I början av februari meddelade Post och Telestyrelsen (PTS) hur årets statliga stöd till bredbandsutbyggnad i landet ska fördelas. Region Kalmar län tilldelas inga pengar alls, trots att länet uppfyller kriterierna för tilldelning. Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna accepterar inte denna utveckling och är oroade för att Kalmar län ska hamna i ett långsiktigt utanförskap. Därför har vi på torsdagens Regionstyrelse lämnat in en skrivelse där vi vill, tillsammans med Länsunionen och övriga oppositionen, agera för en ändrad fördelning och ytterligare statliga resurser till infrastruktursatsningar i länet och att regionstyrelsen skyndsamt skickar in en formell begäran om omprövning av ovan nämnda beslut till Post- och Telestyrelsen så att vi kan förstärka bredbandsutbyggnaden i hela Kalmar län.
- Nu måste regionstyrelsen agera snabbt och högljutt mot regeringen för att få till en ändring av prioriteringarna för nationella infrastruktursatsningar. Digitaliseringen är den största jämlikhetsreformen och möjligheten till utveckling för landsbygden och Kalmar län på väldigt länge. I den nationella transportplanen fick vi noll kronor till järnvägsupprustningar och nu får vi noll kronor till bredbandsutbyggnad. Vårt län ligger redan i bottenligan när det gäller tillväxt och riskerar som en konsekvens att halka efter ännu mer när övriga Sverige digitaliseras, säger Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden och oppositionsråd.
- Vi kan inte nöja oss med det usla sätt vår region återigen blir behandlad på. Både vårt uteblivna stöd och den totala summan regeringen avsatt försvårar möjligheten till jämlik vård i landet och Kalmar län. Vi har tydliga nationella mål som säger att vi ska bli bäst i världen på att använda digitalisering och e-tjänster för att stärka den jämlika och nära vården. Möjligheterna för Region Kalmar län att vara en del av övriga landets omställning till god och nära vård försvåras när vi prioriteras bort i tilldelning av statliga medel. När vi återigen glöms bort så måste vi ryta ifrån. Vi har inget att vinna på att sitta tysta med mössan i hand, fortsätter Jimmy Loord (KD), oppositionsråd med särskilt ansvar för hälso- och sjukvård.
- Det är dags att vi i Kalmar län tydligt visar vårt missnöje med de beslut som fattas på nationell nivå. Vi kräver ett kraftfullt agerande från regionstyrelsen så att länet skyndsamt kan erhålla ytterligare statliga bidrag till bredbandsutbyggnad. Det totala bidraget som regeringen avsatt över en treårsperiod, 650 mkr, är en löjeväckande summa från början. PTS har beräknat det totala behovet av offentlig finansiering för att uppnå bredbandsmålet till 22 miljarder, avslutar Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen och oppositionsråd.
fredag 14 februari 2020
Ett positivt resultat som bara är en dimridå
Under gårdagen fick media och förtroendevalda
i region Kalmar län ta del av bokslutet för 2019. Om man bara läser rubriken så
kan man förledas att tro att ekonomin i regionen går riktigt bra, resultatet
hamnar på 170 miljoner kronor. Om man
däremot läser hela bokslutsrapporten så visar sig en betydligt dystrare
verklighet. Förvaltningarna gör tillsammans ett negativt resultat på 361
miljoner kronor, det samlade resultatet för all verksamhet blir då -93 miljoner
kronor om man inte räknar med finansnettot. Man har också räknat med marknadsvärdet
på orealiserade finansiella tillgångarna (181 miljoner kronor) i resultatet på
2,2 procent.
- Bokslutet visar tydligt resultatet av ett bristande politiskt ledarskap. Man kunde tidigt på året tagit kommando över situationen, låtit regionstyrelsen ta det ansvar för ekonomin som stipuleras i kommunallagen. Vi hade kunnat jobba gemensamt med åtgärdsplaner för ekonomin i sin helhet, men också den ständigt ökande hyrbemanningen. Men den politiska viljan saknas och resultatet ser vi nu. Notan får i slutändan alla skattebetalare i länet stå för, som efter nyår nu får betala 250 miljoner extra i regionskatt – en summa i princip motsvarar summan för hyrpersonalen, säger Malin Sjölander.
-
Det är ungefär som att värdera upp sitt hus och tro att man ska kunna leva
på det ökade värdet. Pengarna finns bara i teorin. Om vi skalar bort dessa 181
miljoner så ser vi att regionens ekonomi fortfarande är i ett mycket allvarligt
ekonomiskt läge, säger Malin Sjölander.
-
Förvaltningarnas ekonomi är fortfarande bekymmersam, bara hälso- och
sjukvårdsförvaltningen gör ett underskott på 326 miljoner kronor. Just nu är
det börsen som räddar regionen, inte medvetna reformer, säger Jimmy Loord.
Men det finns fler orosmoln. Både
primärvården och kollektivtrafiken gör underskott, 48 respektive 2,9 miljoner
kronor. Och kostnaderna för hyrbemanning ökar även 2019. Även om antalet
inhyrda läkare minskar, så ökar inhyrda sjuksköterskor. Ökningen på 1,7 procent
motsvarar 211 miljoner kronor, jämfört föregående år (208 mkr 2018 och 153 mkr
2017).
Moderaterna och Kristdemokraterna lade under 2019 flera förslag för att
reformera arbetet med såväl budget som den ekonomiska uppföljningen. Dels anser
M&KD-Alliansen att en ny budgetprocess ska införas som skapar
förutsättningar för verksamheterna att nå följsamhet kring regionens budget. Regionen
måste utveckla arbetet kring månadsrapporterna så att dessa blir mer utförliga
och så att rejäla analyser kan göras och styrelsen kan besluta om eventuella
åtgärder i tid.
- Bokslutet visar tydligt resultatet av ett bristande politiskt ledarskap. Man kunde tidigt på året tagit kommando över situationen, låtit regionstyrelsen ta det ansvar för ekonomin som stipuleras i kommunallagen. Vi hade kunnat jobba gemensamt med åtgärdsplaner för ekonomin i sin helhet, men också den ständigt ökande hyrbemanningen. Men den politiska viljan saknas och resultatet ser vi nu. Notan får i slutändan alla skattebetalare i länet stå för, som efter nyår nu får betala 250 miljoner extra i regionskatt – en summa i princip motsvarar summan för hyrpersonalen, säger Malin Sjölander.
-Ekonomin är långt ifrån tryggad i och med skattehöjningen. Lyckas vi
inte komma till rätta med de stora underskotten i verksamheterna så befinner vi
oss snart igen i en svår ekonomisk situation. Det är en försvårande faktor att
majoriteten inte låtsas om att vi har höga och nu ökande kostnader för
hyrbemanning. Marginalerna i ekonomin är små och det riskerar att störa det
långsiktiga kvalitetsarbetet, säger Jimmy Loord.
fredag 7 februari 2020
Replik till Malin Anell (S)
Det är glädjande att Malin Anell (S) (Västervikstidningen 30/1) visar stort intresse för den vårdpolitiska debatten inom Moderaterna. Under de senaste åren har det ju visat sig att Socialdemokraterna helt saknar idéer om hur hälso- och sjukvården ska utvecklas. Förra mandatperioden gick förlorad för patienterna och medarbetarna och innevarande mandatperiod ser ut att gå samma öde till mötes. Propositionslistan gapar tom, samtidigt som vårdköerna ökar.
Vi Moderater hade sett fram emot en klargörande och tydlig debatt om hur problemen i svensk sjukvård ska lösas. För oss är det alltid människan som går före systemet. Därför är det beklagligt att Socialdemokraterna istället riktat in debatten på finansieringsfrågan.
Uppenbarligen behövs några förtydliganden. Irene Svenonius är finanslandstingsråd i Region Stockholm. Hon sitter också partistyrelsen och i partiledningen.
Men Svenonius leder inte någon sjukvårdsvårdpolitisk arbetsgrupp hos Moderaterna. Vi har noterat att socialminister Lena Hallengren har spridit denna felaktiga uppgift, vilket inte är värdigt en minister. Nu sprider Malin Anell de felaktiga uppgifterna vidare. Det är beklagligt. Beslut om de arbetsgrupper som ska utveckla vår sjukvårdspolitik klubbades nu i månadsskiftet, det vill säga några dagar efter att Anell spritt de oriktiga uppgifterna.
Vårt partis sjukvårdspolitiska arbetsgrupper kommer att få uppdraget att se över vårdens och omsorgens kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet och organisering. Det huvudsakliga perspektivet och ingången i detta utvecklingsarbete ska vara patienten, men även medarbetarna. Arbetsgruppen ska identifiera de allra allvarligaste problemen inom svensk hälso- och sjukvård och föreslå konkreta lösningar i form av reformer som fungerar i praktiken.
Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde år 2014 har köerna till specialistvården mer än fördubblats. Bara England och Irland har längre vårdköer än Sverige i Europa. Köerna till cancervården har ökat lavinartat. Det är stora och verkliga problem som vi Moderater vill lösa.
Det är förståeligt att Anell vill flytta fokus från vårdköer till påhittade konflikter, för att dölja regeringens tillkortakommanden. Det är dags att både Hallengren och Anell kavlar upp ärmarna och tar tag i köerna. Svenska patienter förtjänar bättre.
Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd och vice ordförande Regionstyrelsen
Region Kalmar län
Vi Moderater hade sett fram emot en klargörande och tydlig debatt om hur problemen i svensk sjukvård ska lösas. För oss är det alltid människan som går före systemet. Därför är det beklagligt att Socialdemokraterna istället riktat in debatten på finansieringsfrågan.
Uppenbarligen behövs några förtydliganden. Irene Svenonius är finanslandstingsråd i Region Stockholm. Hon sitter också partistyrelsen och i partiledningen.
Men Svenonius leder inte någon sjukvårdsvårdpolitisk arbetsgrupp hos Moderaterna. Vi har noterat att socialminister Lena Hallengren har spridit denna felaktiga uppgift, vilket inte är värdigt en minister. Nu sprider Malin Anell de felaktiga uppgifterna vidare. Det är beklagligt. Beslut om de arbetsgrupper som ska utveckla vår sjukvårdspolitik klubbades nu i månadsskiftet, det vill säga några dagar efter att Anell spritt de oriktiga uppgifterna.
Vårt partis sjukvårdspolitiska arbetsgrupper kommer att få uppdraget att se över vårdens och omsorgens kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet och organisering. Det huvudsakliga perspektivet och ingången i detta utvecklingsarbete ska vara patienten, men även medarbetarna. Arbetsgruppen ska identifiera de allra allvarligaste problemen inom svensk hälso- och sjukvård och föreslå konkreta lösningar i form av reformer som fungerar i praktiken.
Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde år 2014 har köerna till specialistvården mer än fördubblats. Bara England och Irland har längre vårdköer än Sverige i Europa. Köerna till cancervården har ökat lavinartat. Det är stora och verkliga problem som vi Moderater vill lösa.
Det är förståeligt att Anell vill flytta fokus från vårdköer till påhittade konflikter, för att dölja regeringens tillkortakommanden. Det är dags att både Hallengren och Anell kavlar upp ärmarna och tar tag i köerna. Svenska patienter förtjänar bättre.
Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd och vice ordförande Regionstyrelsen
Region Kalmar län
tisdag 4 februari 2020
Interpellation - Personalbristen på Oskarshamns sjukhus
I den senaste medarbetarenkäten framkom att drygt var tionde medarbetare på Oskarshamns sjukhus kränkts eller mobbats av kollega eller chef. Att rekrytera ny liksom behålla personal är en växande utmaning för sjukhuset. Under sensommaren 2019 framkom att många läkare sagt upp sig samt över 40 sjuksköterskor saknades på sjukhuset. Detta är en bidragande faktor till att medicinklinikens båda avdelningar behållits sammanslagna och att vårdplatser som var sommarstängda ännu inte öppnats på snart ett halvår.
Oskarshamns sjukhus har sedan tidigare i särklass högst andel bemanningspersonal jämfört med de övriga sjukhusen i regionen. Likaså ligger kostnaderna för hyrbolag mer än tre gånger så högt som för Länssjukhuset och Västerviks sjukhus. Och även om kostnaderna för inhyrda läkare på senare tid minskat något ökar däremot kostnaderna för bemanningssjuksköterskor. En av anledningarna till att intensivvårdsavdelningen (IVA) på sjukhuset lades ned, var just svårigheten att rekrytera samt behålla fast personal vilket medförde skenande hyrbemanningskostnader.
Nyligen meddelade Oskarshamns sjukhus att vårdplatserna kommer att förbli sommarstängda ända tills efter kommande sommar, alltså ett helt år. Detta har blivit en tillgänglighetsfråga för medborgarna. För medarbetarna är det därtill även en personalpolitisk knäckfråga; går det inte att vare sig rekrytera eller behålla fast personal på sjukhuset fortsätter hyrbolagskostnaderna att eskalera. Det till räcker med att se till IVAs öde för att dra slutsatsen vad Länsunionen kan landa detta i. För vem söker till en arbetsplats som dras med neddragningar samt nedläggningar. Det är därför angeläget att öka tempot i att rekrytera samt i större utsträckning behålla fast personal till sjukhuset.
Frågorna till Mattias Adolfson (S), ordförande i Personalutskottet, är:
-Varför saknas det ofta sjuksköterskor vid just Oskarshamns sjukhus?
- Hur påverkas sjukhusets attraktivitet som arbetsplats av personalbristen?
- Vilka signaler sänder dessa stängda vårdplatser till medarbetare och medborgare?
- Medicinavdelningarna 40 och 41 heter numera avdelning 5; är sammanslagningen permanent?
Kalmar 2020-01-20
Carl Dahlin (M)
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
Oskarshamns sjukhus har sedan tidigare i särklass högst andel bemanningspersonal jämfört med de övriga sjukhusen i regionen. Likaså ligger kostnaderna för hyrbolag mer än tre gånger så högt som för Länssjukhuset och Västerviks sjukhus. Och även om kostnaderna för inhyrda läkare på senare tid minskat något ökar däremot kostnaderna för bemanningssjuksköterskor. En av anledningarna till att intensivvårdsavdelningen (IVA) på sjukhuset lades ned, var just svårigheten att rekrytera samt behålla fast personal vilket medförde skenande hyrbemanningskostnader.
Nyligen meddelade Oskarshamns sjukhus att vårdplatserna kommer att förbli sommarstängda ända tills efter kommande sommar, alltså ett helt år. Detta har blivit en tillgänglighetsfråga för medborgarna. För medarbetarna är det därtill även en personalpolitisk knäckfråga; går det inte att vare sig rekrytera eller behålla fast personal på sjukhuset fortsätter hyrbolagskostnaderna att eskalera. Det till räcker med att se till IVAs öde för att dra slutsatsen vad Länsunionen kan landa detta i. För vem söker till en arbetsplats som dras med neddragningar samt nedläggningar. Det är därför angeläget att öka tempot i att rekrytera samt i större utsträckning behålla fast personal till sjukhuset.
Frågorna till Mattias Adolfson (S), ordförande i Personalutskottet, är:
-Varför saknas det ofta sjuksköterskor vid just Oskarshamns sjukhus?
- Hur påverkas sjukhusets attraktivitet som arbetsplats av personalbristen?
- Vilka signaler sänder dessa stängda vårdplatser till medarbetare och medborgare?
- Medicinavdelningarna 40 och 41 heter numera avdelning 5; är sammanslagningen permanent?
Kalmar 2020-01-20
Carl Dahlin (M)
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)
torsdag 30 januari 2020
Cancerköerna måste stoppas!
Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt fantastisk. Hög vårdkvalitet och skickliga medarbetare. Trots medarbetarnas insatser så präglas svensk hälso- och sjukvård av långa köer, inte minst cancervården. Det är inte acceptabelt.
I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.
Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna mer än fördubblats inom specialistvården. Det är en utveckling som borde genera regeringen.
Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i ungefär två av tre standardiserade vårdförlopp. I två cancerdiagnoser av tre så har alltså väntetiden ökat.
Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna, ett urval av dem finns nedan. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna. På nationell nivå ser några av siffrorna ut så här:
- Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.
- Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.
- Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.
Det finns också regionala siffror i sammanställningen från riksdagens utredningstjänst och på ytterligare diagnoser. Nio män av tio med prostatacancer i Region Kalmar län får inte behandling inom maximal utlovad väntetid. Fem av sex personer med urinblåse- eller urinvägscancer får inte utfärdande av remiss i tid. Sammanställningen visar också att Kalmar län ligger något bättre till än rikssnittet gällande bröstcancer. I fallet med lungcancer ligger regionen något sämre till än riket som helhet.
Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.
Det är många siffror i artikeln. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer. Det är lätt att glömma siffror men vi får aldrig glömma människorna bakom dem.
Camilla Waltersson Grönvall
Socialpolitisk talesperson (M)
Malin Sjölander (M)
Vice ordförande Regionstyrelsen Kalmar län
I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.
Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna mer än fördubblats inom specialistvården. Det är en utveckling som borde genera regeringen.
Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i ungefär två av tre standardiserade vårdförlopp. I två cancerdiagnoser av tre så har alltså väntetiden ökat.
Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna, ett urval av dem finns nedan. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna. På nationell nivå ser några av siffrorna ut så här:
- Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.
- Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.
- Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.
Det finns också regionala siffror i sammanställningen från riksdagens utredningstjänst och på ytterligare diagnoser. Nio män av tio med prostatacancer i Region Kalmar län får inte behandling inom maximal utlovad väntetid. Fem av sex personer med urinblåse- eller urinvägscancer får inte utfärdande av remiss i tid. Sammanställningen visar också att Kalmar län ligger något bättre till än rikssnittet gällande bröstcancer. I fallet med lungcancer ligger regionen något sämre till än riket som helhet.
Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.
Det är många siffror i artikeln. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer. Det är lätt att glömma siffror men vi får aldrig glömma människorna bakom dem.
Camilla Waltersson Grönvall
Socialpolitisk talesperson (M)
Malin Sjölander (M)
Vice ordförande Regionstyrelsen Kalmar län
fredag 24 januari 2020
Länsunionen trotsar januariöverenskommelsen
Moderaterna vill att regionen ska driva frågan om att göra Kalmar län till pilotlän för gårdsförsäljning av lokalproducerade alkoholhaltiga drycker. I veckan besvarades vår motion om detta i regionala utvecklingsnämnden. Det långa svaret kan i sammanfattas: ”Inte nu. Kanske senare”.
- Kalmar län har goda förutsättningar för att bli pilotlän för gårdsförsäljning. Dessutom har både Centerpartiet och Liberalerna på nationellt plan genom januariöverenskommelsen framtvingat en utredning som ska tillsättas i år, kring ett genomförande, berättar Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i Region Kalmar läns regionala utvecklingsnämnd.
- Därför förvånar det att Länsunionen inte bifaller vår motion om att göra Kalmar län till pilotlän. Det går stick i stäv med den nationella överenskommelsen. Här finns ett gyllene läge för Kalmar län att gå före - men majoriteten bommar chansen, säger Carl Dahlin som är oppositionsråd (M).
- Allt i motionsvaret rörande gårdsförsäljning – att det inte utmanar Systembolagets monopol, det finska exemplet liksom betydelsen för arbetstillfällen främst på landsbygden – talar för ett bifall. Argumenten är väl underbyggda, det är synd att Länsunionen inte vågar gå vidare, fortsätter Dahlin.
- På regionfullmäktige kommer Moderaterna att yrka på ett bifall att göra Kalmar län till pilotlän. Vi uppmanar Länsunionen att ansluta sig till den nationella linjen och göra gårdsförsäljning till verklighet i Kalmar län, avslutar Pär-Gustav Johansson (M).
- Kalmar län har goda förutsättningar för att bli pilotlän för gårdsförsäljning. Dessutom har både Centerpartiet och Liberalerna på nationellt plan genom januariöverenskommelsen framtvingat en utredning som ska tillsättas i år, kring ett genomförande, berättar Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i Region Kalmar läns regionala utvecklingsnämnd.
- Därför förvånar det att Länsunionen inte bifaller vår motion om att göra Kalmar län till pilotlän. Det går stick i stäv med den nationella överenskommelsen. Här finns ett gyllene läge för Kalmar län att gå före - men majoriteten bommar chansen, säger Carl Dahlin som är oppositionsråd (M).
- Allt i motionsvaret rörande gårdsförsäljning – att det inte utmanar Systembolagets monopol, det finska exemplet liksom betydelsen för arbetstillfällen främst på landsbygden – talar för ett bifall. Argumenten är väl underbyggda, det är synd att Länsunionen inte vågar gå vidare, fortsätter Dahlin.
- På regionfullmäktige kommer Moderaterna att yrka på ett bifall att göra Kalmar län till pilotlän. Vi uppmanar Länsunionen att ansluta sig till den nationella linjen och göra gårdsförsäljning till verklighet i Kalmar län, avslutar Pär-Gustav Johansson (M).
torsdag 16 januari 2020
Hur mycket ska patienter som inte dyker upp får kosta?
Under år 2018 uteblev cirka 27 500 patienter från läkarbesök, operationer och sjukvårdande behandlingar inom region Kalmar län.
Detta sker dagligen i hela länet, samtidigt som hela sjukvårdssverige kämpar för att arbeta ned vårdköerna. Istället riskerar köerna att växa till följd av att patienter inte dyker upp på bokade tider och struntar i att avboka tiderna, värdefull tid som hade kunnat gå till någon annan. Samtidigt vittnar många medarbetare om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig, samtidigt som man noggrant förberett behandlingar eller operationer. Detta är ett slöseri med våra gemensamma och skattefinansierade resurser och vi anser att detta resursbortfall bör redovisas årligen så att vi kan följa utvecklingen och vidta åtgärder.
I många regioner väljer man att redovisa öppet vad produktionsbortfallet kostar. I Västra Götalandsregionen uteblir 160 000 patienter från läkarbesök och behandlingar vilket beräknas leda till ett produktionsbortfall till ett värde på 500 miljoner kronor. Liknande siffror finns från bland annat region Skåne. Översatt till Kalmar läns siffror skulle produktionsbortfallet inom regionen uppgå till över 85 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvården är, med rätta, kraftigt subventionerad och finansieras via skatten, den avgift patienten betalar är en liten del av vad till exempel ett läkarbesök kostar. Men även kostnaden för uteblivna besök subventioneras idag i lika mycket då avgiften är densamma som patientavgiften. Då uteblivna besök är ett stort problem och medför en merkostnad för regionen och längre köer, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska kosta betydligt mer för den som inte avbokar i tid.
Vi Moderater anser att vi ska värna skattepengarna som betalas till vår gemensamma hälso- och sjukvård och att så mycket som möjligt faktiskt går till sjukvården. Därför har vi nu lämnat in en motion till regionfullmäktige om att under nästa år höja avgiften för uteblivna besök till 500 kronor och att avgiften då man inte dyker upp till en behandling eller operation höjs till 1000 kronor.
Alla ska ha rätt till en jämlik vård men det är också allas ansvar att hjälpa till med att hushålla med våra gemensamma resurser.
Malin Sjölander (M), vice ordförande Regionstyrelsen
Monica Ljungdahl (M), ledamot Beredningen hälso- och sjukvård
Region Kalmar län
Detta sker dagligen i hela länet, samtidigt som hela sjukvårdssverige kämpar för att arbeta ned vårdköerna. Istället riskerar köerna att växa till följd av att patienter inte dyker upp på bokade tider och struntar i att avboka tiderna, värdefull tid som hade kunnat gå till någon annan. Samtidigt vittnar många medarbetare om den frustration som de upplever varje gång en patient inte infinner sig, samtidigt som man noggrant förberett behandlingar eller operationer. Detta är ett slöseri med våra gemensamma och skattefinansierade resurser och vi anser att detta resursbortfall bör redovisas årligen så att vi kan följa utvecklingen och vidta åtgärder.
I många regioner väljer man att redovisa öppet vad produktionsbortfallet kostar. I Västra Götalandsregionen uteblir 160 000 patienter från läkarbesök och behandlingar vilket beräknas leda till ett produktionsbortfall till ett värde på 500 miljoner kronor. Liknande siffror finns från bland annat region Skåne. Översatt till Kalmar läns siffror skulle produktionsbortfallet inom regionen uppgå till över 85 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvården är, med rätta, kraftigt subventionerad och finansieras via skatten, den avgift patienten betalar är en liten del av vad till exempel ett läkarbesök kostar. Men även kostnaden för uteblivna besök subventioneras idag i lika mycket då avgiften är densamma som patientavgiften. Då uteblivna besök är ett stort problem och medför en merkostnad för regionen och längre köer, är det fullt rimligt att ett uteblivet besök ska kosta betydligt mer för den som inte avbokar i tid.
Vi Moderater anser att vi ska värna skattepengarna som betalas till vår gemensamma hälso- och sjukvård och att så mycket som möjligt faktiskt går till sjukvården. Därför har vi nu lämnat in en motion till regionfullmäktige om att under nästa år höja avgiften för uteblivna besök till 500 kronor och att avgiften då man inte dyker upp till en behandling eller operation höjs till 1000 kronor.
Alla ska ha rätt till en jämlik vård men det är också allas ansvar att hjälpa till med att hushålla med våra gemensamma resurser.
Malin Sjölander (M), vice ordförande Regionstyrelsen
Monica Ljungdahl (M), ledamot Beredningen hälso- och sjukvård
Region Kalmar län
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)