Nu får vi ordning på svensk infrastruktur

Sverige behöver en ny regering. En regering som inte slösar 400 miljarder på prestigeprojektet höghastighetståg. Som vill säkra ett effektivt transportsystem där alla trafikslag ingår – med omsorg om jobb, tillväxt och säkerhet.

Regeringen låter dock Miljöpartiets känslomässiga argument styra. Forskning och utveckling inom all infrastruktur gör stora framsteg. Inom ett decennium kommer alla trafikslag sannolikt vara fossilfria. Det öppnar fantastiska möjligheter att ställa om hela transportsektorn på ett hållbart sätt där alla färdslag – både bil, flygplan, båtar och tåg – bejakas. 

Regeringens motivering – att höghastighetståg behövs av miljöskäl – håller inte. De 400 miljarderna behövs istället till att underhålla våra järnvägar och vägar, inte minst i Kalmar län. Människors vardag skall fungera, företag känna trygghet och vår beredskap skall vara god. Vi behöver stärka alla färdslag och skapa fungerande trafikflöden genom hela landet, inte bara mellan storstadsregionerna. Satsningar på pendling och godsflöden lägger långsiktigt grund för tillväxt i hela Sverige.

Infrastruktur är blodomloppet för jobb och utveckling. Nästkommande planperiod, som sträcker sig fram till och med 2035, investerar staten 800 miljarder i infrastruktur. Om vi politiskt gör rätt saker kan dessa pengar lägga en grund för att bygga Sverige och Kalmar län hållbart, grönt och starkt för decennier framöver.

Motsatsen, att göra fel saker som att exempelvis slösa bort hundratals miljarder på höghastighetståg, kommer företag, pendlare och miljö att dyrt få betala. Sverige blir ett mer sårbart land med en svag regering styrt av Miljöpartiet. 

Behoven av rustning, förstärkning och – när det är samhällsekonomiskt motiverat – nybyggnation är enormt. Redan har hastigheten på 130 mil statlig väg sänkts till följd av bristande underhåll. Ytterligare – sannolikt hundratals – mil väg väntar enligt Trafikverkets förslag på sänkning. Detta är ett fattigdomsbevis som skadar jobb och tillväxt.

För att hela Sverige skall kunna leva måste vägstandarden höjas och hastigheter återställas. I Kalmar län med omnejd finns flera önskvärda projekt och väg och tågsträckor i behov av statliga satsningar. Upprustning av Stångsdals- och Tjusbanan, dubbelspår Alvesta – Växjö, E22 förbifart Mönsterås och trafikplats Glasporten på riksväg 25 genom Nybro är alla exempel som riskerar att aldrig förverkligas om vi väljer att satsa på nya dyra stambanor för höghastighetståg. 

Moderaterna vill ta ett helhetsgrepp över infrastrukturen även avseende vår gemensamma säkerhet. Det duger inte, som regeringen gör, att riva upp hål i den svenska flyginfrastrukturen med nedläggning av flygplatser och bortse från behovet av exempelvis tågfärjor. 

Svensk sjöfart och svenska hamnar skall utvecklas, flygets infrastruktur stärkas, vägar och järnvägar rustas. Det är en sammanhållen politik som tar ansvar för skattebetalarnas pengar, bejakar alla färdslag och skapar ett effektivt transportsystem. En politik som investerar i hållbara jobb, tillväxt och en trygg beredskap i hela landet och Kalmar län.

Sverige kan så mycket bättre: I september 2022 inleds arbetet att få ordning på Sverige. 

Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson
Pär- Gustav Johansson (M), oppositionsråd Region Kalmar län och viceordförande i Regionala utvecklingsnämnden

Tillsätt en ny strandskyddsutredning

Miljöpartiet har dribblat bort Centerpartiet i strandskyddsfrågan. Om centern på allvar vill reformera och minska strandskyddet bör de stötta Moderaternas budgetförslag i riksdagen i höst. Vi skjuter till 15 miljoner för att snabbt utreda hur det generella strandskyddet kan avskaffas.

I december i fjol presenterades, i enlighet med januariöverenskommelsen, en statlig utredning om strandskyddet. Utredningens förslag visar vad som händer när två parter med vitt skilda åsikter försöker komma överens. Centerpartiet vill minska strandskyddet och Miljöpartiet stärka det. Båda kunde per definition inte få sin vilja igenom och i detta fall drog Miljöpartiet, milt uttryckt, det längsta strået.

Den stora föreslagna förändringen är enligt utredningen att kommuner ska kunna ansöka om att få strandskyddet hävt i landsbygdsområden. Det ska dock bara vara möjligt i områden där tillgången på obebyggd mark är god och där efterfrågan på mark för bebyggelse samtidigt är låg. I tillägg ska området inte vara av särskild betydelse för något av strandskyddets syften.

Om dessa kriterier är uppfyllda ska de nya reglerna som innebär att strandskydd kan hävas tillämpas varsamt. Sammantaget innebär det att strandskyddet endast kommer att kunna hävas om intresset för att bygga i området är lågt och därmed behovet av ett hävt strandskydd obefintligt. Det är märkligt om Centerpartiet nöjer sig med det – hela utredningen är ett slag i luften.

Moderaterna och Centerpartiet ser till skillnad från Miljöpartiet behovet av att reformera strandskyddet i grunden. Det är därför minst sagt olyckligt att Centerpartier inte väljer att göra upp med oss och andra partier med liknande uppfattningar utan vänder sig till Miljöpartiet.

Moderaterna vill avskaffa det generella strandskyddet. Vi tror att kommunerna, med sin lokalkännedom, är bättre lämpade än länsstyrelsen att fatta beslut rörande strandskyddet. Vi föreslår därför att kommunerna istället ska få möjlighet att själva peka ut sjöar och vattendrag där strandskydd ska gälla.

En verklig reformering av strandskyddet skulle möjliggöra, inte minst för landsbygdskommuner, att skapa attraktiva boendemiljöer i naturområden för att på så sätt kunna behålla och locka till sig nya invånare.

Vi menar att detta är av yttersta vikt och föreslår därför i vår budget för 2022 att regeringskansliet ska få ytterligare totalt 15 miljoner kronor för att skyndsamt tillsätta en ny utredning utan motstridiga direktiv. Den utredningen ska titta på hur det generella strandskyddet kan avskaffas och ersättas med en möjlighet för kommunerna att skapa strandskyddsområden i de fall de finner det påkallat.

I höst har Centerpartiet i samband med budgetförhandlingarna möjlighet att ta ställning. De kan antingen fortsätta förhandla med partier där de har väldigt svårt att nå samsyn i för partiet viktiga sakfrågor. Alternativt kan de välja att stötta Moderaternas budget, med omfattande satsningar på landsbygden och företagande men också en konkret och reell satsning på att snabbt avskaffa det generella strandskyddet.

Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd Region Kalmar län
Carl-Oskar Bohlin (M), bostadspolitisk talesperson

Medarbetarna är regionens främsta tillgång

Enligt alla prognoser kommer Kalmar län ha en befolkningsutmaning under kommande årtionden. Andelen invånare i arbetsför ålder kommer att ligga stilla eller minska.

Det ställer ännu högre krav än i dag på att Regionen klarar att locka till sig och behålla medarbetare. Det växande beroendet av inhyrd personal är ett tydligt tecken på att det behövs nytänkande och högre ambitioner inom personalpolitiken. Regionen har haft som mål att inte mer än två procent av den totala lönekostnaden går till bemanningsbolag. Länsunionen (S, C, V) har för andra året i rad minskat denna ambition till 5,5 procent, vilket tillåter att ännu mer skattepengar än tidigare landar i hyrpersonalens plånböcker istället för hos vår egen personal. Kostnaderna för hyrbemanning har de senaste tio åren stigit sexdubbelt, från 40 miljoner kronor årligen till drygt en kvarts miljard kronor!

En viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare är att lönen gör rättvisa åt individens kompetens och erfarenhet. Lönespridningen måste därför öka. Vidare ska möjligheterna att göra lönekarriär och vidareutbilda ska utvecklas. Likaså ska möjligheten att höja Ob-tillägget ses över.

Moderaterna och Kristdemokratena vill se en satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor. Särskilt yrkesskicklig är den som med sin erfarenhet och kompetens på ett alldeles speciellt vis bidrar till verksamheten, som kan handleda nya medarbetare och som utmärker sig genom sin praktiska kunskap. Satsningen ska genomföras stegvis. Målet är att de ska tjäna drygt 10 000 kronor mer per månad när reformen är genomförd. Kriterierna för vem som är yrkesskicklig sätter facket i dialog med arbetsgivaren.

En annan viktig faktor är att personalstyrkan får rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Underbemanning leder till ökad belastning och ökat beroende av tillfälliga lösningar, till exempel hyrpersonal. Därför måste en översyn av grundbemanningen genomföras.

På arbetsplatser som har svårt att rekrytera medarbetare förekommer det i dag att anställda ges möjlighet att resa till arbetet på arbetstid. Vi ser det som ett värdefullt alternativ till att anlita hyrpersonal och anser att lösningen bör prövas i fler fall.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill även se ett ökat inslag av flexibla tjänster för att attrahera till exempel studenter och seniorer. Det kan exempelvis handla om nattjänster.

Äldre medarbetare är en viktig tillgång. Det måste bli mer attraktivt att arbeta längre inom Region Kalmar län. Därför behöver Regionen uppmuntra fler medarbetare över 65 års ålder att vilja arbeta kvar. Det ska antingen kunna ske på ordinarie tjänst i önskad utsträckning eller i kombination med att de fungerar som handledare och mentorer för yngre medarbetare.

I kommande budget är det särskilt viktigt för Moderaterna och Kristdemokraterna att:

• En stegvis satsning för att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor ska tjäna 10 000 kronor i månaden mer inleds
• Regionen tydliggör att kostnaderna för hyrbemanning inte ska övergå 2 procent av den totala personalkostnaden
• En genomlysning av grundbemanningen genomförs
• Regionen ser över möjligheten att höja Ob-tillägget

Region Kalmar län måste ta bemanningsproblematiken på allvar. Att behålla fler av våra erfarna medarbetare är sedan några år en av de mest angelägna frågorna. Paletten av insatser är såklart bred, men tydligare fokus på bättre löner är en huvudingrediens som vi anser Länsunionen (S, C, L) inte lägger tillräckligt med krut på. Visst görs satsningar men de är ofta och mestadels kosmetiska. Den politiska kraften att kräva förändring av den stora apparat som regionen är, är alldeles för svag.

Därför behövs ett skifte i ledning och styrning. Det blir verklighet när Moderaterna och Kristdemokraterna vunnit valet nästa höst.

Carl Dahlin (M), vice ordförande

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Kaj Holst (M)

Region Kalmar läns personalutskott

Inför semesterväxling i Regionen

Region Kalmar län har som ambition att bli en av landets bästa arbetsplatser. Målet är dock svårt att mäta. Likaså instämmer allt för få medarbetare till fullo att regionen är en attraktiv arbetsgivare.

Det finns såklart ingen ”quick fix” utan en bred palett av åtgärder krävs för att åstadkomma förändring och förbättring.

Ett sätt att i medarbetarnas ögon bli en mer attraktiv arbetsgivare är att erbjuda olika sorters förmåner. En sådan skulle kunna vara att få ut mer ledighet, mellan fem och sex extra dagar om året, genom semesterväxling – utan att det medför ekonomisk förlust för arbetsgivaren.

Rent konkret betyder semesterväxling att byta till sig fler lediga dagar mot semestertillägget. Pandemin har påvisat behovet av återhämtning och ledig tid för Region Kalmar läns medarbetare. Semesterväxling är en väg att gå för att uppnå detta.

Det är i sammanhanget viktigt att belysa att den som växlar sitt semestertillägg mot fler lediga dagar, kommer se sin årslön minska beroende på hur många semesterdagar vederbörande har, månadslönens liksom semestertilläggets procentuella storlek.

Minskad årslön påverkar pensionsunderlaget och den sjukpenninggrundande inkomsten negativ. Semesterväxling ska därför givetvis vara en valfri möjlighet, att nyttja eller inte.

Carl Dahlin (M), vice ordförande, personalutskottet Region Kalmar län

Mer regional kultur med M&KD-budget

Replik på debattinlägg om kulturen i Kalmar län, publicerat 25 oktober.

Socialdemokraterna Jonas Hellberg och Peter Högberg har satt på sig förvanskningsglasen när de ondgör sig över våra kulturförslag.

De vet mycket väl att krav på effektiviseringar och ökad självfinansiering kan mötas på fler sätt än ökade biljettpriser. Duon blundar också för att vi tydligt skriver i vårt budgetförslag att syftet är att frigöra medel så att fler kulturaktörer än idag kan få stöd från regionen. Vi vet att ett antal är intresserade för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är så vi vill förbättra tillgängligheten och öka kulturutbudet i hela länet.

Det finns andra sätt såklart, som Hellberg och Högberg kanske förespråkar. Mellan 2017 och 2019 höjde landstinget/regionen under socialdemokratisk ledning kulturbidragen med 24,2 procent. Det är en väg att gå som vi kraftigt motsätter oss idag eftersom behoven av satsningar inom främst sjukvården väger tyngre för oss. Regionens resurser är trots allt begränsade. En indexuppräkning av kulturbidragen är tillräcklig, om pengarna används effektivt och i kombination med nytänkande inom kulturpolitiken.

Socialdemokraterna måste istället svara på hur de vill utveckla den regionala kulturen. Att som nu inte lyfta ett finger för förändring under en hel mandatperiod leder inte till att fler invånare får upptäcka och uppleva kultur.

Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd
Anders Andersson (KD), oppositionsråd

Majoriteten har fått slut på både energi och idéer

Den S-ledda majoriteten i Region Kalmar län har skrivit två mycket tänkvärda meningar i sin budget för 2022. De lyder: ”En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar. I framtiden väntar ökade behov och utmaningar som kräver att befintliga strukturer ifrågasätts.”

Problemet är att ingenting annat som står i budgeten lever upp till denna ambition. Det finns inga medvetna beslut. Det finns inget ifrågasättande av befintliga strukturer. Det finns ingen politisk vilja överhuvudtaget.

Lite naivt väntade vi oss att den så kallade Länsunionen skulle ta i ordentligt och presentera en valbudget med stora satsningar. Så blev det inte. De satsningar som Länsunionen menar sig göra, är i själva verket riktade statliga bidrag.

Ta till exempel det som de kallar ”rejäla krafttag för att hantera den uppskjutna vården”. Ja, 142 miljoner kronor är mycket pengar. Men det framgår tydligt av budgeten att 142 miljoner kronor också är vad Region Kalmar län får i bidrag av staten för att ta itu med vårdköerna.

Eller ta deras satsning på en grön återstart för små och medelstora företag, 12 miljoner kronor. Vad är statsbidraget till regionen för regionala utvecklingsåtgärder – grön återstart? Jo just det, 12 miljoner kronor.

De egna satsningarna med egna medel är små och spretiga. Majoriteten vill till exempel satsa på BUP, men tror sig inte om att kunna rekrytera anställda utan vill hyra in personal. Hur detta passar ihop med målen att vara Sveriges bästa arbetsplats eller att minska hyrbemanningen begriper inte vi.

Så bakom de allvarliga orden om medvetna beslut och att ifrågasätta strukturer finns ingenting. Budgeten ger intryck av att majoriteten, som inte hade mycket gemensamt ens när de tillträdde, har fått slut på både energi och idéer.

Det finns ett alternativ. Det är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetförslag. Utifrån begreppen optimism och realism har vi gjort precis det som Länsunionen säger måste göras men själv inte förmår göra. Vi lägger förslag till medvetna beslut. Vi ifrågasätter strukturer. Vi tänker nytt. Vi ser problemen och vi är övertygade om att de går att lösa. Vi har den framåtsyftande politiken för nära vård, länets sjukhus, äldre, personal, resor och tillväxt.

Och vi blickar framåt. Den S-ledda majoritetens älsklingsord just nu är ”återstart”. Men Sverige och Kalmar län är ju redan igång! Det finns inga verksamheter vare sig i regionen eller någon annanstans som ligger i träda. Det enda som verkar behöva återstartas är den S-ledda majoriteten, som sedan köpet av Kalmar Öland Airport i början av 2020 inte har lagt ett enda politiskt förslag på regionfullmäktiges bord.

Vad den politiska uppgiften handlar om nu är att rusta samhället för de nya utmaningar som oundvikligen kommer se över och rusta regionens ekonomi för en tid efter stora, riktade statsbidrag. Vi har i vår budget haft ett perspektiv på 20 år framåt. Vilka utmaningar kommer att växa fram till dess, och vad behöver vi redan idag göra för att möta dem?

Det perspektivet saknas helt i den S-ledda majoritetens budget. Det beklagar vi. För som de själva skriver: En ekonomi som är hållbar över tid kräver medvetna beslut för att kunna möta förändringar.

Malin Sjölander (M), regionråd

Jimmy Loord (KD), regionråd

Kan bli bättre arbetsgivare med semesterväxling

Region Kalmar län har som ambition att bli en av landets bästa arbetsplatser. Målet är dock svårt att mäta. Likaså instämmer alltför få medarbetare till fullo i att regionen är en attraktiv arbetsgivare. Det finns såklart ingen ”quick fix” utan en bred palett av åtgärder krävs för att åstadkomma förändring och förbättring. 

Ett sätt att i medarbetarnas ögon bli en mer attraktiv arbetsgivare är att erbjuda olika sorters förmåner. En sådan skulle kunna vara att få ut mer ledighet, mellan fem och sex extra dagar om året, genom semesterväxling – utan att det medför ekonomisk förlust för arbetsgivaren. Rent konkret betyder semesterväxling att byta till sig fler lediga dagar mot semestertillägget. Pandemin har påvisat behovet av återhämtning och ledig tid för Region Kalmar läns medarbetare. Semesterväxling är en väg att gå för att uppnå detta.

Det är i sammanhanget viktigt att belysa att den som växlar sitt semestertillägg mot fler lediga dagar, kommer se sin årslön minska beroende på hur många semesterdagar vederbörande har, månadslönens liksom semestertilläggets procentuella storlek. Minskad årslön påverkar pensionsunderlaget och den sjukpenninggrundande inkomsten negativ. Semesterväxling ska därför givetvis vara en valfri möjlighet, att nyttja eller inte. 

Carl Dahlin (M), vice ordförande personalutskottet Region Kalmar län