Låt seniora medarbetare handleda kollegor på halvtid

Svårigheten att locka läkare och sjuksköterskor till fast anställning är en ständigt aktuell fråga vad gäller rekrytering inom vården i Region Kalmar län.

I ett läge då allt fler medarbetare måste hyras in via dyra bemanningsbolag vilket i sin tur försvagar regionens ekonomi, krävs att fler insatser görs för att rekrytera, behålla och utbilda medarbetare.

En orsak till att medarbetare inte rekryteras i snabbare takt är bristen på handledare eller mentorer inom flera yrkesgrupper. En möjlighet att få fram fler handledare och mentorer kan vara att låta de seniora läkare, tandläkare och sjuksköterskor som närmar sig eller passerat pensionsåldern jobba kvar, istället för att sägas upp då de uppnått pensionsåldern, och på minst 50 procent av arbetstiden sysselsätta sig med handledning eller mentorskap.

På detta sätt kan den breda kompetens de seniora medarbetarna har tas tillvara, samtidigt som fler handledare och mentorer görs tillgängliga för att möjliggöra mer fast bemanning inom vården i Region Kalmar län.

Därför vill vi att Region Kalmar län tillåter seniora medarbetare, såsom läkare, tandläkare och sjuksköterskor, som fyllt 68 jobba kvar på sin fasta tjänst inom regionen för att på minst halvtid agera handledare eller mentor till nya, yngre kollegor.

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Lennart Hellström (M), regionstyrelsen
Kaj Holst (M), personalutskottet
Region Kalmar län

M: Erbjud neutrala avgångsintervjuer för de som slutar

När medarbetare i Region Kalmar län avslutar sin tjänst erbjuds de en avgångsintervju för att dels fånga upp vad medarbetaren anser fungerar, dels vad som kan bli bättre. Dessutom har de allra flesta något att bidra med för att regionen ska kunna utvecklas och bli en bättre och mer attraktiv arbetsgivare för fler än idag.

Ofta genomförs avgångsintervjun av medarbetarens chef. Den nära anknytningen är såklart positiv i de fall medarbetaren slutar av ”naturliga skäl” såsom nytt jobb eller pension. I de fall då däremot en konflikt på arbetsplatsen ligger bakom kan problem uppstå, särskilt om den som intervjuar inte är opartisk. Idag är alternativen till att en neutral part genomför avgångsintervjun begränsade.

För att slippa problem, få bättre vitsord eller andra anledningar kanske som medarbetare avstår från intervjun. Det är inte bra, utan allas erfarenheter bör fångas upp. Även de som inte bara har positiva saker att säga om regionen som arbetsplats. Genom att erbjuda att en tredje part genomför intervjun kan regionen fånga upp även åsikter, problem eller oegentligheter och ta itu med dessa och på så sätt förbättra andras arbetsmiljö.

Därför vill vi Moderater att Region Kalmar län erbjuder möjligheten till att en tredje, neutral, part utför avgångintervjuer för att alla medarbetare ska kunna komma till tals, även de som exempelvis slutar på grund av konflikter med exempelvis chef. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Kaj Holst (M), personalutskottet
Monica Ljungdahl (M), hälso- och sjukvårdsberedningen
Region Kalmar län

En av Sveriges bästa arbetsplatser?

Replik på Gunilla Johanssons (S) insändare "Vi lägger grunden för en hållbar personalpolitik". https://vimmerbytidning.se/artikel/reqvmyxr

2020 var ett annorlunda år, på många sätt. I tidningen den 7/1 beskriver Socialdemokraterna i Region Kalmar län det som året då grunden lades för en långsiktigt hållbar ”Socialdemokratisk politik på riktigt”. Spännande. Ska vi utgå från att alla misslyckanden de senaste dryga 15 åren då de försökt styra landstinget/regionen är ”Socialdemokratisk politik på låtsas”? Slagorden påminner om svunna tider, det är inte utan att tankarna går till retoriken som nötte ned det forna östblocket. Därutöver skramlar tunnorna anmärkningsvärt tomma, Socialdemokraternas svaga reformagenda andas mestadels trötthet.

Trots att Region Kalmar läns personalpolitiska mål är att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser, talar medarbetarna på golvet ett annat språk än det Socialdemokraterna lyssnar på i regionhusets mötesrum. I själva verket instämmer endast 14 procent av över 7 000 medarbetare till fullo att regionen är en attraktiv arbetsgivare. På drygt 100 arbetsplatser når det knappt upp till 10 procent, medan dussinet arbetsplatser på sjukhusen orkar inte över 3 procent. Det, är effekten av Socialdemokratisk politik på riktigt.

I de fackliga dialoger som sker i samband med löneöversynen varje år har alla fackförbund, utom ett, flaggat för att bättre löner, bredare lönespridning samt att kompetens och erfarenhet måste avspeglas tydligare i lönekuvertet. Därför har Moderaterna och Kristdemokraterna i budget föreslagit en stegvis reform, självklart finansierad, med målet att öka särskilt yrkesskickliga sjuksköterskors månadslön med 10000 kronor. 

Anledningarna är många; det som ovan nämnts liksom att råda bot på det kroniskt ökande beroendet av inhyrda sjuksköterskor, något den politiska ledningen (S, C, L) i regionen tycks lämnat walk over inför eftersom kostnaderna tillåtits skena från 45 miljoner kronor till nära en kvarts miljard bara de senaste tio åren. 250 miljoner kronor motsvarar hela den oansvariga skattehöjningen som länets medborgare fick kastad i ansiktet för dryga året sedan. Under pandemin har antalet inhyrda sjuksköterskor i regionen eskalerat med närmare 30 procent, samtidigt lyckas andra regioner minska hyrberoendet. Och givetvis sade S, C och L ”nej” till att höja de särskilt yrkesskickliga sjuksköterskornas löner med 10 000 kronor i månaden. Kanske då det inte vore Socialdemokratisk politik på riktigt.

Carl Dahlin (M), vice ordförande
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Personalutskottet, Region Kalmar län

Därför väljer vi att vaccinera oss

Vi kommer självklart att vaccinera oss mot Covid-19. Vi vet dock att det inte är lika självklart för alla. Med denna text är vår förhoppning att fler i Kalmar län ska välja att vaccinera sig.

Enligt en undersökning från Novus vill inte cirka en fjärdedel av svenska befolkningen vaccinera sig mot Covid-19. De som generellt är tveksamma till vaccin är en grupp som fått väldigt stort utrymme i media. Det är dock en liten grupp enligt undersökningen. Och anledningarna till att många fortfarande tvekar inför att vaccinera sig kan förstås vara många, men den främsta anledningen är de biverkningar som uppstod i samband med svininfluensavaccineringen år 2009.

Antalet insjuknade i narkolepsi gör sig fortfarande påmint. Det är viktigt att vara ärlig och erkänna att det begicks fel i samband med vaccinering mot svininfluensa. Och signalen är tydlig - man har lärt sig av misstagen. Enligt Läkemedelsverket som har i uppgift att granska läkemedel innan de börjar användas så finns det ingen risk att det gått för fort denna gång.

Själva är vi ödmjuka. Mycket ovanliga biverkningar kan bara hittas när väldigt många har vaccinerat sig. Samtidigt har numera nästan alla någon familjemedlem, vän, eller bekant som insjuknat eller till och med avlidit till följd av Covid-19. Detta ställer frågan angående vaccinering ännu mer på sin spets. Alla medborgare har ett ansvar för den egna hälsan, men lika mycket om sina medmänniskors. Utifrån ett sådant resonemang har vi båda landat i att risken för smitta med allvarliga konsekvenser är större än risken för eventuella biverkningar av vaccinet.

För oss är det angeläget att uppmana till vaccinering. Vi är kritiska till att den svenska vaccinsamordnaren Richard Bergström uppmanar svenskar att ta det lugnt, prata med vänner och bekanta, för att sedan fatta ett beslut kring om denne ska eller inte ska ta vaccinet. Vi respekterar alla invånares egna beslut men signalen från myndigheterna bör vara en uppmaning till vaccinering.

Vi är också kritiska till att den svenska ”coronastrategin” hittills varit en strategi riktad mot en homogen grupp av Sveriges befolkning. Men så ser inte landet ut längre. Sverige kan inte längre hänvisa till en historia av att klara saker, bara för att tidigare ha gjort det. Till exempel är nya svenskar en grupp som är särskilt utsatta, med en livsstil som den svenska strategin inte tagit hänsyn till. Vad betyder en strategi som bygger på tillit för de människor som aldrig någonsin tidigare har kunnat känna tillit?

Budskapet måste vara tydligt till alla. Det är allvar nu.

Det är dock inte vi som ansvarar för kommunikationen kring vaccineringen men vi vill här på ett mer personligt plan berätta att vi gjort vårt val. Vi kommer vaccinera oss mot Covid-19 och hoppas att alla i Kalmar län gör detsamma.

Malin Sjölander (M), regionråd
Jimmy Loord (KD), regionråd

Skenande hyrbemanningskostnader urholkar regionens ekonomi

Att hålla i och hålla ut är inte bara ett välkänt begrepp för att klara sig undan Covid-19. Det är dessutom ett välkänt mantra från Region Kalmar län vad gäller insatser för att vända trenden med eskalerande kostnader för hyrsjuksköterskor inom vården.

Tyvärr visar sig de åtgärder som den politiska majoriteten ”Länsunionen”, S-C-L, fixerat sig vid vara otillräckliga: under perioden 2018-2020 har den procentuella ökningen av beroendet av inhyrda sjuksköterskor från bemanningsbolag ökat med över anmärkningsvärda 53 procent.

Under lejonparten av denna mandatperiod har trenden alltså pekat åt fel håll. Tidigare nivåer på runt 200 miljoner kronor per år för att hyra in vårdpersonal ligger nu farligt nära en kvarts miljard kronor, vilket i det närmaste motsvarar hela den skattehöjning som Länsunionen kastade i medborgarnas knä vid årsskiftet. Medan kostnaderna för att hyra in läkare för tillfället minskat något, eskalerar däremot kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor kraftigt – bara mellan januari och juli 2020 ligger ökningen runt 30 procent jämfört med 2019.

Vi är väl medvetna om de utmaningar regionen haft i samband med pandemin. Men trenden har varit tydlig sedan långt före Covid-19 bröt ut. Likaså klarar grannregioner såsom Region Kronoberg att sänka sina kostnader för hyrbolagssjuksköterskor med över 2 procent under samma period som Region Kalmar läns ökat med runt 30 procent; mycket tack vare att Region Kronoberg genomfört de reformer vi länge förespråkat men inte fått gehör för.

Under en debatt i regionfullmäktige nyligen hettade det till när majoritetens företrädare inte tyckte det var rättvist att jämföra med regioner såsom Kronoberg som det går bra för, utan de ville också jämföra med Gotland och Blekinge som har sämre siffror än Region Kalmar län. För oss är det inte lika intressant; vi ser nämligen hellre till dem som lyckats. Det är vi skyldiga länets skattebetalare.

Trenden kring ett ökande behov av att hyra in sjuksköterskor har under många år varit på väg åt fel håll. På Oskarshamns sjukhus saknas det sedan mer ett år fler än 30 sjuksköterskor. Sommarstängningen av en avdelning på medicinkliniken i Oskarshamn 2019 har förlängts tills den nu tycks blivit permanent, till stor del på grund av bemanningssvårigheter – detta på ett sjukhus där nästan var fjärde sjuksköterska hyrs in. På Västerviks sjukhus rör det sig också om ett liknande antal vakanser som i Oskarshamn, medan på Länssjukhuset i Kalmar saknas fler än det dubbla!

Frågan medborgarna, skattebetalarna och patienterna i Kalmar län bör ställa sig är hur länge till så många hyrbemanningssjuksköterskor är ett alternativ innan kostnadsbilden och arbetsmiljön tvingar Länsunionen att stänga vårdplatser. Det kommer ju onekligen till en viss brytpunkt när de extra 250 miljoner kronor som den senaste skattehöjningen inbringade också tar slut. Det är nu dags för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna att släppa på prestigen, erkänna att deras försök att hejda de skenande kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor misslyckats och söka hjälp.

Moderaterna har under årens lopp tillsammans med Kristdemokraterna presenterat många åtgärder, däribland ekonomiska förslag som inneburit fördjupade analyser och brett politiskt arbete liksom även en rad insatser för att förbättra arbetsmiljö och villkor – så att de skenande hyrbemanningskostnaderna minskar.Det handlar såklart om en bred palett av insatser; däribland en genomlysning av grundbemanningen, bättre löner liksom lönespridning där erfarenhet och kompetens premieras högre än idag, arbetsmiljö samt andra villkor. Detta vet vi Moderater ger effekt eftersom de regioner som har lyckats minska beroendet av inhyrd vårdpersonal satsat just på detta. Men det är klart, ser man hellre till de regioner som misslyckats är ju utgången tämligen given.

Carl Dahlin (M), Södra Näsby, vice ordf personalutskottet
Malin Sjölander (M), vice ordf regionstyrelsen
Region Kalmar län

En ungdomsmottagning på nätet

Den växande psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna är en av vår tids största utmaningar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har släppt en rapport som behandlar barns och ungas psykiska hälsa. Rapporten är på många sätt alarmerande då statistiken visar att ungas psykiska hälsa blir allt sämre. Den stora andelen unga som drabbas kan, vid utebliven vård, innebära stora konsekvenser, inte bara för individen utan också för samhället i stort. Psykisk ohälsa bland unga leder i större utsträckning till skolk, att de får svårare att klara kunskapskraven som ställs och att det sociala livet försvinner. 

Det är oerhört viktigt att hjälpen kommer snabbt för människor som lever med psykisk ohälsa. Därför borde det vara högst prioriterat att söka nya och effektiva metoder, med målet att fler ska få hjälp i tid. Kommunernas ungdomsmottagningar är väldigt bra, där kan unga personer till exempel få prata med kurator eller träffa sjuksköterska. Det är en stor utmaning att göra vården mer lättillgänglig, men genom att erbjuda hjälp via internet, så skulle det kunna generera ökad tillgänglighet. 

Genom en internetbaserad ungdomsmottagning, så kallad virtuell ungdomsmottagning, behöver inte kuratorssamtalet vara mer än ett par klick bort. Tillgängligheten ökar när öppettiderna är mer flexibla, och förhoppningsvis vågar fler personer söka vård i tid. Det kan i sin ur leda till att färre blir allvarligt sjuka. 

Region Skåne införde hösten år 2017 en virtuell ungdomsmottagning. En mottagning som är bemannad med barnmorska, sjuksköterska och kurator som man kan träffa via videosamtal. De har drop-in-tider och håller även öppet kvällstid. Detta har bland annat beskrivits som en succé.

Moderaterna tror inte att en ungdomsmottagning på internet är lösningen på den psykiatriska vårdens alla problem, men att det är ett viktigt steg på vägen. Nya tiders utmaningar kräver också nya idéer och lösningar. En ungdomsmottagning på internet, som dessutom har kvällsöppet, gör att fler kan ta del av den vård som Region Kalmar län ska erbjuda sina invånare och skapar därmed förutsättningar för en jämlik vård i hela länet. Därför har Moderaterna lämnat in en motion där vi föreslår att regionen ska utreda förutsättningarna för att etablera en virtuell ungdomsmottagning i länet.

Elin Landerdahl (M)
Ersättare regionfullmäktige

Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd

Beslut ska fattas så nära människor som möjligt

Sverige är mitt uppe i den ”andra vågen” av Covid-19-pandemin. Trots att antalet smittade är oroväckande högt i Kalmar län, så minskar vårdtiderna för många covidpatienter. Samtidigt ökar kunskapen om behandlingsmetoder och läkemedel för dessa patienter.

Lager av läkemedel och skyddsmateriel har byggts upp i regioner och kommuner för att stå rustade. Samtidigt ser medborgarna fram emot att vaccineringen kan sätta igång på andra sidan nyår, och alla Sveriges regioner gör nu sitt yttersta för att vara så förberedda som möjligt.

Många medarbetare är slitna och trötta efter våren och sommaren, och patienter får vänta på planerad vård. Vi som oppositionsparti kan vara kritiska till hur politiken hanterar vissa situationer, men vi står alltid bakom alla medarbetare som dagligen sliter för att lösa situationen under och efter pandemin.

Något som dock saknas är förståelse från regeringens håll. Sällan har en regering levererat så många otydligheter, undanflykter och svepande förklaringar som under hanteringen av pandemin. Ledande ministrar har hukat sig bakom myndigheter, och när det inte längre hjälpt pekas regioner och kommuner ut som syndabockar. Förmågan att ta ansvar saknas helt. 

Det finns förmodligen en hel del som regionerna kunde ha gjort annorlunda. Man har ”lagt rälsen samtidigt som man kört” – dock med alla beslut fattade på kunskapsbaserade grunder. Samtidigt har regionerna överlag agerat snabbt, lyssnat på regeringen och Folkhälsomyndigheten, samt inväntat order och löften om finansiering, bland annat gällande utökad testning. Men beskeden har dröjt i månader från regeringens sida.

Socialminister Lena Hallengren har hittat en ny förklaringsmodell för att beskriva Sveriges hantering av pandemin: regionerna är för många - med sex regioner istället för 21 hade pandemin hanterats helt annorlunda. Inte ett ord om det egna ansvaret eller ett uns ödmjukhet från Hallengren och regeringen. Allt landar ner i en organisationsfråga. 

Detta är beklämmande och en kraftigt förenklad syn på svensk hälso- och sjukvård. Mycket fungerar bra inom vården – men de problem som finns löses inte med större organisationer där de som fattar beslut befinner sig ännu längre bort från patienter och anhöriga. Vi Moderater anser att beslut ska fattas så nära människor som möjligt, inte minst har regeringens hantering av pandemin visat på det. Ska politiken kunna lösa medarbetarnas arbetssituation, den nära vården och väntetiderna bör organisationen vara nära och ha förståelse för hur verkligheten ser ut.

Bästa sättet för regeringen att visa respekt, för alla som drabbats av pandemin, vore att sluta skylla ifrån sig. Om något ska omorganiseras efter pandemin så är det landets högsta ledning. Det är tydligt att Sverige behöver en ny regering. 

Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden
Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet
Jonas Lövgren (M), vice ordförande beredningen för hållbarhet och folkhälsa