Motion - Gör Kalmar län till försöksregion för gårdsförsäljning

I och med regionbildningen fick Region Kalmar län ansvar för näringslivsklimatet och turismen i länet. Ett steg för att såväl stärka företagandet som turismen skulle vara att ansöka hos regeringen om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

Kalmar län har ett flertal framgångsrika producenter, som till exempel Håks Gård, Wannborga, Kyrkeby bränneri och Glabo Gård. Detta är företag som sätter Kalmar län på kartan och skapar ett ökat intresse för närproducerad mat och dryck. Tyvärr kan inte turister och besökare hos dessa producenter själva köpa med sig en flaska öl eller vin utan är hänvisade till Systembolagets butiker.

Om företag ges en chans att växa kan fler arbetstillfällen i Kalmar län skapas. Det krävs politiskt mod och en vilja att lätta på några av de många regleringar som begränsar näringslivsklimatet idag.

Tyvärr är gårdsförsäljning inte tillåtet enligt gällande lagstiftning. Dock har Region Skåne beslutat sig för att söka ett särskilt tillstånd hos regeringen för att under en försöksperiod prova gårdsförsäljning. Region Kalmar län borde kunna göra detsamma. En statlig utredning från 2010 (SOU 2010:98) har visat att gårdsförsäljning inte skulle ha några negativa konsekvenser för folkhälsan, i stället skulle det vara en möjlighet att stärka näringslivet och turismen.

Då regering med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna har i sin uppgörelse att gårdsförsäljning skall utredas är detta synnerligen ett bra tillfälle att ansöka om att bli försöksregion.


Med hänvisning till ovanstående yrkas:

Att Kalmar län ansöker hos regeringen om att under en försöksperiod tillåta lokala producenter att erbjuda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, detta förutsatt att gårdsförsäljning går att kombinera med alkoholmonopolet.



Pär-Gustav Johansson (M)                        Carl Dahlin (M)

Vad får vi för våra skattepengar?

Så fick vi då beskedet att S, C och L väljer att höja skatten i regionen för att lyckas komma till rätta med ekonomin. Vi hade haft en större respekt för beslutet att höja skatten om man först hade vänt och vridit på alla stenar innan man nu tog den enkla vägen, att låta invånarna i Kalmar län få betala för dessa partiers underlåtenhet att göra grovjobbet och faktiskt göra det som politiskt ledarskap ska göra, våga prioritera. Under de senaste åren har vi kunnat följa den allt mer bekymmersamma ekonomiska utvecklingen i regionen. Därför har vi inbjudit dessa partier till samtal, vi har kommit med förslag på bättre ekonomisk styrning och kontroll men alla våra initiativ har viftats bort. Självgodheten hos majoritetspartierna riskerar istället att leda till att bekymren fortsätter och hindrar oss från att tillsammans hitta goda lösningar som på sikt säkrar den välfärd som invånarna i Kalmar län faktiskt har rätt till och betalar för via skattsedeln.

Vi är inte ensamma i vår kritik mot den bristande ekonomiska styrningen. Revisorerna har vid flertalet tillfällen påpekat att budgetprocessen och den ekonomiska uppföljningen måste bli bättre så att politiken får en bättre och fördjupad inblick i hur pengarna används. Även denna kritik viftas bort av S, C och L. När insynen saknas är det lätt att gå vilse.

Vad får vi för våra skattepengar? Det är en högst relevant fråga som varje invånare bör ställa sig. Vi noterar att Region Kalmar läns organisation sväller. Mellan 2015 och 2019 har antalet heltidsanställda ökat med 12,3 procent medan befolkningen i länet endast ökade med knappt 4 procent. Den administrativa personalen blir fler medan det är betydligt svårare att rekrytera medarbetare inom sjukvården som vill stanna kvar hos oss.

I regionen har vi mer än 8 miljarder kronor att förvalta. Hur bör dessa medel bäst komma invånarna i länet till del? Det är den frågan som bör vara vägledande. Ingen kan i alla fall anklaga regionen för att inte ha tillräckligt stor politisk organisation för att kunna hantera denna sortens frågor. I förhållande till antalet invånare i Kalmar län så har vi landets största politiska organisation. Ändå lyckas man inte med konststycket att prioritera. Nu äts istället pensionärernas skattesänkning upp av regionens skattehöjning. Pensionärer, undersköterskor, metallarbetare och butiksanställda får betala priset för politikernas ovilja.

När frågan ställs på stan om man är beredd att betala mer skatt för en god hälso- och sjukvård så nickar den stora allmänheten gillande. Det kan vi förstå. Den stora frågan är dock om de skattemedel man nu tar ut extra från invånarna verkligen går till den direkta hälso- och sjukvården, eller kommer skattehöjningen gå till andra saker?     

För oss är det viktigt att i första hand säkra den grundläggande välfärden. Vi tror också att det är detta som invånarna i första hand vill att skattemedlen ska gå till. Att det finns en läkare som känner mig och kan ta hand om mig när jag blir sjuk, att det finns en vårdplats om jag behöver läggas in på sjukhuset. Att jag snabbt kan få hjälp när livet står på spel. När man är som svagast ska samhället vara som starkast!

Ska vi kunna leva upp till det krävs mer än symbolpolitik och vackra ord. Det krävs politiker som lyssnar, tar ansvar och vill arbeta på ett sätt som stärker tilltron till demokratin.


Malin Sjölander (M), Oppositionsråd och vice ordförande regionstyrelsen Region Kalmar län

Jimmy Loord (KD), Oppositionsråd och vice ordförande hälso- och sjukvårdsberedningen Region Kalmar län

Motion - Inför vildsvinskött på menyn

Jaktsäsongen 2016/2017 sköts det för första gången fler vildsvin (102 923 styck) än älgar i Sverige, en direkt spegling av att vildsvinsstammen i landet fortsätter att öka. 10 000 av dessa vildsvins sköts i Kalmar län, där stammen har etablerat sig på en hög nivå, med en svag tendens till ökning. Den stora populationen orsakar problem inom olika områden.

Antalet viltolyckor orsakade av vildsvin har på tio år mer än fördubblats i länet. De resulterar i omfattande materiella skador, en växande otrygghet i trafiken och inte sällan även personskador. För jord- och skogsbrukare i länet är vildsvinsskadorna ett problem som växer enligt den så kallade Vildsvinsbarometern, som samlar in rapporter från hela landet. Den som dessutom har läst motionerna om vildsvinsproblematiken till LRF Sydosts regionförbundsstämma i år, kan inte ha uppfattat något annat än ett desperat rop på hjälp från bönderna i sydöstra Sverige. Av 23 motioner handlar 9 om behovet av kraftfulla åtgärder mot de ökande vildsvinsskadorna. LRF Sydost beskriver en på sina håll explosionsartad ökning av skador. Jordbrukarna drabbas av stora produktionsbortfall och maskinskador som försvårar verksamheten och urholkar lönsamheten. Det finns till och med rapporter om bönder som sett sig tvingade att lägga ner verksamhet på grund av de ökande vildsvinsskadorna. I förlängningen blir vildsvinsskadorna därmed också ett hot mot en levande landsbygd, det öppna kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Samt en angelägenhet för Region Kalmar län. Folkhälsa och gröna näringar är två områden som har identifierats som viktiga för den regionala utvecklingen.

Hur vi i Kalmar län ska minska olyckor och skador orsakade av vildsvin har diskuterats nästan lika länge som vi har haft en fast stam. Det finns en allt större samsyn i att det enda långsiktigt hållbara sättet är att minska stammen genom ökat jakttryck. Men det har visat sig svårt. Det saknas verktyg för att tvinga jägarna att skjuta fler vildsvin, vilket få också förespråkar, djuren är relativt svårjagade och det är svårt för jägarna att hitta avsättning för kött de inte kan använda själva. Det finns nu förslag i riksdagen om att genom ändrad lagstiftning förenkla hanteringen av vildsvinskött och på andra sätt gynna efterfrågan på detsamma, för att stimulera fram en ökad avskjutning.

Det är här regionen och länets kommuner kommer in i bilden. Det serveras 50 000 tusen måltider om dagen i länets offentliga kök. Om alla dessa kök serverade vildsvin blott en gång i månaden, skulle det behöva skjutas nästan 1200 fler vildsvin om året, baserat på uppgifter om medelvikten för vildsvin som lämnas in till slakterier, och att en tredjedel av de serverade portionerna utgörs av vildsvinskött. En gradvis utökning av serveringsfrekvensen och en popularisering av vildsvinskött hos allmänheten skulle kunna skapa ytterligare efterfrågan. Med ökad efterfrågan följer på sikt fler kommersiella aktörer och ökat utbud enligt enkel marknadsekonomisk teori.


Utifrån detta vill jag föreslå regionfullmäktige besluta,

Att Region Kalmar län omgående inför vildsvinskött på menyn i sina kök minst en gång i månaden.

Att Region Kalmar län verkar för att även länets kommuner regelbundet ska servera vildsvinskött i sina kök.


Pär-Gustav Johansson
Hossmo, Kalmar kommun

Interpellation om vårdmomsen

Från och med den 1 juli så måste privata vårdgivare betala 25% moms på inhyrd personal. Detta som en följd av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Denna förändring i beskattningen av privata vårdgivare bidrar till en än mer skev konkurrensvridning mellan den offentligt drivna vården och den privat drivna, detta då regionerna kompenseras för momsen. I region Kalmar län drivs nästan en tredjedel av hälsocentralerna av en privat aktör.

En stor del av våra medborgare väljer att söka vård via dessa mottagningar. Här har vi de mest nöjda patienterna och samtidigt den bäst skötta ekonomin. De gör med andra ord en stor insats för att sköta vården i vår region.

 

Effekterna av vårdmomsen framgår tydligt i en undersökning som visar att flera av de privata vårdgivarna i region Kalmar län får svårt att klara av grundbemanningen eller helt riskerar att förlora avgörande kompetens.

·         5 av 7 sjukvårdsföretag i Kalmar uppger att de tappar avgörande kompetens i verksamheten på grund av vårdmomsen.

·         3 av 7 uppger att de blir tvungna att minska omfattningen av sin verksamhet, direkt eller på sikt.

·         2 vårdföretag överväger att helt avveckla sin verksamhet som en konsekvens av vårdmomsen.

·         3 av 7 vårdföretag trappar ner eller avslutar samarbeten med andra vårdgivare.

 

Region Kalmar län har inte råd med att hälsocentraler tvingas stänga. De är en mycket viktig del av vår hälso- och sjukvård. I Region Jönköpings län har en momskompensation för privata vårdgivare införts. Ersättningen räknas upp med 5 % på nettoutbetalningen för att privata hälsocentraler ska kunna verka på lika villkor och då kompenseras för sina merkostnader som den nya momsen innebär. Moderaterna och Kristdemokraterna är mycket oroade inför vad den nya momsen kommer innebära för de privata hälsocentralerna och främst våra medborgare. Vi måste alla göra vårt yttersta för att denna moms sorteras till historien.

 

Med anledning av ovanstående ställer vi följande frågor till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S).

 

1. Hur bedömer majoriteten att vårdmomsens införande har påverkat vården i Region Kalmar län hittills? Samt, hur bedömer majoriteten att detta kommer slå på lång sikt?

2. Klarar regionens vårdenheter av att ta hand om det stora antal patienter som kan stå utan vårdgivare om vårdmomsens inverkan blir sådan att ett stort antal privata vårdgivare måste lägga ned sin verksamhet?

3. Ger regionen någon schablonersättning för moms idag? Om inte, är detta något majoriteten överväger att införa för att dämpa effekterna av vårdmomsen?

4. Bedriver regionen, eller du som företrädare för regionen, något påverkansarbete mot regeringen för att ändra momslagen i kommande höstbudget med syfte att avskaffa vårdmomsen?

Malin Sjölander (M)
Jimmy Loord (KD)

Våldet mot kvinnor måste tas mer på allvar!

Jonas Lövgren (M) och Margreth Johansson (KD) har tillsammans lämnat in en motion om mäns våld mot kvinnor.


 Våldet mot kvinnor är mer utbrett än vad många tror. Fler än hälften av alla kvinnor över 15 år i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för någon form av våld. Detta är ett utbrett samhällsproblem som kostar samhället ca 45 miljarder kronor per år utöver allt personligt lidande för kvinnan, anhöriga och hennes framtida relationer med män. Det moderata regionrådet Jonas Lövgren och kristdemokraten Margreth Johansson vill göra något åt detta problem och har skrivit en motion om vad de skulle vilja förändra för att minska mäns våld mot kvinnor.

- Nu måste politiken vakna! Vi måste se till att börja göra mer, mycket mer för dessa våldsutsatta kvinnor. Vi har fokuserat i vår motion på sju åtgärder som vi tror är nödvändiga, men det finns säkert väldigt mycket mer man kan göra som politiker, säger moderaternas regionråd Jonas Lövgren och fortsätter:

- Det vi föreslår handlar om att stärka upp resurserna till länets kvinnojourer, göra kontakten med sjukvården och andra myndigheter enklare, börja samverka mer och lägga ett extra fokus på det förebyggande arbetet och gärna längre ned i åldrarna då språkbruk och attityder tenderar att förändras till det sämre.

- Ett enda fall av mäns våld mot kvinnor kostar samhället ca 10 miljoner kronor och det är väldigt många kvinnor som råkar ut för det här varje år. Det görs alldeles för lite i denna fråga och vi vill göra mer. Det viktigaste är att kvinnojourerna fungerar och då behöver de mer resurser. Kan vi åstadkomma det är väldigt mycket vunnet. Sedan behöver vi en stor attitydförändring i hela vårt samhälle och det blir svårare men absolut inte omöjligt. Någonstans måste vi ju börja, säger Margreth Johansson (KD).


Läs gärna hela motionen i sin helhet här: Mäns våld mot kvinnor

Kömiljarden kan rädda liv!

Det är viktigt att patienter i Region Kalmar län inte ska behöva vänta på vård mer än absolut nödvändigt – dels för att minska lidandet, dels för att förhindra att patientens tillstånd förvärras och i värsta fall leder till en förvärrad situation. Men också för att människor inte ska behöva känna oro inför framtiden: ingen ska behöva undra om jag själv eller mina anhöriga kommer få vård när det väl behövs.

Det är en av anledningarna till att vi kämpat hårt för att återigen införa en reformerad kömiljard. Kömiljarden premierar tillgänglighet och kortare köer. Vår region liksom andra har här en möjlighet att del av en stor pott pengar om vi levererar förbättrad tillgänglighet. Tyvärr ser det dystert ut för Region Kalmar län.

- Att få vård i rätt tid ska vara en självklarhet när du bli sjuk. Idag är det inte så inom många verksamheter - vare sig i Kalmar län eller i landet. Det är positivt att vi nu ser en ny kömiljard komma till stånd, men det är sorgligt att faran är att vårt län riskerar att bli utan pengar. Vi i M och KD kommer att sätta press på majoriteten så att verksamheterna får rätt förutsättningar för att lyckas, säger Malin Sjölander (M).

- Kömiljarden är en spark i baken på oss att förbättra tillgängligheten. Konstaterar att vår region ser ut att missa utdelningen då vår tillgänglighet ser ut att bli sämre hösten 2019 än den var hösten 2018. Köerna till sjukvården har ökat under Löfvéns styre och i vårt län sker detsamma nu under Anders Henrikssons (S) styre. Nu krävs en rejäl förstärkning med arbetet att korta vårdköerna i vårt län. Främst för patienternas skull, säger Jimmy Loord (KD).

Vilken plan har S, C och L för sjukhusen i länet?

Under de senaste åren har vi alla erfarit den problematiska situation med personalbrist som sjukvården tampas med. Inget av länets tre sjukhus har varit förskonade från snabba panikstängningar av vårdplatser, sammanslagningar av enheter och akut flytt av verksamheter. I princip alla fallen har vi fått signaler från medarbetarna och medborgarna om illa underbyggda beslut och dålig förankring i verksamheterna. De senaste signalerna om stor kris kom i sommar från personalgrupper på Oskarshamns sjukhus. Redan innan sommaren var bristen på sjuksköterskor akut, runt 40 stycken saknas i dagsläget. Under sommaren kom så beskedet om att sju överläkare och två ST-läkare sagt upp sig. Självklart växer oron för hur sjukhusets framtid ser ut.

- Vi i oppositionen har ställt frågor till ansvariga majoritetspolitiker och tjänstemän i media och i mötesrummen. Svaren vi fått har varit lite olika, men de spänner mellan ”det är ingen kris” och ”detta är en del av konceptet Nära vård”. Det oroar oss, berättar Malin Sjölander.

- Vi har inget emot att patienter ska vårdas utifrån sina personliga behov och så nära hemmet som möjligt och vi står bakom intentionerna i Nära vård-konceptet. Men vi kan inte kalla stängda vårdplatser på grund av personalbrist för reformer som ska göra vården mer nära. Som det ser ut nu så fattas en rad panikbeslut och man sätter etiketten Nära vård på dem. Vi ställer oss frågan om det är hunden som viftar med svansen eller svansen som viftar med hunden, säger Jimmy Loord.

- Under flera år har vi i Moderaterna och Kristdemokraterna efterfrågat en utvecklingsplan för hela sjukvården i Kalmar län. Detta för att vi på politisk nivå ska kunna peka ut prioriteringar, framtida satsningar och utveckling för både sjukhus och vårdcentraler. Då skulle vi slippa spekulationer och rykten om vad som väntar för länets tre sjukhus. Det vore att visa politiskt ledarskap. Under sommaren som passerat har Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna haft en chans att peka ut vägen för sjukvården i länet och på ett tydligt sätt berätta vilka uppdrag sjukhusen ska ha. Den chansen har de tyvärr inte tagit, fortsätter Malin Sjölander.

- Vi är just nu oroade över det bristfälliga politiska ledarskapet i regionen. Det är tydligt att det nuvarande styret med S, C och L innehåller så många inbyggda kompromisser att det är svårt att veta vart man vill med sjukvården. M och KD har sträckt ut handen för att tillsammans skapa en vård som tar Kalmar län in i framtiden. Nu återstår att se om S, C och L tar den, avslutar Jimmy Loord.


M&KD-Alliansen i Region Kalmar län
Malin Sjölander (M), oppositionsråd och vice ordförande Regionstyrelsen
Jimmy Loord (KD), oppositionsråd och vice ordförande Beredning för hälso- och sjukvård