret är ett svek.
Dels anser M&KD-Alliansen att en ny budgetprocess ska införas som skapar förutsättningar för verksamheterna att nå följsamhet kring regionens budget. Men vi måste också utveckla arbetet kring månadsrapporterna så att dessa blir mer utförliga och så att rejäla analyser kan göras och styrelsen kan besluta om eventuella åtgärder i tid. Samtidigt vill vi se en mer ordnad process kring digitalisering och arbetet med nära vård, som faktiskt kan sänka kostnaderna och följa upp tydliga mål.
Hittills har det enda svaret varit en skattehöjning på 250 miljoner kronor som länsborna nu kommer att se konsekvenserna av i sina lönekuvert och pensionsutbetalningar efter årsskiftet. Att majoriteteten lovat att lägga skattehöjningen på mer vård är ett vanskligt löfte så länge som kostnaderna för hyrbemanning ökar och nu ser ut att motsvara större delen av den nota som lagts i knät på länsborna.
Vi är rädda för att ekonomin är långt från tryggad i och med skattehöjningen. Utan en genomlysning av ekonomin som kan reducera de stora underskotten i verksamheterna så riskerar vi att inom några år åter befinna oss i en svår ekonomisk situation. Därför kastar vi bort prestigen och partifärgerna och sträcker åter ut en hand till regionmajoriteten och erbjuder ett brett politiskt arbete för att komma till rätta med de stora ekonomiska utmaningarna i regionen och arbetet med att kraftigt minska hyrbemanningen.
Malin Sjölander (M), Oppositionsråd, vice ordförande Regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), Oppositionsråd, vice ordförande Hälso- och sjukvårdsberedningen
De sjukvårdande förvaltningarnas totala budgetavvikelse ligger på hela 384 miljoner kronor – en försämring med 6,8 miljoner bara sedan augusti månad. Dessutom flaggar kollektivtrafiken plötsligt för ett underskott på 3 miljoner kronor.
Att resultatet ändå uppvisar en låg men positiv siffra är enbart relaterat till en bättre prognos avseende de placerade pensionsmedlen. Med andra ord är det åter börsen som räddar regionen från röda siffror.
Men det som oroar oss mest är kostnadsutvecklingen för inhyrd personal. Även om antalet inhyrda läkare minskar, så ökar antalet inhyrda sjuksköterskor. Detta ger en årsprognos på 211 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren. Vi i M&KD-Alliansen har under åren lagt en rad förslag för att vända trenden, men än så länge har vi inte fått gehör. Samtidigt kan vi se att många andra regioner nu har fått bukt med dessa kostnader, det borde Kalmar län också kunna klara av. Regionens ekonomi går åt fel håll – särskilt som konjunkturen nu väntas vika och avkastningen på olika placeringar inte längre kan rädda regionens ekonomi.
Under året har vi i Moderaterna och Kristdemokraterna lagt flera skarpa förslag för att reformera arbetet med såväl budget som den ekonomiska uppföljningen. Vi anser att politiken måste ta kontroll över ekonomin i regionen och ta ansvar. Att fortsätta ducka från ansvaret är ett svek.
Dels anser M&KD-Alliansen att en ny budgetprocess ska införas som skapar förutsättningar för verksamheterna att nå följsamhet kring regionens budget. Men vi måste också utveckla arbetet kring månadsrapporterna så att dessa blir mer utförliga och så att rejäla analyser kan göras och styrelsen kan besluta om eventuella åtgärder i tid. Samtidigt vill vi se en mer ordnad process kring digitalisering och arbetet med nära vård, som faktiskt kan sänka kostnaderna och följa upp tydliga mål.
Hittills har det enda svaret varit en skattehöjning på 250 miljoner kronor som länsborna nu kommer att se konsekvenserna av i sina lönekuvert och pensionsutbetalningar efter årsskiftet. Att majoriteteten lovat att lägga skattehöjningen på mer vård är ett vanskligt löfte så länge som kostnaderna för hyrbemanning ökar och nu ser ut att motsvara större delen av den nota som lagts i knät på länsborna.
Vi är rädda för att ekonomin är långt från tryggad i och med skattehöjningen. Utan en genomlysning av ekonomin som kan reducera de stora underskotten i verksamheterna så riskerar vi att inom några år åter befinna oss i en svår ekonomisk situation. Därför kastar vi bort prestigen och partifärgerna och sträcker åter ut en hand till regionmajoriteten och erbjuder ett brett politiskt arbete för att komma till rätta med de stora ekonomiska utmaningarna i regionen och arbetet med att kraftigt minska hyrbemanningen.
Malin Sjölander (M), Oppositionsråd, vice ordförande Regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), Oppositionsråd, vice ordförande Hälso- och sjukvårdsberedningen
tisdag 19 november 2019
Satsa på välfärdens kärna
För tydlighetens skull: Vi Moderater föreslår exakt samma satsningar på hälso- och sjukvården i vår budget som majoriteten. Vi föreslår några satsningar till, som majoriteten saknar, men det återkommer vi till. Majoriteten vill höja skatten; det säger vi blankt nej till. Vi har istället kavlat upp ärmarna och hittat effektiviseringar som finansierar våra satsningar. Regionen ska inte behöva höja skatten eller säga upp medarbetare och stänga vårdavdelningar i onödan, innan ekonomin är städad och den politiska ledningen kan borga för att kärnverksamheten verkligen prioriteras.
Sverige och Kalmar län står inför svårare tider och stora ekonomiska utmaningar. Samtidigt är det totala kommunala skattetrycket (region- och kommunalskatt) i alla kommuner i länet redan högre än rikssnittet. Invånarna i Mörbylånga kommer till exempel att ha en skatt som är 1,88 kronor högre än genomsnittet i landet. För en vanlig barnfamilj innebär det mer än 10 000 kronor mindre att leva på varje år. Efter skattehöjningen som föreslagits av majoriteten får Region Kalmar län landets fjärde högsta regionskatt. Det hämmar tillväxten, gör länet mindre attraktivt att bo och verka i och påverkar därmed skatteintäkterna negativt. Det finns dessutom inget samband mellan hög skatt och kvalitet och tillgänglighet i sjukvården.
För Kalmar län finns ändå hopp. Länet har ett antal starka näringar och nya företag som kan bidra till ökad tillväxt och större skatteintäkter. Men då måste politiken skapa förutsättningar för företagen att växa och utvecklas. Det är därför vi satsar mer pengar på förslag för bättre näringslivsklimat och ökad tillväxt än majoriteten. Vi prioriterar också en satsning på Barn och ungdomspsykiatrin, för att minska vårdköerna.
Samtidigt måste regionens kostnader minska. Högt skattetryck men stora underskott kombinerat med landets billigaste sjukvård indikerar att resurserna inte används effektivt. Vi är övertygade om att regionen, genom att göra en total genomgång av ekonomin och kostnader för till exempel administration och service och av upphandlingsprocesser, kan rädda stora summor. Regionen måste också börja räkna hem satsningarna på digitalisering i besparingar. Det räcker inte med majoritetetens ständiga käpphäst – vardagsrationaliseringar i förvaltningarna.
Effektiviseringarna måste kombineras med en plan för ökade intäkter där det är möjligt, inom exempelvis kollektivtrafiken, kulturen och på folkhögskolorna. Patientavgifterna ska vara så låga som möjligt av jämlikhetsskäl, men avgifterna för uteblivna besök ska höjas, vilket även ger minskade kostnader när antalet uteblivna besök minskar.
Under föregående år har vi flera gånger påtalat att regionens ekonomi är på väg åt fel håll och föreslagit konkreta åtgärder för att vända trenden. Majoriteten har inte lyssnat på oss. Därför får vi nu betrakta år 2020 som ett år då regionen förhoppningsvis kan vidta de åtgärder som behövs. Samtidigt utgår vi från att regeringen Löfven vaknar till liv och inser att regioner och kommuner inte klarar de nya demografiska utmaningarna utan nya generella statsbidrag.
Moderaterna är det enda tydliga alternativet som säger nej till en skattehöjning som görs för att den politiska ledningen inte tagit sitt ansvar för att få en ekonomi i balans, vilket fått konsekvensen att regionen nu är i den ekonomiska bottenligan jämfört med övriga regioner. Det är inte undersköterskor, lärare, hantverkare, lokalvårdare och pensionärer som ska betala för att politiken gjort felaktiga prioriteringar. Vi säger också nej för att mindre pengar i plånboken för medborgarna ger minskad konsumtion och en negativ utveckling för länets redan känsliga arbetsmarknad och näringsliv.
Vi Moderater är hoppfulla och tror på Kalmar län. Med vår budget har länet en chans att stå starkt i framtiden.
Malin Sjölander
Pär-Gustav Johansson
Jonas Lövgren
Carl Dahlin
Moderata oppositionsråd, Region Kalmar län
Sverige och Kalmar län står inför svårare tider och stora ekonomiska utmaningar. Samtidigt är det totala kommunala skattetrycket (region- och kommunalskatt) i alla kommuner i länet redan högre än rikssnittet. Invånarna i Mörbylånga kommer till exempel att ha en skatt som är 1,88 kronor högre än genomsnittet i landet. För en vanlig barnfamilj innebär det mer än 10 000 kronor mindre att leva på varje år. Efter skattehöjningen som föreslagits av majoriteten får Region Kalmar län landets fjärde högsta regionskatt. Det hämmar tillväxten, gör länet mindre attraktivt att bo och verka i och påverkar därmed skatteintäkterna negativt. Det finns dessutom inget samband mellan hög skatt och kvalitet och tillgänglighet i sjukvården.
För Kalmar län finns ändå hopp. Länet har ett antal starka näringar och nya företag som kan bidra till ökad tillväxt och större skatteintäkter. Men då måste politiken skapa förutsättningar för företagen att växa och utvecklas. Det är därför vi satsar mer pengar på förslag för bättre näringslivsklimat och ökad tillväxt än majoriteten. Vi prioriterar också en satsning på Barn och ungdomspsykiatrin, för att minska vårdköerna.
Samtidigt måste regionens kostnader minska. Högt skattetryck men stora underskott kombinerat med landets billigaste sjukvård indikerar att resurserna inte används effektivt. Vi är övertygade om att regionen, genom att göra en total genomgång av ekonomin och kostnader för till exempel administration och service och av upphandlingsprocesser, kan rädda stora summor. Regionen måste också börja räkna hem satsningarna på digitalisering i besparingar. Det räcker inte med majoritetetens ständiga käpphäst – vardagsrationaliseringar i förvaltningarna.
Effektiviseringarna måste kombineras med en plan för ökade intäkter där det är möjligt, inom exempelvis kollektivtrafiken, kulturen och på folkhögskolorna. Patientavgifterna ska vara så låga som möjligt av jämlikhetsskäl, men avgifterna för uteblivna besök ska höjas, vilket även ger minskade kostnader när antalet uteblivna besök minskar.
Under föregående år har vi flera gånger påtalat att regionens ekonomi är på väg åt fel håll och föreslagit konkreta åtgärder för att vända trenden. Majoriteten har inte lyssnat på oss. Därför får vi nu betrakta år 2020 som ett år då regionen förhoppningsvis kan vidta de åtgärder som behövs. Samtidigt utgår vi från att regeringen Löfven vaknar till liv och inser att regioner och kommuner inte klarar de nya demografiska utmaningarna utan nya generella statsbidrag.
Moderaterna är det enda tydliga alternativet som säger nej till en skattehöjning som görs för att den politiska ledningen inte tagit sitt ansvar för att få en ekonomi i balans, vilket fått konsekvensen att regionen nu är i den ekonomiska bottenligan jämfört med övriga regioner. Det är inte undersköterskor, lärare, hantverkare, lokalvårdare och pensionärer som ska betala för att politiken gjort felaktiga prioriteringar. Vi säger också nej för att mindre pengar i plånboken för medborgarna ger minskad konsumtion och en negativ utveckling för länets redan känsliga arbetsmarknad och näringsliv.
Vi Moderater är hoppfulla och tror på Kalmar län. Med vår budget har länet en chans att stå starkt i framtiden.
Malin Sjölander
Pär-Gustav Johansson
Jonas Lövgren
Carl Dahlin
Moderata oppositionsråd, Region Kalmar län
onsdag 13 november 2019
Motion - Utökat jouransvar i öppenvården samt akutläkare
Studier av situationen vid många sjukhus akutintag visar att en stor del av de patienter som söker akutvård kan och bör behandlas inom öppen vård. Det innebär att sjukhusens akutavdelningar belastas av patienter som hör hemma inom öppenvården. Av akutens patienter kan cirka 40 procent hänvisas till öppenvården, medan något mindre än en tredjedel bör behandlas akut samtidigt som de svårast sjuka behöver läggas in.
Äldre patienter som ringer med akuta behov får ofta höra att ”våra akuttider för idag är upptagna, var vänlig återkom i morgon”! Detta kan medföra att äldre undviker att söka vård eller kommer för sent till behandling. Yngre patienter, vana vid dagens snabba lösningar, väljer ofta att åka till en akutmottagning i stället för att invänta en bokad tid för behandling.
Hur kommer man tillrätta med detta problem? Ett sätt kan vara att ge primärvården ett utökat jouransvar mellan kl 12– 21, 7 dagar i veckan. Ett annat sätt kan vara att låta en akutläkare ta hand om triagering av patienterna med frihet att ordinera behandlingar, röntgenundersökningar och inläggningar där så är indicerat.
Med en annorlunda organisation av akutsjukvården minskar belastningen av personalen medan
vården blir snabbare och bättre.
Med ovanstående som bakgrund yrkar vi:
- Att akutsjukvårdens organisation inom Region Kalmar län ses över med syfte att möjliggöra att öppenvårdens mottagningar får ett utökat jouransvar samtidigt som tjänsten akutläkare införs på sjukhusens akutmottagningar.
Kaj Holst (M) Carl Dahlin (M)
Äldre patienter som ringer med akuta behov får ofta höra att ”våra akuttider för idag är upptagna, var vänlig återkom i morgon”! Detta kan medföra att äldre undviker att söka vård eller kommer för sent till behandling. Yngre patienter, vana vid dagens snabba lösningar, väljer ofta att åka till en akutmottagning i stället för att invänta en bokad tid för behandling.
Hur kommer man tillrätta med detta problem? Ett sätt kan vara att ge primärvården ett utökat jouransvar mellan kl 12– 21, 7 dagar i veckan. Ett annat sätt kan vara att låta en akutläkare ta hand om triagering av patienterna med frihet att ordinera behandlingar, röntgenundersökningar och inläggningar där så är indicerat.
Med en annorlunda organisation av akutsjukvården minskar belastningen av personalen medan
vården blir snabbare och bättre.
Med ovanstående som bakgrund yrkar vi:
- Att akutsjukvårdens organisation inom Region Kalmar län ses över med syfte att möjliggöra att öppenvårdens mottagningar får ett utökat jouransvar samtidigt som tjänsten akutläkare införs på sjukhusens akutmottagningar.
Kaj Holst (M) Carl Dahlin (M)
fredag 8 november 2019
Region Kalmar län kan bättre!
Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna har det senaste året kunnat ta del av de stora utmaningar som Region Kalmar län står inför. Tuff ekonomi, längre vårdköer, stängda vårdplatser och medarbetare som väljer att lämna och som ersätts med inhyrd arbetskraft är frågor som vi återkommande får brottas med. Vi är två samstämda partier som tar detta på största allvar. Därför genomsyrar vår budget en stor försiktighet, samtidigt som vi ändå blickar framåt och lägger förslag på förändringar som ska stärka regionen. För att leda en region behöver man både kunna bromsa och gasa. Kalmar län är ett bra län att leva och bo i. Våra förutsättningar kräver dock att vi arbetar medvetet strategiskt och målinriktat för att stärka vår attraktivitet. En god hälso- och sjukvård, välfungerande infrastruktur och ett tilltalande näringslivsklimat är viktiga faktorer.
Vi har under åren lagt fram förslag på att genomlysa hela ekonomin för att kunna undvika skattehöjningar. Så har inte skett. Våra partier är överens om att en så låg skatt som möjligt är till gagn för medborgarna. Därför innehåller vår budget en mängd förslag som kan minska kostnaderna och öka intäkterna för regionen och undvika kostnader som inte ger ett värde till patienter, medarbetare eller medborgare. Hälso- och sjukvården ska hålla högsta kvalitet och invånarna ska känna trygghet med att man får vård i tid. De långa vårdköerna måste bort och tillgängligheten förbättras. Vi vill stärka den förebyggande vården och ge tidig hjälp för barn och unga som mår psykiskt dåligt. Köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) måste arbetas bort. Vi är helt säkra på att det är en av våra bästa hälsoekonomiska investeringar för framtiden.
Medarbetarna är grunden för all verksamhet inom regionen. Vi vill därför att ambition, trohet, erfarenhet och ansvar ska löna sig bättre med utökade möjligheter att göra karriär, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt ett tydligare chefskap med fokus på delaktighet och ledarskap. Många av länets kommuner hamnar långt ner i näringslivsrankingen och vår bruttoregionalproduktutveckling ligger konstant under riket i övrigt. Detta mönster måste brytas. Näringslivet måste stärkas i länet och vi måste använda våra resurser till regional utveckling klokt. Varje satsad krona ska ge pengar tillbaka i form av mer välmående företag och fler anställda med en större skatteintäkt till kommuner och regionen som effekt.
Vi tror på Region Kalmar län! Mycket är bra och i många avseenden kan vi bli mycket bättre. Ett politiskt ledarskap kan inte blunda för de stora utmaningarna. Moderaterna och Kristdemokraterna markerar med sitt budgetalternativ att Region Kalmar län behöver ett nytt politiskt ledarskap som har örat nära invånarna, patienterna och medarbetarna.
Malin Sjölander (M)
Jimmy Loord (KD)
Vi har under åren lagt fram förslag på att genomlysa hela ekonomin för att kunna undvika skattehöjningar. Så har inte skett. Våra partier är överens om att en så låg skatt som möjligt är till gagn för medborgarna. Därför innehåller vår budget en mängd förslag som kan minska kostnaderna och öka intäkterna för regionen och undvika kostnader som inte ger ett värde till patienter, medarbetare eller medborgare. Hälso- och sjukvården ska hålla högsta kvalitet och invånarna ska känna trygghet med att man får vård i tid. De långa vårdköerna måste bort och tillgängligheten förbättras. Vi vill stärka den förebyggande vården och ge tidig hjälp för barn och unga som mår psykiskt dåligt. Köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) måste arbetas bort. Vi är helt säkra på att det är en av våra bästa hälsoekonomiska investeringar för framtiden.
Medarbetarna är grunden för all verksamhet inom regionen. Vi vill därför att ambition, trohet, erfarenhet och ansvar ska löna sig bättre med utökade möjligheter att göra karriär, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt ett tydligare chefskap med fokus på delaktighet och ledarskap. Många av länets kommuner hamnar långt ner i näringslivsrankingen och vår bruttoregionalproduktutveckling ligger konstant under riket i övrigt. Detta mönster måste brytas. Näringslivet måste stärkas i länet och vi måste använda våra resurser till regional utveckling klokt. Varje satsad krona ska ge pengar tillbaka i form av mer välmående företag och fler anställda med en större skatteintäkt till kommuner och regionen som effekt.
Vi tror på Region Kalmar län! Mycket är bra och i många avseenden kan vi bli mycket bättre. Ett politiskt ledarskap kan inte blunda för de stora utmaningarna. Moderaterna och Kristdemokraterna markerar med sitt budgetalternativ att Region Kalmar län behöver ett nytt politiskt ledarskap som har örat nära invånarna, patienterna och medarbetarna.
Malin Sjölander (M)
Jimmy Loord (KD)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)