En budget för en stark framtid!

Läs gärna Moderaternas budget, finansiering och enskilda yrkanden på länken nedan,
Moderaternas budget

På den här länken kan ni läsa hela M&KD-Alliansens budget och regionplan 2020-2022,
M&KD-Alliansens budget och regionplan 2020-2022

Sverige – och Kalmar län – står inför svårare tider och stora ekonomiska utmaningar. Hur svår den kommande lågkonjunkturen blir och hur stora skadeverkningarna kommer te sig kan ingen svara på idag. Men vi vet att vårt land – och vårt län – tenderar att se större konsekvenser än övriga Europa. Ett stort misslyckande är att regeringen inte lyckats få ner arbetslösheten till de nivåer som vi brukar se under högkonjunkturer. Och med minusräntor och lågt värde på den svenska kronan så står landet utan de sedvanliga finansiella instrumenten för att komma så helskinnade ur konjunkturen som möjligt.

Det totala kommunala (regionen och kommunerna) skattetrycket är i alla kommuner i länet högre än rikssnittet, t ex kommer Mörbylångas invånare att ha en skatt som är 1,88 kronor högre än rikssnittet. För en vanlig barnfamilj innebär det mer än 10 000 kronor mindre per år. Efter den planerade skattehöjningen kommer Region Kalmar län att ha landets fjärde högsta regionskatt. Det finns heller inte några samband mellan hög skatt och kvalitet, tillgänglighet eller kostnadseffektiv verksamhet.

Men det finns visst hopp för landets kommuner och regioner. Statens ekonomi går starkt och överskotten är stora, samtidigt som kommuner och regioner går på knäna, mycket på grund av de stora demografiska förändringarna och färre som arbetar. Hela kommun- och regionsektorn är överens om att de hundratals riktade statsbidrag som vi sett de senaste åren, som ofta genererar högre kostnader och kortsiktiga projekt, bör ersättas med rejäla, generella statsbidrag. Sektorn bör dessutom överlag få ersättning av staten då nya lagar och regler förs fram som genererar högre kostnader. Ett tydligt exempel är vårdmomsen som nu riskerar att bli en kostsam historia för regionerna, trots en viss kompensation.

För Kalmar län finns också hopp. Även om utmaningarna är stora, så har länet också stora tillgångar som måste nyttjas mycket bättre. Vi måste gräva där vi står. Länet har starka näringar inom jord- och skogsbruk, livsmedelsindustri, traditionell industri och teknikföretagande. Det har besöksnäring och ett framväxande företagsliv inom digitala tjänster. Detta ska vi dra nytta av. Men då måste politiken öka incitamenten och drivkrafterna för företagen så att de kan växa och utvecklas. Politiken måste också värna varje medborgares personliga drivkrafter och stå för att vår region tar tillvara varenda inbetalad skattekrona på rätt vis. Vi har sett nog av dåliga prioriteringar, kortsiktiga projekt och upphandlingar som tenderar att bli hundratals miljoner kronor dyrare. Vi Moderater är helt övertygade om att region Kalmar län, genom att göra en total genomgång av ekonomin, av kostnader för till exempel administration och service och av upphandlingsprocesser, kan rädda stora summor. Vi anser också att det är dags att höja målsättningen för en effektivare region tack vare digitaliseringen som sker och som förstärkts med ca 20 miljoner kronor varje år. Regionen ska inte behöva höja skatten eller säga upp medarbetare i onödan innan ekonomin är städad och kärnverksamheten verkligen prioriteras.

Vi Moderater anser att det inte räcker med vardagsrationaliseringar i förvaltningarna, nu måste den politiska ledningen ta fram en handlingsplan som reducerar kostnaderna på allvar. Givetvis ska detta redovisas för regionstyrelsen, med tillhörande konsekvensanalyser.

På detta vis undviker vi skattehöjningar eller besparingar på medarbetare. Men vi anser också att regionen måste höja intäkterna där det är möjligt, inom exempelvis kollektivtrafiken, kulturen och på folkhögskolorna.

Vi är ödmjuka inför det faktum att vi, utan majoritetens stora utredningsresurser, inte haft möjligheter att själva genomlysa hela regionens ekonomi. Därför kan vi inte lägga exakta förslag på vilka besparingar en genomlysning skulle rendera. Men politiken måste varje dag försäkra sig om att det inte förekommer onödigt läckage av vare sig ekonomiska eller personella resurser.

Moderaternas budget innehåller inga stora satsningar, utöver majoritetens satsningar, vi får helt enkelt prioritera med de medel som finns. Under föregående år har vi flera gånger påtalat att ekonomin är på väg åt fel håll och att regionstyrelsen behövt ta ett tag om ekonomin, stärka upp uppföljningarna och vidta konkreta åtgärder med tillhörande konsekvensanalyser. Det har inte skett. Därför får vi nu betrakta år 2020 som ett år då regionen förhoppningsvis kan samla ihop krafterna, få en verklighetsbild av hur stor den ekonomiska skadan är, och vidta de åtgärder som behövs.

Därför kommer vi Moderater att säga nej till skattehöjning inför år 2020. Moderaterna är det enda tydliga alternativet som säger nej till den skattehöjning som görs för att den politiska ledningen inte tagit sitt ansvar för att få en ekonomi i balans, vilket fått som konsekvens att regionen nu är i den ekonomiska bottenligan jämfört med övriga regioner. Detta trots att vi har landets billigaste sjukvård, vilket indikerar att resurserna går till annat.

En höjning av region- och kommunalskatten har stora negativa dynamiska effekter enligt nationalekonomiska modeller, men utjämningssystemet gör att den kommun eller landsting som höjer skatten kompenseras för detta till allra största del. Istället är det staten, kommun och regionkollektivet, företagen och – individen som får ta smällen. Dock återstår en liten negativ dynamisk effekt för regionen i utjämningssystemet, med hänsyn tagen till marginaleffekten för just Kalmar län nästa år, vilket gör att regionen trots allt inte kan tillgodoräkna sig hela skattehöjningen. Den effekten som vi väljer att ta hänsyn till i vårt budgetförslag, motsvarar ett intäktsbortfall på 4 miljoner kronor i majoritetens budget.

Vi säger nej till skattehöjningen för att det inte är undersköterskor, lärare, hantverkare, lokalvårdare och pensionärer som ska betala för att politiken gjort felaktiga prioriteringar. Vi säger också nej för att mindre pengar i plånboken ger minskad konsumtion och lägre intäkter för länets företag, vilket leder till en negativ utveckling för länets redan känsliga arbetsmarknad och näringsliv.

Vi Moderater är hoppfulla och vi tror på Kalmar län. Med vår budget ger vi länet en chans att stå starkt i framtiden.


Moderaterna yrkar att:

• resultatmålet tillfälligt sänks till 1,2 procent tills alla åtgärder för en ekonomi i balans är vidtagna.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 100 Mkr.

• avgiften för uteblivet besök/sen avbokning kompletteras med att avgiften inte ingår i högkostnadsskyddet. Avbokningen måste ske 24 timmar innan besök för att inte medföra en avgift. Moderaterna föreslår en höjning av avgift för uteblivet besök med 300 kronor till 500 kronor. Vi föreslår även en höjning när man uteblir från operation eller behandling till 1 000 kronor.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: Minst 5 Mkr.

• kollektivtrafikens självfinansieringsgrad ska uppnå 53 procent under år 2020.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 30 Mkr.

• kostnaderna för icke patientnära administration ses över och minskas, samordning sker av exempelvis utvecklings- och IT-enheterna, samordning sker nationellt och interregionalt gällande utveckling på IT-området med gemensam utveckling av digitala hjälpmedel och program. Vi yrkar vidare att regionen sätter upp ekonomiska och organisatoriska mål för förändrade processer till följd av digitalisering inom förvaltningarna. Upphandlingar såväl gällande stora investeringar som inköp av förbrukningsartiklar, konferenser och resor ses över så att en generell besparing kan göras.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 75,5 Mkr.

• bildningsförvaltningen påbörjar ett arbete för att kunna sälja uppdragsutbildningar till exempelvis näringslivet.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 2 Mkr.

• regionala utvecklingsförvaltningen ger i uppdrag till de stora kulturaktörerna som tar del av regionala medel att utöka andelen extern finansiering.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 5 Mkr.

• KLT ökar sina intäkter med hjälp av utökade reklamintäkter.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 5 Mkr.

• regiondirektören får i uppdrag att se över hur regionens politiska möten, utbildningar och konferenser kan bli mer kostnadseffektiva och hållbara.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 4 Mkr.

• regionen breddar införandet av apotekare inom de sjukvårdande förvaltningarna så att onödig förskrivning av läkemedel kan undvikas.
  Förväntad besparing/ekonomiskt tillskott: 3 Mkr

• regionen tillför barn- och ungdomspsykiatrin resurser för att minska köerna.
  Ekonomisk satsning: 3 Mkr

• regionen tillför regionala utvecklingsförvaltningen resurser för att ytterligare göra insatser för att stärka näringslivet i länet och öka tillväxten.
  Ekonomisk satsning: 3 Mkr

• en del av regionförbundets eget kapital efter likvidationen bokas upp i balansräkningen för 2019 som en skuld för en förutbetald intäkt, istället för som finansiell intäkt i resultaträkningen, för att sedan bokas ner som intäkt i resultaträkningen för 2020.
  Resultatförstärkning: 15 mkr

Budget och regionplan 2020-2022

Idag har vi regionstyrelse där huvudärendet är budget och regionplan 2020-2022. M&KD-Alliansen har ett gemensamt budgetdokument med gemensamma sakfrågor, 96 st yrkanden och 11 st uppdrag. Däremot har vi varsin finansieringsmodell med en handfull enskilda yrkanden från vardera parti.

Läs gärna Moderaternas budget, finansiering och enskilda yrkanden på länken nedan,
Moderaternas budget

På den här länken kan ni läsa hela M&KD-Alliansens budget och regionplan 2020-2022,
Budget och regionplan 2020-2022

Motion - Gör Kalmar län till försöksregion för gårdsförsäljning

I och med regionbildningen fick Region Kalmar län ansvar för näringslivsklimatet och turismen i länet. Ett steg för att såväl stärka företagandet som turismen skulle vara att ansöka hos regeringen om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

Kalmar län har ett flertal framgångsrika producenter, som till exempel Håks Gård, Wannborga, Kyrkeby bränneri och Glabo Gård. Detta är företag som sätter Kalmar län på kartan och skapar ett ökat intresse för närproducerad mat och dryck. Tyvärr kan inte turister och besökare hos dessa producenter själva köpa med sig en flaska öl eller vin utan är hänvisade till Systembolagets butiker.

Om företag ges en chans att växa kan fler arbetstillfällen i Kalmar län skapas. Det krävs politiskt mod och en vilja att lätta på några av de många regleringar som begränsar näringslivsklimatet idag.

Tyvärr är gårdsförsäljning inte tillåtet enligt gällande lagstiftning. Dock har Region Skåne beslutat sig för att söka ett särskilt tillstånd hos regeringen för att under en försöksperiod prova gårdsförsäljning. Region Kalmar län borde kunna göra detsamma. En statlig utredning från 2010 (SOU 2010:98) har visat att gårdsförsäljning inte skulle ha några negativa konsekvenser för folkhälsan, i stället skulle det vara en möjlighet att stärka näringslivet och turismen.

Då regering med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna har i sin uppgörelse att gårdsförsäljning skall utredas är detta synnerligen ett bra tillfälle att ansöka om att bli försöksregion.


Med hänvisning till ovanstående yrkas:

Att Kalmar län ansöker hos regeringen om att under en försöksperiod tillåta lokala producenter att erbjuda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, detta förutsatt att gårdsförsäljning går att kombinera med alkoholmonopolet.



Pär-Gustav Johansson (M)                        Carl Dahlin (M)

Vad får vi för våra skattepengar?

Så fick vi då beskedet att S, C och L väljer att höja skatten i regionen för att lyckas komma till rätta med ekonomin. Vi hade haft en större respekt för beslutet att höja skatten om man först hade vänt och vridit på alla stenar innan man nu tog den enkla vägen, att låta invånarna i Kalmar län få betala för dessa partiers underlåtenhet att göra grovjobbet och faktiskt göra det som politiskt ledarskap ska göra, våga prioritera. Under de senaste åren har vi kunnat följa den allt mer bekymmersamma ekonomiska utvecklingen i regionen. Därför har vi inbjudit dessa partier till samtal, vi har kommit med förslag på bättre ekonomisk styrning och kontroll men alla våra initiativ har viftats bort. Självgodheten hos majoritetspartierna riskerar istället att leda till att bekymren fortsätter och hindrar oss från att tillsammans hitta goda lösningar som på sikt säkrar den välfärd som invånarna i Kalmar län faktiskt har rätt till och betalar för via skattsedeln.

Vi är inte ensamma i vår kritik mot den bristande ekonomiska styrningen. Revisorerna har vid flertalet tillfällen påpekat att budgetprocessen och den ekonomiska uppföljningen måste bli bättre så att politiken får en bättre och fördjupad inblick i hur pengarna används. Även denna kritik viftas bort av S, C och L. När insynen saknas är det lätt att gå vilse.

Vad får vi för våra skattepengar? Det är en högst relevant fråga som varje invånare bör ställa sig. Vi noterar att Region Kalmar läns organisation sväller. Mellan 2015 och 2019 har antalet heltidsanställda ökat med 12,3 procent medan befolkningen i länet endast ökade med knappt 4 procent. Den administrativa personalen blir fler medan det är betydligt svårare att rekrytera medarbetare inom sjukvården som vill stanna kvar hos oss.

I regionen har vi mer än 8 miljarder kronor att förvalta. Hur bör dessa medel bäst komma invånarna i länet till del? Det är den frågan som bör vara vägledande. Ingen kan i alla fall anklaga regionen för att inte ha tillräckligt stor politisk organisation för att kunna hantera denna sortens frågor. I förhållande till antalet invånare i Kalmar län så har vi landets största politiska organisation. Ändå lyckas man inte med konststycket att prioritera. Nu äts istället pensionärernas skattesänkning upp av regionens skattehöjning. Pensionärer, undersköterskor, metallarbetare och butiksanställda får betala priset för politikernas ovilja.

När frågan ställs på stan om man är beredd att betala mer skatt för en god hälso- och sjukvård så nickar den stora allmänheten gillande. Det kan vi förstå. Den stora frågan är dock om de skattemedel man nu tar ut extra från invånarna verkligen går till den direkta hälso- och sjukvården, eller kommer skattehöjningen gå till andra saker?     

För oss är det viktigt att i första hand säkra den grundläggande välfärden. Vi tror också att det är detta som invånarna i första hand vill att skattemedlen ska gå till. Att det finns en läkare som känner mig och kan ta hand om mig när jag blir sjuk, att det finns en vårdplats om jag behöver läggas in på sjukhuset. Att jag snabbt kan få hjälp när livet står på spel. När man är som svagast ska samhället vara som starkast!

Ska vi kunna leva upp till det krävs mer än symbolpolitik och vackra ord. Det krävs politiker som lyssnar, tar ansvar och vill arbeta på ett sätt som stärker tilltron till demokratin.


Malin Sjölander (M), Oppositionsråd och vice ordförande regionstyrelsen Region Kalmar län

Jimmy Loord (KD), Oppositionsråd och vice ordförande hälso- och sjukvårdsberedningen Region Kalmar län

Motion - Inför vildsvinskött på menyn

Jaktsäsongen 2016/2017 sköts det för första gången fler vildsvin (102 923 styck) än älgar i Sverige, en direkt spegling av att vildsvinsstammen i landet fortsätter att öka. 10 000 av dessa vildsvins sköts i Kalmar län, där stammen har etablerat sig på en hög nivå, med en svag tendens till ökning. Den stora populationen orsakar problem inom olika områden.

Antalet viltolyckor orsakade av vildsvin har på tio år mer än fördubblats i länet. De resulterar i omfattande materiella skador, en växande otrygghet i trafiken och inte sällan även personskador. För jord- och skogsbrukare i länet är vildsvinsskadorna ett problem som växer enligt den så kallade Vildsvinsbarometern, som samlar in rapporter från hela landet. Den som dessutom har läst motionerna om vildsvinsproblematiken till LRF Sydosts regionförbundsstämma i år, kan inte ha uppfattat något annat än ett desperat rop på hjälp från bönderna i sydöstra Sverige. Av 23 motioner handlar 9 om behovet av kraftfulla åtgärder mot de ökande vildsvinsskadorna. LRF Sydost beskriver en på sina håll explosionsartad ökning av skador. Jordbrukarna drabbas av stora produktionsbortfall och maskinskador som försvårar verksamheten och urholkar lönsamheten. Det finns till och med rapporter om bönder som sett sig tvingade att lägga ner verksamhet på grund av de ökande vildsvinsskadorna. I förlängningen blir vildsvinsskadorna därmed också ett hot mot en levande landsbygd, det öppna kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Samt en angelägenhet för Region Kalmar län. Folkhälsa och gröna näringar är två områden som har identifierats som viktiga för den regionala utvecklingen.

Hur vi i Kalmar län ska minska olyckor och skador orsakade av vildsvin har diskuterats nästan lika länge som vi har haft en fast stam. Det finns en allt större samsyn i att det enda långsiktigt hållbara sättet är att minska stammen genom ökat jakttryck. Men det har visat sig svårt. Det saknas verktyg för att tvinga jägarna att skjuta fler vildsvin, vilket få också förespråkar, djuren är relativt svårjagade och det är svårt för jägarna att hitta avsättning för kött de inte kan använda själva. Det finns nu förslag i riksdagen om att genom ändrad lagstiftning förenkla hanteringen av vildsvinskött och på andra sätt gynna efterfrågan på detsamma, för att stimulera fram en ökad avskjutning.

Det är här regionen och länets kommuner kommer in i bilden. Det serveras 50 000 tusen måltider om dagen i länets offentliga kök. Om alla dessa kök serverade vildsvin blott en gång i månaden, skulle det behöva skjutas nästan 1200 fler vildsvin om året, baserat på uppgifter om medelvikten för vildsvin som lämnas in till slakterier, och att en tredjedel av de serverade portionerna utgörs av vildsvinskött. En gradvis utökning av serveringsfrekvensen och en popularisering av vildsvinskött hos allmänheten skulle kunna skapa ytterligare efterfrågan. Med ökad efterfrågan följer på sikt fler kommersiella aktörer och ökat utbud enligt enkel marknadsekonomisk teori.


Utifrån detta vill jag föreslå regionfullmäktige besluta,

Att Region Kalmar län omgående inför vildsvinskött på menyn i sina kök minst en gång i månaden.

Att Region Kalmar län verkar för att även länets kommuner regelbundet ska servera vildsvinskött i sina kök.


Pär-Gustav Johansson
Hossmo, Kalmar kommun

Interpellation om vårdmomsen

Från och med den 1 juli så måste privata vårdgivare betala 25% moms på inhyrd personal. Detta som en följd av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Denna förändring i beskattningen av privata vårdgivare bidrar till en än mer skev konkurrensvridning mellan den offentligt drivna vården och den privat drivna, detta då regionerna kompenseras för momsen. I region Kalmar län drivs nästan en tredjedel av hälsocentralerna av en privat aktör.

En stor del av våra medborgare väljer att söka vård via dessa mottagningar. Här har vi de mest nöjda patienterna och samtidigt den bäst skötta ekonomin. De gör med andra ord en stor insats för att sköta vården i vår region.

 

Effekterna av vårdmomsen framgår tydligt i en undersökning som visar att flera av de privata vårdgivarna i region Kalmar län får svårt att klara av grundbemanningen eller helt riskerar att förlora avgörande kompetens.

·         5 av 7 sjukvårdsföretag i Kalmar uppger att de tappar avgörande kompetens i verksamheten på grund av vårdmomsen.

·         3 av 7 uppger att de blir tvungna att minska omfattningen av sin verksamhet, direkt eller på sikt.

·         2 vårdföretag överväger att helt avveckla sin verksamhet som en konsekvens av vårdmomsen.

·         3 av 7 vårdföretag trappar ner eller avslutar samarbeten med andra vårdgivare.

 

Region Kalmar län har inte råd med att hälsocentraler tvingas stänga. De är en mycket viktig del av vår hälso- och sjukvård. I Region Jönköpings län har en momskompensation för privata vårdgivare införts. Ersättningen räknas upp med 5 % på nettoutbetalningen för att privata hälsocentraler ska kunna verka på lika villkor och då kompenseras för sina merkostnader som den nya momsen innebär. Moderaterna och Kristdemokraterna är mycket oroade inför vad den nya momsen kommer innebära för de privata hälsocentralerna och främst våra medborgare. Vi måste alla göra vårt yttersta för att denna moms sorteras till historien.

 

Med anledning av ovanstående ställer vi följande frågor till regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S).

 

1. Hur bedömer majoriteten att vårdmomsens införande har påverkat vården i Region Kalmar län hittills? Samt, hur bedömer majoriteten att detta kommer slå på lång sikt?

2. Klarar regionens vårdenheter av att ta hand om det stora antal patienter som kan stå utan vårdgivare om vårdmomsens inverkan blir sådan att ett stort antal privata vårdgivare måste lägga ned sin verksamhet?

3. Ger regionen någon schablonersättning för moms idag? Om inte, är detta något majoriteten överväger att införa för att dämpa effekterna av vårdmomsen?

4. Bedriver regionen, eller du som företrädare för regionen, något påverkansarbete mot regeringen för att ändra momslagen i kommande höstbudget med syfte att avskaffa vårdmomsen?

Malin Sjölander (M)
Jimmy Loord (KD)

Våldet mot kvinnor måste tas mer på allvar!

Jonas Lövgren (M) och Margreth Johansson (KD) har tillsammans lämnat in en motion om mäns våld mot kvinnor.


 Våldet mot kvinnor är mer utbrett än vad många tror. Fler än hälften av alla kvinnor över 15 år i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för någon form av våld. Detta är ett utbrett samhällsproblem som kostar samhället ca 45 miljarder kronor per år utöver allt personligt lidande för kvinnan, anhöriga och hennes framtida relationer med män. Det moderata regionrådet Jonas Lövgren och kristdemokraten Margreth Johansson vill göra något åt detta problem och har skrivit en motion om vad de skulle vilja förändra för att minska mäns våld mot kvinnor.

- Nu måste politiken vakna! Vi måste se till att börja göra mer, mycket mer för dessa våldsutsatta kvinnor. Vi har fokuserat i vår motion på sju åtgärder som vi tror är nödvändiga, men det finns säkert väldigt mycket mer man kan göra som politiker, säger moderaternas regionråd Jonas Lövgren och fortsätter:

- Det vi föreslår handlar om att stärka upp resurserna till länets kvinnojourer, göra kontakten med sjukvården och andra myndigheter enklare, börja samverka mer och lägga ett extra fokus på det förebyggande arbetet och gärna längre ned i åldrarna då språkbruk och attityder tenderar att förändras till det sämre.

- Ett enda fall av mäns våld mot kvinnor kostar samhället ca 10 miljoner kronor och det är väldigt många kvinnor som råkar ut för det här varje år. Det görs alldeles för lite i denna fråga och vi vill göra mer. Det viktigaste är att kvinnojourerna fungerar och då behöver de mer resurser. Kan vi åstadkomma det är väldigt mycket vunnet. Sedan behöver vi en stor attitydförändring i hela vårt samhälle och det blir svårare men absolut inte omöjligt. Någonstans måste vi ju börja, säger Margreth Johansson (KD).


Läs gärna hela motionen i sin helhet här: Mäns våld mot kvinnor