Ett positivt resultat som bara är en dimridå

Under gårdagen fick media och förtroendevalda i region Kalmar län ta del av bokslutet för 2019. Om man bara läser rubriken så kan man förledas att tro att ekonomin i regionen går riktigt bra, resultatet hamnar på 170 miljoner kronor.  Om man däremot läser hela bokslutsrapporten så visar sig en betydligt dystrare verklighet. Förvaltningarna gör tillsammans ett negativt resultat på 361 miljoner kronor, det samlade resultatet för all verksamhet blir då -93 miljoner kronor om man inte räknar med finansnettot. Man har också räknat med marknadsvärdet på orealiserade finansiella tillgångarna (181 miljoner kronor) i resultatet på 2,2 procent.

-      Det är ungefär som att värdera upp sitt hus och tro att man ska kunna leva på det ökade värdet. Pengarna finns bara i teorin. Om vi skalar bort dessa 181 miljoner så ser vi att regionens ekonomi fortfarande är i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge, säger Malin Sjölander.

-      Förvaltningarnas ekonomi är fortfarande bekymmersam, bara hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör ett underskott på 326 miljoner kronor. Just nu är det börsen som räddar regionen, inte medvetna reformer, säger Jimmy Loord.

Men det finns fler orosmoln. Både primärvården och kollektivtrafiken gör underskott, 48 respektive 2,9 miljoner kronor. Och kostnaderna för hyrbemanning ökar även 2019. Även om antalet inhyrda läkare minskar, så ökar inhyrda sjuksköterskor. Ökningen på 1,7 procent motsvarar 211 miljoner kronor, jämfört föregående år (208 mkr 2018 och 153 mkr 2017).

Moderaterna och Kristdemokraterna lade under 2019 flera förslag för att reformera arbetet med såväl budget som den ekonomiska uppföljningen. Dels anser M&KD-Alliansen att en ny budgetprocess ska införas som skapar förutsättningar för verksamheterna att nå följsamhet kring regionens budget. Regionen måste utveckla arbetet kring månadsrapporterna så att dessa blir mer utförliga och så att rejäla analyser kan göras och styrelsen kan besluta om eventuella åtgärder i tid.

-  Bokslutet visar tydligt resultatet av ett bristande politiskt ledarskap. Man kunde tidigt på året tagit kommando över situationen, låtit regionstyrelsen ta det ansvar för ekonomin som stipuleras i kommunallagen. Vi hade kunnat jobba gemensamt med åtgärdsplaner för ekonomin i sin helhet, men också den ständigt ökande hyrbemanningen. Men den politiska viljan saknas och resultatet ser vi nu. Notan får i slutändan alla skattebetalare i länet stå för, som efter nyår nu får betala 250 miljoner extra i regionskatt – en summa i princip motsvarar summan för hyrpersonalen, säger Malin Sjölander.

-Ekonomin är långt ifrån tryggad i och med skattehöjningen. Lyckas vi inte komma till rätta med de stora underskotten i verksamheterna så befinner vi oss snart igen i en svår ekonomisk situation. Det är en försvårande faktor att majoriteten inte låtsas om att vi har höga och nu ökande kostnader för hyrbemanning. Marginalerna i ekonomin är små och det riskerar att störa det långsiktiga kvalitetsarbetet, säger Jimmy Loord.