Jöken får inte hindra regional utveckling i vårt län!

Regionala utvecklingsnämnden har fattat beslut om en handlingsplan för transportinfrastruktur med ett antal prioriterade åtgärder i länet. M&KD-Alliansen har varit med och tagit fram planen i dialog med länets kommuner och ställer sig bakom planen. Den är en tydlig markering mot staten att politiken kan enas i en fråga som är avgörande för länets framtid. Men mycket politiskt arbete återstår att göra för att förverkliga planen och ansvaret faller tungt på Länsunionen.

- Den nationella planeringsprocessen släpar efter. Det ligger nära till hands att misstänka att januariavtalet och frågan om höghastighetståg har satt käppar i hjulet. S och C, som styr regionen och länets samtliga kommuner, har aldrig haft bättre ingångar till regeringen som sitter på pengarna och de avgörande besluten. Man har smålänningen Tomas Eneroth (S) på infrastrukturministerposten, Johan Persson (S) i Trafikverkets styrelse och Anders Åkesson (C) i Trafikutskottet. Länsunionen måste övertyga dessa beslutsfattare att Kalmar län behöver få ett mångmiljardpaket till upprustning av länets infrastruktur för att inte halka ännu längre efter i tillväxtligan, inleder Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden.

- Det står mycket i handlingsprogrammet, men för mig är upprustning och utveckling av trafiken på Stångådalsbanan av största vikt för att binda samman hela länet och skapa bra kommunikationer mellan Kalmar och Linköping. Nytt mötesspår i Rockneby så snart som möjligt för att kunna ha fler tåg på linjen samt ett mötesspår i norra länet står högt på min prioriteringslista, säger Anders Andersson (KD), oppositionsråd och vice ordförande i Kollektivtrafiknämnden.

- En plan är inte mycket värd om det inte läggs handling bakom också. Vi har redan sett stora förseningar på ombyggnationen av E22, som skulle varit igång för fullt vid det här laget. Nu pratar man om uppstart för exempelvis Mönsteråssträckan någon gång under 2030-talet. Så länge kan länet inte vänta, fortsätter Malin Sjölander (M), oppositionsråd och vice ordförande i Regionstyrelsen.

- Det är bra att Länsunionen har ambitioner och tankar att man vill satsa på vägar, tåg och infrastrukturen i länet. Erfarenheten säger dock att det inte räcker med ambitioner och uttalade mål. Det krävs uppkavlade ärmar och stenhård panna i förhandling med regeringen för att lyckas driva igenom satsningarna. Tyvärr säger tidigare erfarenheter att S i länet lyckats ganska dåligt med detta, avslutar Jimmy Loord (KD), oppositionsråd.

Skrivelse angående omprövning

I torsdags på Regionstyrelsen lämnade M&KD-Alliansen in en skrivelse där vi kräver en omprövning av fördelningen för bredbandsutbyggnad. Region Kalmar län får noll kronor i dagsläget... Se hela skrivelsen här nedan,


"I början av februari meddelade Post och Telestyrelsen (PTS) hur årets statliga stöd till bredbandsutbyggnad i landet ska fördelas. Region Kalmar län tilldelas inga pengar alls, trots att länet uppfyller kriterierna för tilldelning. Regeringen har över en treårsperiod avsatt 650 miljoner kronor, trots att PTS har beräknat det totala behovet av offentlig finansiering för att uppnå bredbandsmålet till 22 miljarder. Av den förra S-regeringen fick Kalmar län noll kronor till järnvägsupprustningar i den nationella transportplanen. Nu får länet noll kronor till bredbandsutbyggnad, vilket gör att vårt län riskerar att hamna ännu mer i bakvattnet när Sverige digitaliseras.

Beslutet och den totala summan regeringen avsatt försvårar möjligheten till jämlik vård i landet och Kalmar län. Vision E-hälsa 2025 är en viktig del i omställningen till god och nära vård. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Möjligheterna för Region Kalmar län att vara en del av övriga landets omställning till god och nära vård försvåras när vi prioriteras bort i tilldelning av statliga medel.

När sjukvården nu digitaliseras för att skapa bättre tillgänglighet och klara av ett ökande vårdbehov riskerar en stor del av Kalmar läns befolkning att inte få någon jämlik vård, eftersom de saknar tillgång till bredband av tillräcklig kapacitet. Digitaliseringen är den största jämställdhetsreformen och möjligheten till utveckling för landsbygden och vårt län på väldigt länge. Företagare, entreprenörer och innovatörer i Kalmar län måste få samma möjligheter som likasinnade i övriga landet och i Europa.


Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna accepterar inte denna utveckling och är oroade för att Kalmar län ska hamna i ett långsiktigt utanförskap. 


Därför vill vi, tillsammans med Länsunionen och övriga oppositionen, agera för en ändrad fördelning och ytterligare statliga resurser till infrastruktursatsningar i länet. Vi kräver att Region Kalmar län markerar kraftfullt och agerar konstruktivt för att länet snarast tillförs statliga bidrag till bredbandsutbyggnad i vårt län. 

Därför vill vi, att regionstyrelsen skyndsamt skickar in en formell begäran om omprövning av ovan nämnda beslut till Post- och Telestyrelsen så att vi kan förstärka bredbandsutbyggnaden i hela Kalmar län." 


M&KD-Alliansen i Region Kalmar län

Oacceptabel fördelning av bredbandsutbyggnad!

I början av februari meddelade Post och Telestyrelsen (PTS) hur årets statliga stöd till bredbandsutbyggnad i landet ska fördelas. Region Kalmar län tilldelas inga pengar alls, trots att länet uppfyller kriterierna för tilldelning. Vi i Moderaterna och Kristdemokraterna accepterar inte denna utveckling och är oroade för att Kalmar län ska hamna i ett långsiktigt utanförskap. Därför har vi på torsdagens Regionstyrelse lämnat in en skrivelse där vi vill, tillsammans med Länsunionen och övriga oppositionen, agera för en ändrad fördelning och ytterligare statliga resurser till infrastruktursatsningar i länet och att regionstyrelsen skyndsamt skickar in en formell begäran om omprövning av ovan nämnda beslut till Post- och Telestyrelsen så att vi kan förstärka bredbandsutbyggnaden i hela Kalmar län. 


- Nu måste regionstyrelsen agera snabbt och högljutt mot regeringen för att få till en ändring av prioriteringarna för nationella infrastruktursatsningar. Digitaliseringen är den största jämlikhetsreformen och möjligheten till utveckling för landsbygden och Kalmar län på väldigt länge. I den nationella transportplanen fick vi noll kronor till järnvägsupprustningar och nu får vi noll kronor till bredbandsutbyggnad. Vårt län ligger redan i bottenligan när det gäller tillväxt och riskerar som en konsekvens att halka efter ännu mer när övriga Sverige digitaliseras, säger Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden och oppositionsråd.

- Vi kan inte nöja oss med det usla sätt vår region återigen blir behandlad på. Både vårt uteblivna stöd och den totala summan regeringen avsatt försvårar möjligheten till jämlik vård i landet och Kalmar län. Vi har tydliga nationella mål som säger att vi ska bli bäst i världen på att använda digitalisering och e-tjänster för att stärka den jämlika och nära vården. Möjligheterna för Region Kalmar län att vara en del av övriga landets omställning till god och nära vård försvåras när vi prioriteras bort i tilldelning av statliga medel. När vi återigen glöms bort så måste vi ryta ifrån. Vi har inget att vinna på att sitta tysta med mössan i hand, fortsätter Jimmy Loord (KD), oppositionsråd med särskilt ansvar för hälso- och sjukvård.

- Det är dags att vi i Kalmar län tydligt visar vårt missnöje med de beslut som fattas på nationell nivå. Vi kräver ett kraftfullt agerande från regionstyrelsen så att länet skyndsamt kan erhålla ytterligare statliga bidrag till bredbandsutbyggnad. Det totala bidraget som regeringen avsatt över en treårsperiod, 650 mkr, är en löjeväckande summa från början. PTS har beräknat det totala behovet av offentlig finansiering för att uppnå bredbandsmålet till 22 miljarder, avslutar Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen och oppositionsråd.

Ett positivt resultat som bara är en dimridå

Under gårdagen fick media och förtroendevalda i region Kalmar län ta del av bokslutet för 2019. Om man bara läser rubriken så kan man förledas att tro att ekonomin i regionen går riktigt bra, resultatet hamnar på 170 miljoner kronor.  Om man däremot läser hela bokslutsrapporten så visar sig en betydligt dystrare verklighet. Förvaltningarna gör tillsammans ett negativt resultat på 361 miljoner kronor, det samlade resultatet för all verksamhet blir då -93 miljoner kronor om man inte räknar med finansnettot. Man har också räknat med marknadsvärdet på orealiserade finansiella tillgångarna (181 miljoner kronor) i resultatet på 2,2 procent.

-      Det är ungefär som att värdera upp sitt hus och tro att man ska kunna leva på det ökade värdet. Pengarna finns bara i teorin. Om vi skalar bort dessa 181 miljoner så ser vi att regionens ekonomi fortfarande är i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge, säger Malin Sjölander.

-      Förvaltningarnas ekonomi är fortfarande bekymmersam, bara hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör ett underskott på 326 miljoner kronor. Just nu är det börsen som räddar regionen, inte medvetna reformer, säger Jimmy Loord.

Men det finns fler orosmoln. Både primärvården och kollektivtrafiken gör underskott, 48 respektive 2,9 miljoner kronor. Och kostnaderna för hyrbemanning ökar även 2019. Även om antalet inhyrda läkare minskar, så ökar inhyrda sjuksköterskor. Ökningen på 1,7 procent motsvarar 211 miljoner kronor, jämfört föregående år (208 mkr 2018 och 153 mkr 2017).

Moderaterna och Kristdemokraterna lade under 2019 flera förslag för att reformera arbetet med såväl budget som den ekonomiska uppföljningen. Dels anser M&KD-Alliansen att en ny budgetprocess ska införas som skapar förutsättningar för verksamheterna att nå följsamhet kring regionens budget. Regionen måste utveckla arbetet kring månadsrapporterna så att dessa blir mer utförliga och så att rejäla analyser kan göras och styrelsen kan besluta om eventuella åtgärder i tid.

-  Bokslutet visar tydligt resultatet av ett bristande politiskt ledarskap. Man kunde tidigt på året tagit kommando över situationen, låtit regionstyrelsen ta det ansvar för ekonomin som stipuleras i kommunallagen. Vi hade kunnat jobba gemensamt med åtgärdsplaner för ekonomin i sin helhet, men också den ständigt ökande hyrbemanningen. Men den politiska viljan saknas och resultatet ser vi nu. Notan får i slutändan alla skattebetalare i länet stå för, som efter nyår nu får betala 250 miljoner extra i regionskatt – en summa i princip motsvarar summan för hyrpersonalen, säger Malin Sjölander.

-Ekonomin är långt ifrån tryggad i och med skattehöjningen. Lyckas vi inte komma till rätta med de stora underskotten i verksamheterna så befinner vi oss snart igen i en svår ekonomisk situation. Det är en försvårande faktor att majoriteten inte låtsas om att vi har höga och nu ökande kostnader för hyrbemanning. Marginalerna i ekonomin är små och det riskerar att störa det långsiktiga kvalitetsarbetet, säger Jimmy Loord.

Replik till Malin Anell (S)

Det är glädjande att Malin Anell (S) (Västervikstidningen 30/1) visar stort intresse för den vårdpolitiska debatten inom Moderaterna. Under de senaste åren har det ju visat sig att Socialdemokraterna helt saknar idéer om hur hälso- och sjukvården ska utvecklas. Förra mandatperioden gick förlorad för patienterna och medarbetarna och innevarande mandatperiod ser ut att gå samma öde till mötes. Propositionslistan gapar tom, samtidigt som vårdköerna ökar.

 Vi Moderater hade sett fram emot en klargörande och tydlig debatt om hur problemen i svensk sjukvård ska lösas. För oss är det alltid människan som går före systemet. Därför är det beklagligt att Socialdemokraterna istället riktat in debatten på finansieringsfrågan.

Uppenbarligen behövs några förtydliganden. Irene Svenonius är finanslandstingsråd i Region Stockholm. Hon sitter också partistyrelsen och i partiledningen.

Men Svenonius leder inte någon sjukvårdsvårdpolitisk arbetsgrupp hos Moderaterna. Vi har noterat att socialminister Lena Hallengren har spridit denna felaktiga uppgift, vilket inte är värdigt en minister. Nu sprider Malin Anell de felaktiga uppgifterna vidare. Det är beklagligt. Beslut om de arbetsgrupper som ska utveckla vår sjukvårdspolitik klubbades nu i månadsskiftet, det vill säga några dagar efter att Anell spritt de oriktiga uppgifterna.

Vårt partis sjukvårdspolitiska arbetsgrupper kommer att få uppdraget att se över vårdens och omsorgens kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet och organisering. Det huvudsakliga perspektivet och ingången i detta utvecklingsarbete ska vara patienten, men även medarbetarna. Arbetsgruppen ska identifiera de allra allvarligaste problemen inom svensk hälso- och sjukvård och föreslå konkreta lösningar i form av reformer som fungerar i praktiken.

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde år 2014 har köerna till specialistvården mer än fördubblats. Bara England och Irland har längre vårdköer än Sverige i Europa. Köerna till cancervården har ökat lavinartat. Det är stora och verkliga problem som vi Moderater vill lösa.

Det är förståeligt att Anell vill flytta fokus från vårdköer till påhittade konflikter, för att dölja regeringens tillkortakommanden. Det är dags att både Hallengren och Anell kavlar upp ärmarna och tar tag i köerna. Svenska patienter förtjänar bättre.

Malin Sjölander (M)
Oppositionsråd och vice ordförande Regionstyrelsen
Region Kalmar län

Interpellation - Personalbristen på Oskarshamns sjukhus

I den senaste medarbetarenkäten framkom att drygt var tionde medarbetare på Oskarshamns sjukhus kränkts eller mobbats av kollega eller chef. Att rekrytera ny liksom behålla personal är en växande utmaning för sjukhuset. Under sensommaren 2019 framkom att många läkare sagt upp sig samt över 40 sjuksköterskor saknades på sjukhuset. Detta är en bidragande faktor till att medicinklinikens båda avdelningar behållits sammanslagna och att vårdplatser som var sommarstängda ännu inte öppnats på snart ett halvår.

Oskarshamns sjukhus har sedan tidigare i särklass högst andel bemanningspersonal jämfört med de övriga sjukhusen i regionen. Likaså ligger kostnaderna för hyrbolag mer än tre gånger så högt som för Länssjukhuset och Västerviks sjukhus. Och även om kostnaderna för inhyrda läkare på senare tid minskat något ökar däremot kostnaderna för bemanningssjuksköterskor. En av anledningarna till att intensivvårdsavdelningen (IVA) på sjukhuset lades ned, var just svårigheten att rekrytera samt behålla fast personal vilket medförde skenande hyrbemanningskostnader.

Nyligen meddelade Oskarshamns sjukhus att vårdplatserna kommer att förbli sommarstängda ända tills efter kommande sommar, alltså ett helt år. Detta har blivit en tillgänglighetsfråga för medborgarna. För medarbetarna är det därtill även en personalpolitisk knäckfråga; går det inte att vare sig rekrytera eller behålla fast personal på sjukhuset fortsätter hyrbolagskostnaderna att eskalera. Det till räcker med att se till IVAs öde för att dra slutsatsen vad Länsunionen kan landa detta i. För vem söker till en arbetsplats som dras med neddragningar samt nedläggningar. Det är därför angeläget att öka tempot i att rekrytera samt i större utsträckning behålla fast personal till sjukhuset.


Frågorna till Mattias Adolfson (S), ordförande i Personalutskottet, är:

-Varför saknas det ofta sjuksköterskor vid just Oskarshamns sjukhus?
- Hur påverkas sjukhusets attraktivitet som arbetsplats av personalbristen?
- Vilka signaler sänder dessa stängda vårdplatser till medarbetare och medborgare?
- Medicinavdelningarna 40 och 41 heter numera avdelning 5; är sammanslagningen permanent?


Kalmar 2020-01-20

Carl Dahlin (M)
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Kaj Holst (M)